Problemformulering och syfte: Syftet med studien var att undersöka aspekter som är framträdande i kampanjer som karaktäriseras som greenwashing. Fokus låg på att analysera hur greenwashing framställs i aktuella kampanjer i Sverige som blivit kritiserade och anklagade för greenwashing. Det forskningsproblem vi upplever med greenwashing är att det inte är lika uppmärksammatidag som det var för några år sedan, miljöhotet står kvar samtidigt som nya så kallade miljövänliga produkter skapas. Metod och material:Metoden som valdes för denna studie var multimodal analys som användes för att analysera kampanjer från tre olika företag. Huvudresultat: Slutsatsen som går att dra från studiens resultat är att retorik används i greenwashing för att övertyga mottagaren om budskapet. Grön, blå och vit är de vanligast förekommande färgerna inom greenwashing samtidigt som även natur och miljö används för att koppla associationer till hållbarhet. Textstorleken inom marknadsföringen används ofta för att framhäva specifikt utvalda ord i syfte att kommunicera budskapet på ett mer vinklat sätt.

Bakgrund och problemdiskussion: Den ökade tillgängligheten av casino- och sportspel på nätet står i en komplicerad relation till spelproblem eftersom det numera är tillgängligt på flera olika plattformar. Företag i EU-länder med över 500 medarbetare i genomsnitt måste från räkenskapsåret 2017 upprätta hållbarhetsredovisning, i dessa förväntas företag med casino- och nätspelsverksamhet redovisa hur de arbetar mot att stävja spelproblem. Detta har företag tidigare frivilligt upprättat i sin hållbarhetsredovisning, något som gjort att jämförbarheten mellan företag ansetts vara problematisk. Syfte: Undersökningen syftar till att, mellan företag, jämföra det redovisade sociala ansvarstagandet över tid för att uppfatta effekter av globala ramverk och direktiv inom hållbarhetsredovisning. Teoretisk referensram: Tidigare studier om hållbarhetsredovisning inom casino- och nätspelsföretag har tillsammans med legitimitet- samt institutionella teorin tillämpats för att analysera det empiriska materialet. Metod: Studien har utgått från ett kvantitativt tillvägagångssätt och empiriska data är inhämtad från sex börsnoterade företags hållbarhetsredovisningar från åren 2013–2017. Meningarna har kvantifierats, poängfördelats och tolkats utifrån en kodningsmanual. Resultat: Majoriteten av företagen i studien har förändrat sin redovisning om socialt ansvarstagande under årens gång. Alla företag ter sig ur ett positivt perspektiv redovisa de negativa aspekterna i anknytning till spelproblem. Resultatet visar även att det är svårt att jämföra olika företags hållbarhetsredovisningar eftersom innehållet skiljer sig, något som även tidigare studier om hållbarhetsredovisningar påpekar. / Problematization: The increased availability of casino and sport games online has a complicated relationship to problem gaming. For companies in the European Union, a sustainability report must be established if a company has an average of 500 employees during the year. It is expected that companies that are running as an online game operator also reports its work in restraining gambling problems, something that earlier has been optional to account and have made the comparability of sustainability reports problematic. Purpose: The purpose of this study has been to, between companies, compare the reporting of the social responsibilities over time to comprehend the effects of global guidelines and directions within sustainability reporting. Frame of reference: Earlier studies about sustainability reporting within online casino companies have been used in combination with the legitimacy theory and the institutional theory to analyze the quantitative data. Method: The study has been issued from a quantitative approach and the data has been collected from six listed companies who have established a sustainability report for the years 2013-2017. Sentences have been quantified, interpreted and given a score from a coding manual. Results: Most of the companies in the study has developed its reporting of the social responsibilities during the years. All companies appear to write in a positive way about the negative aspects in connection to problem gaming. The result shows that it is hard to compare companies’ sustainability reports because of the difference in the information, something that earlier studies in the field points out.

