Idag eftersträvar allt fler företag mot att vara så miljövänliga som möjligt, detta på grund av att medvetenheten kring miljön har ökat och därmed efterfrågan av miljövänliga produkter. Det är fördelaktigt för miljön att fler företag eftersträvar att vara så miljövänliga som möjligt men samtidigt har det uppkommit problem så som greenwashing. Där företag säger sig vara mer miljövänliga än vad de i själva verket är. Skönhetsindustrin är en av de branscher där greenwashing förekommer mest. Det kan ta sig i uttryck i designen genom vaga påståenden till miljön och genom färgen grön, vårt syfte är att undersöka detta närmare. Som ett resultat av analysen av det empiriska materialet skapade vi en egen design som ska röra sig från de konventionella ramarna av miljövänliga skönhetsprodukter. Utifrån en kvalitativ textanalys undersöker vi tre skönhetsprodukter från tre stora skönhetsvarumärken som säger sig vara miljövänliga med utgångspunkt i teorierna varumärkesbyggande, hållbar marknadskommunikation och greenwashing. Resultatet av analysen gav oss en grund att bygga vår design på, hur texterna byggs upp på ett trovärdigt sätt, vilken information som är nödvändig på produkterna och vilka designval som ska undvikas. Den slutgiltiga designlösningen visas upp i en grafisk manual där information om färgval, typsnitt, logotyp och produktdesign finns. Sedan skapades en mock-up av produkten för att få en bild av hur produkten skulle se ut i verkligheten.

Background  A new way to promote environmentally friendly goods has arisen as the market has evolved. Greenwashing arose from societal pressures and a strong desire for green customers. Some companies' greenwashing methods were exposed as unprecedented pressure was put on the businesses in an effort to improve their overall environmental performance. Greenwashing creates consumer doubt by denying them a clear option of environmentally friendly products. Greenwashing makes individuals unwilling to purchase ecologically friendly products, and it complicates the purchasing process for green customers who are worried about their consumption patterns because they must exert more effort to validate the products' green claims.  Purpose  The purpose of the study is to explore how consumer ethical standards are reflected in the perception of greenwashing.  Method  The authors have opted to do research into the areas of greenwashing and ethical consumer behavior. From an ethical standpoint, this study looks into consumer opinions of greenwashing behavior and greenwashed products. To acquire a better knowledge of how consumers reflect consumer ethics in the greenwashing perception, semi-structured interviews and focus groups were used as the qualitative study approach.  Conclusion  Participants discussed their ethical beliefs and dilemmas around the greenwashing topic and expressed their moral beliefs that were later found to be contradictory between theory and practice. The analysis shows that both altruistic and egoistic values have an impact on the participants' attitudes. The participants initially wish to do good, but they eventually put their altruistic beliefs aside owing to ego or necessity. This study has contributed to the knowledge of ethical consumer perceptions of greenwashing since the major findings depict the entire picture of how greenwashing perceptions and ethical standards are linked. As a result, disparities and opposing conceptions emerge between the participants' perspectives and perceptions of their ego and that of society.

Background: The trend in environmental reporting has been continuously increasing. However, there is a lack of accepted uniform standards for accreditation, standardization, and evaluation of green investments, which slows down the process of mobilizing capital to meet sustainability objectives. In response to this, the European Union has created, in summer 2019, a new Taxonomy Regulation in an effort to increase green investing.  Purpose: Skepticism towards green organizations is on the rise and the phenomenon, namely greenwashing, can be argued to be one of the biggest threats to sustainable development. Previous research on greenwashing has so far only looked at the effects it has on consumers. This study identifies this research gap and alternatively investigates the perspective of the investors on greenwashing. Prior to the EU Taxonomy, there were limited regulations in place to ensure a universal measurement of sustainable actions that were mandatory. This raises the question of whether the EU Taxonomy truly has the potential to reduce greenwashing or not. A descriptive investigation of the current literature on problems of greenwashing within the financial sector can seek to identify the critical themes concerning the EU Taxonomy. Construct a framework on which the EU Taxonomy may be most effective in reducing the types of greenwashing.  Research Question: What is the potential of the new EU Taxonomy to increase transparency within the sustainable financial sector that is threatened by greenwashing? Method: Qualitative study; exploratory case study approach; the paradigm of interpretivism as our research philosophy; interviews based on the inductive approach, semi-structured interviews with a mix of open- and close-ended questions; purposive sampling method; triangulation data analysis with findings visualized in a tree diagram. Conclusion: A framework is presented that identifies the high/moderate/low potentials of the EU Taxonomy decreasing greenwashing in the financial sector. Our findings conclude that the EU Taxonomy showed great potential in giving a more comprehensive understanding of the company’s sustainable actions. The development of our findings contributes to a better current understanding of the threats of greenwashing for investors and can help to increase their confidence in sustainable investing.