I dagens samhälle är hållbarhet en viktig aspekt som påverkar både konsumenter och företag. Hur företag väljer att arbeta med detta varierar och effekterna blir därmed olika från företag till företag. Konsumenter har idag hög kunskap gällande hållbarhet och deras krav har höjts när det gäller företags engagemang i frågan samt på deras produkter. En del företag väljer att ta ett genuint ansvar för sin verksamhet medan andra väljer att utföra tomma symboliska handlingar för att leva upp till de förväntningar som ställs från omvärlden, utan att behöva lägga ner arbete på det. När ett företag utför sådana handlingar, att ha minskad miljöprestanda samtidigt som en hög miljöprestanda kommuniceras ut, kallas det greenwashing. Vilket resulterar i att konsumenterna blir lurade. Detta föder en viss misstanke och får många att undra kan företag verkligen leva upp till den bild som de själva skildrar?   Sju butiker inom dagligvaruhandeln i Växjöområdet studerades för att skapa en förståelse kring huruvida det förekommer greenwashing inom dagligvaruhandeln. Genom att studera hur butiker tar ansvar för sina verksamheter och produkter, hur hög kunskaps som de besatt samt hur vilka drivkrafter de drevs av undersöktes området.   Att någon form av greenwashing förekommer inom dagligvaruhandeln går att se. De butiker som är av större karaktär samt ingår i en koncern eller kedja tenderar att ha lägre kunskap kring hållbarhet samt sina produkter och dess ursprung. Ansvarstagandet är även detta lågt hos de lite större butikerna. De mindre butikerna har större kunskap kring sina produkter och dess ursprung, de tar även större ansvar för sin verksamhet. Oavsett vad så förekommer det handlingar som kan ses som tveksamma inom båda kategorierna, drivkrafterna till de här handlingarna är dock olika men resultatet blir detsamma. Större butiker vill tjäna pengar medan de mindre drivs av sina värderingar och tron på ett bättre värld. / Sustainability is an important aspect nowadays which affects both consumers and companies. Regarding how companies are handling their business creates different results. Today consumers have a high level of knowledge regarding sustainability which creates higher expectations towards the company's way of managing their business. Some corporations take a genuine responsibility and act upon the consumer's expectations, meanwhile some only make empty promises or acts to avoid extra time or money which may be required for real, genuine action. When a company behave in that kind of way, it is called greenwashing and the consequences are tricked customers. This creates a suspicion which makes many people wonder whether companies can live up to and fulfill the customer’s expectations.   Seven convenient stores in the convenient goods business in the area of Växjö in Sweden was studied with the purpose to create an understanding regarding whether greenwashing is existing or not. This was done by studying how convenient stores take their responsibility of their businesses and products, what level of knowledge they have and what kind incentives that drove them to act in that way.   Some level of greenwashing is present in some of the studied objects. The bigger convenient store chains tend to have a lower level of knowledge regarding sustainability, their products and the product’s origin. Responsibility is also lower at the bigger convenient store chains. The smaller stores have higher knowledge regarding their products and the product’s origin and they also take bigger responsibility for their businesses. Regardless of what kind of store it is, there exist some kind of actions which can be considered as doubtful. The incentives behind the actions may be different, but the results remain the same. Bigger chains want to earn most money possible, meanwhile the smaller stores are driven by their values and a belief of a better world.

I takt med den växande klimatkrisen har allt fler företag insett lönsamheten i grön marknadsföring. Med denna ökade trend följer dock risken att vilseleda konsumenter med vaga eller falska miljöpåståenden - så kallad greenwashing. Denna typ av vilseledande marknadsföring har med åren förfinats och är idag mycket svår att upptäcka för genomsnittskonsumenten. Syftet med det här examensarbetet är att utforska greenwashing och dess konsekvenser för att kunna informera konsumenter om detta komplexa problem. Tanken är också att se på sambandet mellan grön reklam och grafisk formgivning för att på så sätt precisera designbranschens ansvar vid utformning av greenwashing. Meningen med projektet är att plocka fram ett hjälpmedel som kan upplysa den genomsnittliga konsumenten och ge den möjlighet att motarbeta greenwashing. / While the climate crisis has been an increasing problem, more and more companies have realised just how profitable green marketing is. Along this growing trend comes the risk of misleading consumers with vague or false environmental claims - called greenwashing. This type of misleading marketing has been refined over many years and is quite difficult for the average consumer to detect. This thesis aims to explore greenwashing and its consequences and thereafter inform consumers of this complex problem. The idea is also to look at the connection between green advertising and graphic design in order to pinpoint the responsibility of the design industry when it comes to the creation of greenwashing. The intention of this project is to find an aid that can inform the average consumer and give them the opportunity to oppose greenwashing.

På grund av klimatförändringar och global uppvärmning skapas effekter vilka påverkar både människa och miljö negativt. Att minska mängden genererade växthusutsläpp är en grundläggande åtgärd för att hantera miljöeffekterna. Samtidigt har konsumtionen av utrikes flygresor från Sverige fördubblats sedan 1990-talet vilket är en stor faktor för utsläpp av växthusgaser vilka bidrar till problematiken. Därmed används klimatkompensation som åtgärd för att ersätta de miljövärden som förlorats på grund av flygens utsläpp. Syftet med studien är undersöka de diskurser som finns kring flygets klimatkompensation. Materialet som analyseras består av dagspress insamlat från svenska nationella dagsmedier och analyseras med hjälp av metoden diskursanalys. Studien har resulterat i tre olika diskurser kring klimatkompensation. Inom de olika diskurserna används begreppet klimatkompensation varierande beroende på sammanhang. Resultatet visar att klimatkompensation används för att lindra människors oro för klimatförändringar och även för att en klimatbelastande verksamhet ska framställas som mer hållbar. Klimatkompensation används även som styrmedel för att hantera den mängd utsläpp som överskrider den bestämda mängd utsläpp som får genereras av flygverksamheter. Inom diskurserna riktas även kritik mot verktygets trovärdighet, transparens och socioekonomiska effekter. / Due climate change and global warming, effects are created which create negative impacts at humans as well the environment. Reducing the amount of generated greenhouse gas emissions is a fundamental measure for managing environmental impacts. At the same time, consumption of foreign air travel from Sweden has increased and doubled since the 1990s, which is a major factor contributing to the problem. Thus, climate compensation is used as a tool to replace the environmental values lost due to emissions created by aviation. The purpose of the study is to investigate the existing discourses around aviation climate compensation. The analyzed material consists of daily press collected from Swedish national medias and analyzed using the method of discourse analysis. The study resulted in three different discourses on climate compensation. In the different discourses, the concept of climate compensation varies depending on the context. The result shows that climate compensation is used to alleviate people's concerns about climate change and also to depict a climate-impacting business as sustainable. Climate compensation is also used in case of managing the amount of emissions exceeding the maximum allowed amount of emissions generated by aviation operations. In the discourses, criticism is also directed at the tool's credibility, transparency and socio-economic impacts.

Följande studie ämnar undersöka generella samband mellan konsumenters hållbarhetstänk och deras attityd till hållbar marknadskommunikation. Studiens syfte är att undersöka konsumenters attityd till hållbar marknadskommunikation och huruvida konsumenter själva efterlever de krav vid konsumtion som de ställer på företagen inom hållbarhet. Studiens relevans ligger i bakgrunden av konsumtionens negativa klimatpåverkan och samhällets medvetenhet kring klimatfrågorna.   Studien grundar sig i en kvantitativ metod. Metoden kommer att appliceras på studien genom att utföra en enkätundersökning bestående en frågeenkät. Analysen av de insamlade svaren från enkäten utgår ifrån kommunikationsteori. Studien kommer ge en djupare förståelse för hur konsumenter upplever hållbar marknadskommunikation.   Studiens resultat visar en tydlig uppdelning mellan konsumenter i två olika kategorier; de som hade positiv attityd till hållbarhet och de som inte lade någon vikt i hållbarhetsfrågor. Resultatet visar att oavsett tidigare attityd till hållbarhet, har konsumenter i princip likartade åsikter gällande företags hållbara marknadskommunikation och hållbarhetsarbete. De generella sambanden som finns mellan konsumenters attityd till hållbarhet och hur de uppmärksammar hållbar marknadskommunikation är att oavsett tidigare erfarenhet kring hållbarhet har de en vilja att bli gröna konsumenter. / The following study intends to examine general connections between consumers' sustainability thinking and their attitude to sustainable marketing communication. The purpose of the study is to investigate consumers' attitudes to sustainable market communication and whether consumers themselves comply with the consumption requirements that they place on companies in sustainability. The relevance of the study lies in the background of consumption's negative climate impact and society's awareness of climate issues.   The study is based on a quantitative method. The method will be applied to the study by conducting a questionnaire survey consisting of a questionnaire. The analysis of the answers collected from the questionnaire is based on communication theory. The study will provide a deeper understanding of how consumers experience sustainable marketing communication.   The results of the study show a clear division between consumers into two different categories; those who had a positive attitude towards sustainability and those who did not attach any importance to sustainability issues. The results show that regardless of previous attitudes to sustainability, consumers have basically similar views regarding companies' sustainable marketing communication and sustainability work. The general connection that exists between consumers' attitudes to sustainability and how they pay attention to sustainable marketing communication is that regardless of previous experience of sustainability, they have a desire to become green consumers.