Idag finns en förväntan på företag att de ska ta ett större ansvar utöver sina egna intressen och marknadsvärdet. Det här benämns som Corporate Social Responsibility och grundar sig i miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Enligt forskare kan det vara en svår uppgift att kommunicera sina CSR aktiviteter, dels då det är ett brett koncept utan tydliga riktlinjer och dels för att det kan leda till skepticism bland intressenterna (Bortree, 2014). Volvo Group är ett ledande företag inom transportbranschen, en bransch som har en stor påverkan på klimatet. De har därför ett extra stort krav på sig, både från det politiska samhället, intressenter och den allmänna befolkningen, att visa vad de som företag gör för att minska sin påverkan på klimatet.  Syftet med studien är att genom en kritisk retorikanalys, analysera huruvida Volvo Group i sin miljöfokuserade CSR-kommunikation använder sig av retoriska knep för att framställa sig själva som ett miljövänligt företag och om det förekommer greenwashing genom dessa retoriska argument. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån grön retorik och grön kapitalism, samt CSR och fenomenet greenwashig. Resultatet visar att Volvo Group använder sig av retoriska knep för att stärka sig själva som ett miljövänligt företag, främst genom användningen av pathos och logos för att stärka deras ethos. Resultatet visar även att det genom användningen av dessa retoriska knep förekommer greenwashing, främst via vilseledning och ett selektivt uppvisande av information.

Greenwashing has long been considered a viable strategy in the literature and academic research has explored its drivers from an institutional viewpoint. This paper extends the literature by considering greenwashing from a financial management viewpoint. It is found that when firm stock volatility is low, when the weighted average cost of capital is high, when firm pricing power is strong, and when information asymmetry is high, that the financial incentives for greenwashing are strong. The potential returns to greenwashing are weakly related to the level of systemic risk of the firm. The simulation results of the model indicate that in the current era that the returns to greenwashing are quite limited without a lot of information asymmetry. The results indicate that in previous eras, there were more opportunities for greenwashing. Overall, the results suggest that for low-and average-beta firms that organizational-level drivers and individual-level psychological drivers are more important in driving greenwashing decisions. The results also show why stock-based incentives do not support corporate social responsibility.

Uppsatsen belyser hur hållbarhetsdiskurser används inom svensk varumärkeskommunikation och diskuterar hur detta kan påverka konsumentens uppfattning av klimatfrågan. Tre övergri-pande hållbarhetsdiskurser kunde identifieras i tidigare forskning och undersöktes genom en tematisk sammanställning av hemsidekommunikation från Sveriges 20 högst rankade hållbara konsumentföretag (enligt Sustainable Brand Index™, 2019). Resultatet visar att hållbarhet framställs i svensk varumärkeskommunikation genom de tre diskurstyperna där: (1) är eko-nomiskt orienterad (2) är moraliskt orienterad och (3) är individfokuserad. Den dominerande diskurstypen är (1) ekonomiska möjligheter och hinder, som förutsätter hållbar konsumtion genom ekonomisk rationalism. En kritisk diskursanalys utfördes på ett hemsideexempel från urvalsgruppen och pekar på samma slutsats. En retorisk bildanalys från samma hemsideexem-pel identifierar en paradox som kan tolkas som greenwashing. / This thesis shows how sustainability discourses are used in Swedish branding and discusses how this may impact the understanding of climate change by the consumer. Three general sustaina-bility discourses could be identified in previous research and these were examined through a thematic list over website communication from the top 20 sustainable companies in Sweden (Sustainable Brand Index™, 2019). The results show that sustainability is presented in Swedish branding through the three types of sustainability discourses where (1) is economically oriented (2) is morally oriented and (3) focuses on the individual. The dominant discourse is (1) eco-nomic possibilities and consequences, which promotes sustainable consumption through eco-nomical rationalism. A critical discourse analysis was conducted on one of the website exam-ples of the selection which shows the same conclusions. A rhetorical image analysis of the same website identifies a paradox which may be interpreted as greenwashing.