Studien ”Nu stannar vi på marken” ämnar analysera hur företaget SJ konstruerar sin hållbarhetskommunikation och om greenwashing-fenomenet ses i deras reklam och iså fall i vilken grad. Greenwashing anges när ett företag sprider vilseledande information för att få företaget att framstå mer hållbara än vad de egentligen är, för att locka konsumenter. Företag har ett ansvar att inte bara presentera en miljömässigt ansvarsfull bild, utan även agera i praktiken. SJ har vunnit pris för att vara ett av Sveriges grönaste varumärken, men samtidigt blivit fällda för att visa sig grönare än de verkligen är. Studien har utifrån teorierna semiotik, greenwashing, reklamteori och bildretorik via en kvalitativ semiotisk analys besvarat studiens syfte. Resultatet påvisar att SJ skräddarsyr sin hållbarhetskommunikation utifrån känslor som ska locka och framkalla relationer och gemenskaper, snarare än att de lyfter sin tjänst utifrån problem och lösningar.  Konnotationerna visade en dominerande användning av naturbilder, igenkänningsfaktorer och ett sensoriskt budskap för att i syfte få mottagarna att känna. Genom SJ:s genomgående patosargument i deras kommunikation som bygger på en närhet och emotionell känsla, framstår reklamen i första anblick som hållbar i kontext till de nämnda konnotationerna. Etos påverkar det visuella materialet med hjälp av SJ:s starka position i transportbranschen och en välkänd logga. Textslogan “framtidens sätt att resa” representerar kommunikationens koncept och ett logosargument som stämmer överens med SJ:s arbete med hållbarhet. Dessa aspekter tyder på tendenser till greenwashing och den så kallade “green product advertising”. / The study ”Let’s stay on the ground” aims to analyse how the company SJ construct their sustainability communication and if the greenwashing phenomenon is seen in their advertising, and if so, to what extent. Greenwashing is stated when a company disseminates misleading information to make the company appear more sustainable than what they really are, to attract consumers. Companies have a responsibility not only to present an environmentally responsible image, but also to act in practice. SJ has won an award for being one of Sweden’s greenest brands, but at the same time has been condemned for appearing greener than they really are. The study is conducted through a qualitative semiotic analysis and a theoretical framework based on semiotics, greenwashing, advertising theory and image rhetoric. The results show that SJ adapts their sustainability communication based on emotions to attract and develop relationships and communities, rather than lifting their service based on problems and solutions. The connotations showed a dominant use of nature images, recognition factors and a sensory message. Through SJ’s strong and consistent pathos arguments in their communication, which are based on closeness and emotions, the advertising appears at first sight to be sustainable in the context to recently mentioned connotations. Ethos influences the visual material with the help of SJ’s strong position in the transport industry and through their well-known logo. The text slogan ” the future way for travelling” represents the concept of the communication and a logos argument that is in line with SJ’s work with sustainability. These aspects indicate tendencies towards greenwashing and the so-called ”green product advertising”.

Denna studie har som syfte att undersöka hur konsumenter upplever klädföretaget H&M:s hållbarhetsarbete och vilka attityder som konsumenterna har gentemot företaget. Detta för att kunna skapa en ökad förståelse och kunskap kring hur hållbarhetsarbete kan påverka konsumentattityder. Studien har genomförts med hjälp av en enkätundersökning där svenska konsumenter har fått besvara frågor rörande ämnet. Studien presenterar resultatet med hjälp av olika diagram för att ge en visuell bild över detta. Insamlad data har sedan tolkats och använts för att analysera och diskutera i jämförelse med tidigare forskning på området. Det har visat sig att konsumenter har en negativ syn på H&M:s hållbarhetsarbete där flera konsumenter upplever att de inte arbetar tillräckligt med detta. Eftersom H&M är verksamt inom fast fashion branschen är hållbarhetsarbetet något som blir motsägelsefullt och många upplever på grund av detta företagets strategier som greenwashing. Transparens har visat sig vara en nyckel för att kunna öka intresset gällande produkter, då fler konsumenter har en positiv inställning till att handla plagg om de vet dess miljöpåverkan. Gällande konsumenters attityder gentemot verksamheten har det visat sig att många har dåligt samvete när de handlar kläder hos H&M då flera är medvetna om den fast fashion som H&M bedriver. Många har heller inte hållbarhet i åtanke då de handlar på H&M. Detta har visat på att konsumenters attityder inte har en särskilt stor påverkan på det hållbarhetsarbete som H&M gör. / This study aims to investigate how consumers experience the clothing company H&M's sustainability work and what attitudes consumers have towards the company. This is to be able to create an increased understanding and knowledge of how sustainability work can affect consumer attitudes. The study has been conducted with the help of a survey where Swedish consumers have answered questions regarding the subject. The study presents the results using various diagrams to give a visual picture of this. The collected data has then been interpreted and used to analyze and discuss in comparison with previous research in the field. It has been shown that consumers have a negative view of H&M's sustainability work, where several consumers feel that they do not work enough with this. Since H&M is active in the fast fashion industry, sustainability work is something that becomes contradictory and many therefore perceive the company's strategies as greenwashing. Transparency has proven to be a key to increasing interest in products, as more consumers have a positive attitude towards buying garments if they know its environmental impact. Regarding consumers' attitudes towards the business, it has been shown that many have a bad conscience when they buy clothes at H&M as many are aware of the fast fashion that H&M conducts. Many also do not have sustainability in mind when they shop at H&M. This has shown that consumer attitudes do not have a particularly large impact on the sustainability work that H&M does.

Medan många företag ställer om till grön produktion och marknadsför dessa gröna initiativ, utnyttjar vissa företag denna trend genom greenwashing, vilseledande marknadsföring som inte håller det som lovas. Trots att greenwashing är ett allvarligt problem för samhälle, företag och individ, finns väldigt lite forskning, specifikt kring greenwashings visuella uttryck, eller executional greenwashing.Studien ämnar att, genom en kvalitativ textanalys med ett multimodalt vidgat textbegrepp, utifrån retorik och semiotik, baserat på Ledin och Machins (2018) förpackningsanalys delområden, undersöka hur greenwashing kommer till uttryck. Detta undersöktes genom bland annat appellform, konnotationer och andra visuella metoder. I studien analyserades förpackningarna till Arvid Nordquists kaffe, Classic Gran Dia och Schwarzkopfs hårfärg, Natural & Easy, 570.I studiens teoretiska ramverk och tidigare forskning diskuteras hållbarhetskommunikationen hos förpackningsdelar som exempelvis produktmärkningar, bild, text, form och färg, där olika relevanta teorier förs in och exemplifieras med greenwashad eller grön marknadsföring. Även marknadsföringens designprinciper tas upp, och relevanta teorier runt tolkande, mottagare och kontext lyfts.Den första forskningsfrågan sökte svar på vilka retoriska och visuella metoder som framkom inom greenwashing. Analysen visar att appellformerna framkom på liknande sätt på både en grön och en greenwashad förpackning. Ethos framkommer genom produktmärkningarna, medan pathosargumenten framkom mestadels i bild. Textbaserade argument tenderade att vara logos. Konnotationernas samspel med produktens faktiska egenskaper och logiska argument avgör huruvida kommunikationen upplevdes som grön eller greenwashad. I studiens delar som förklarades greenwashade återfanns bland annat konnotationerna gamla