In response to growing concerns about environmental degradation and climate change,demand for green products and services has increased. The use of environmental claimsas a marketing tool in order to gain a competitive advantage has also increased.The goal of this study is to close this gap by understanding how perceptions ofgreenwashing influence Angolan consumers of Generation Z's green trust and greenpurchasing intention. Through a qualitative approach, with 20 semi-interviews, thisresearch reveals that greenwashing perception has a negative impact on green trust, butthe same is not true for green purchase intention. Nonetheless, green trust has a positiveinfluence on green purchase intention, and green concern, in turn, has a positive influenceon greenwashing perception, green trust, and green purchase intention. Since consumerconcern over the environment is on growing, it is critical for businesses to be aware ofthis development, while still meeting customer expectations. This alteration should beseen as a challenge for both general organizational management and the marketingdepartment in particular.

Consumers are increasingly becoming more sustainable and strive towards making sustainable actions and purchases. As a response, companies attempt to follow this trend by offering sustainable and eco-friendly products and services, however, this has increased the tendency of greenwashing techniques. Blockchain technology (BCT), a system that can provide transparent, traceable,and trustworthy information, can thus be the solution for this dilemma in order to decrease the risk of greenwashing. Hence, consumers can feel a lack of trust towards current products that are considered to be eco-friendly, while these actually could be non-eco-friendly, and consumers’ willingness to pay a higher price can be diminished - which is a problem that BCT potentially addresses. The purpose of this present study is to understand and assess the role of blockchain technology (BCT) towards Swedish consumers’ intention of purchasing clothing products that are considered to be eco-friendly.  In order to answer this purpose, Swedish consumers’ attitudes towards BCT are measured empirically in terms of a quantitative study, where a questionnaire was conducted and received a total of 71 respondents. The results highlight that, in the context of clothing product purchases, Swedish consumers currently are not purchasing eco-friendly clothing products and they do not strive to purchase these to a high extent. However, if BCT would be available before the consumer purchases the clothing product, results emphasize that consumers would be more prone to purchase eco-friendly products. Additionally, results reveal that consumers would feel a high level of trust towards clothing companies and their products if BCT would be available prior to purchase. Ultimately, it was uncovered that consumers are willing to pay a higher price for eco-friendly clothing products if BCT is available. This study thus provides insights about the advantages of utilizing BCT within the business, which is applicable to particularly clothing companies but also other companies in general.

No description available.

Problemformulering och syfte: Syftet med studien var att undersöka aspekter som är framträdande i kampanjer som karaktäriseras som greenwashing. Fokus låg på att analysera hur greenwashing framställs i aktuella kampanjer i Sverige som blivit kritiserade och anklagade för greenwashing. Det forskningsproblem vi upplever med greenwashing är att det inte är lika uppmärksammatidag som det var för några år sedan, miljöhotet står kvar samtidigt som nya så kallade miljövänliga produkter skapas. Metod och material:Metoden som valdes för denna studie var multimodal analys som användes för att analysera kampanjer från tre olika företag. Huvudresultat: Slutsatsen som går att dra från studiens resultat är att retorik används i greenwashing för att övertyga mottagaren om budskapet. Grön, blå och vit är de vanligast förekommande färgerna inom greenwashing samtidigt som även natur och miljö används för att koppla associationer till hållbarhet. Textstorleken inom marknadsföringen används ofta för att framhäva specifikt utvalda ord i syfte att kommunicera budskapet på ett mer vinklat sätt.