tider, natur, oförändrad, äkta, oskyldigt, ekologiskt, kvinnligt, handgjort, organiskt, personligt, enkelt, modernt, tradition och hantverk. Greenwashing framkom genom brist på transparens och otydlighet om återvinningsbarhet. Greenwashing framkom i textbaserad argumentation som föreföll bland annat vag, vilseledande och hade förväxlingsbar formulering. Greenwashing framkom också genom visuell låg läsbarhet och förändrad läsordning genom bland annat användandet av versaler, gradvariation, fetstil, samt information utspridd på olika sidor.Den andra forskningsfrågan fokuserade på relationen eller skillnaden i uttrycket mellan grön och greenwashad. Den greenwashade förpackningen använde naturliga konnotationer fanns i större utsträckning. Det blev också tydligt att textens förmåga att förändra intrycket av en bild som greenwashad beror på om deras budskap samspelar. Det fanns även en uttalad skillnad iförpackningarnas läsbarhet, vilket kan användas strategiskt för att erbjuda en alternativ, grönare tolkning. Genom produktmärkningarna har vi också sett att gröna och greenwashade förpackningar verkar knyta an till den en grön samhällsdiskurs.De observerade relationerna eller skillnaderna mynnade ut i den tredje forskningsfrågans efterfrågade potentiella implikationer med rekommendationer för utformningen av grön marknadsföring, så som tydlighet, läsbarhet, fokus på att text och bild samspelar samt transparens. Uppmaningen till konsumenter rörde främst att inhämta adekvat kunskap om märkningar och retorisk argumentation. / Whilst many businesses transition to green production and market this initiative, some businesses instead use this green trend by greenwashing, use of misleading marketing claims that do not live up to its promise. Despite greenwashing being a serious problem for society, businesses and individuals, there is a lack of research, particularly regarding its visual expression; called executional greenwashing.This study aims to, by the means of qualitative text analysis with a multimodal, extended text concept, originating with tools from rhetoric and semiotics, based on Ledin and Machins (2018) packaging analysis area examine how greenwashing is expressed. This is investigated through the use of rhetoric appeals, connotations, and other visual methods. The study analyzed the packaging of Arvid Nordquist's coffee, Classic Gran Dia, and Schwarzkopf hair dye, Natural & Easy, 570.In the studies, theoretical framework, and earlier research, the sustainability communication of the packaging areas, for example, imagery, text, shape, and color are discussed, and relevant theories are brought in and exemplified by greenwashed or green marketing. Some marketing design principles are explained, as well as relevant theories regarding the interpretation, the receiver, and context.The first research question aimed to find what rhetoric and visual methods are evident in greenwashing. The analysis showed that appeals were used similarly within a green or greenwashed packaging design. Ethos was mainly expressed in product markings and pathos through imagery. The text-based arguments tended to use logos. The connotations interplay with the product’s actual properties and logical marketing arguments decided whether the communication was experienced as green or greenwashed. Within the studies areas that were found greenwashed, several connotations were found, for example, old times, nature, unaltered, real, innocence, organic, feminine, handmade, personal, simple, modern, tradition, and craftsmanship. Greenwashing was expressed by a lack of transparency and unclearness about the packaging’s recyclability. Greenwashing was expressed in text-based arguments that appeared vague, misleading, and used easily mixed-up phrasing. Greenwashing was also evident by low visual readability and changed reading order by the usage of uppercase, variation in letter size, bold font, and the information being spread over different sides.The second research question focused on the relation or difference in the expression between green and greenwash. The greenwashed packaging used connotations related to nature more. It also became evident that the texts’ ability to change the impression of an image beinggreenwashed depended on the communications coherence. There where a significant difference in the packaging’s readability, which could be used strategically to offer up an alternative, greener interpretation. We also saw how green and greenwashed packaging seemed to tie into a green discourse.The observed relations or differences showed potential implications, as asked for by the third research question; including recommendations for the construction of green marketing material, such as the focus on clarity, readability, coherence between image and text, and transparency. The implications for the consumer consisted mainly of advice to obtain knowledge about markings and rhetoric argumentation.

After the environmental debate was put firmly into economics literature, an emerging sustainable finance sector attempts to discipline corporate social and environmental behaviour, in which the financial markets and the real estate sector have been stated to play particularly important roles. Research within Swedish real estate financing has identified a growing interest of sustainable financing, mentioning green bonds in particular. Green bonds are based on traditional corporate bonds with the difference that green bonds possess an element of influence. The issuer is obliged to report back to the investor how net proceeds from the issuance have been used to finance green projects, which creates a requirement for transparency. The fact that green bonds is a fairly new financing and investment alternative whilst simultaneously growing incredibly fast has highlighted the significance of reliance for green bonds as a financial product. The aim of this study has been to explore in what ways green bonds in the Swedish real estate market are being initiated and structured and subsequently governed to establish investor reliance.  This research is conducted with a qualitative methodology on the basis of an exploratory nature, and the collection of qualitative data has mainly been performed through semi-structured interviews with all categories of stakeholders currently involved in the use of green bonds in the Swedish real estate market. The empirical results and subsequent analysis have concluded that it is obvious that there are numerous positive incentives related to issuing green bonds. All positive incentives consequently give rise to concerns regarding the true purpose of the issuances and whether or not these are aligned with the original purpose of the product. The more positive incentives, the more the risk of greenwashing increases. The risk of greenwashing could pose a significant threat to the general perception of and reliance in the green bond market. Obviously, all positive incentives do not necessarily entail greenwashing; there has to be positive incentives for the market of green bonds to occur, especially as it is a widely appreciated product with a generally good purpose. However, the issuers must be transparent, and the investors must be aware of the potential risk factors in order to establish investor reliance in green bonds as a financial product. / Sedan miljödebatten introducerades inom den ekonomiska litteraturen har en framväxande sektor för hållbar finansiering arbetat för att disciplinera företags sociala och miljömässiga ansvarstagande, där den finansiella marknaden och fastighetssektorn uppgetts ha särskilt viktiga roller. Forskning inom svensk fastighetsfinansiering har identifierat ett växande intresse för hållbar finansiering och i synnerhet gröna obligationer. Gröna obligationer är baserade på traditionella företagsobligationer, med skillnaden att kapitalet enbart syftar att användas till finansiering eller återfinansiering av hållbara projekt. Emittenten är bunden till att återrapportera hur kapitalet använts, vilket skapar ett krav på transparens. Det faktum att gröna obligationer fortfarande är ett ganska nytt finansierings- och investeringsalternativ, samtidigt som det vuxit oerhört snabbt, har framhävt betydelsen av förtroende för gröna obligationer som finansiell produkt. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur gröna obligationer på den svenska fastighetsmarknaden initieras och struktureras och därefter hanteras för att etablera investerarnas förtroende.  Denna forskning har genomförts med en kvalitativ metod av utforskande karaktär och insamlingen av kvalitativa data har i huvudsak utförts genom semistrukturerade intervjuer med alla intressentkategorier som för närvarande är aktiva i användningen av gröna obligationer på den svenska fastighetsmarknaden. Det empiriska resultatet och den efterföljande analysen har påvisat att det är uppenbart att det finns många positiva incitament i samband med emissioner av gröna obligationer. Alla positiva incitament ger följaktligen upphov till oro kring det verkliga syftet med emissionerna och huruvida dessa är anpassade till produktens ursprungliga syfte eller inte. Ju mer positiva incitament, desto mer ökar risken för greenwashing. Risken för greenwashing kan utgöra ett betydande hot mot den allmänna uppfattningen av, och förtroendet för, den gröna obligationsmarknaden. Självklart innebär inte alla positiva incitament nödvändigtvis greenwashing; det måste finnas positiva incitament för att marknaden för gröna obligationer ska finnas, särskilt eftersom det är en mycket uppskattad produkt med ett generellt bra syfte. Emittenterna måste emellertid vara transparenta och investerarna måste vara medvetna om de potentiella riskfaktorerna för att etablera investerarnas förtroende för gröna obligationer som en finansiell produkt.