Collapse of the textile factory Rana Plaza, among other disasters, has been a wake up call for the textile industry. These disasters, in combination with other factors, have resulted in raised consciousness regarding sustainability through a social and environmental perspective. Fashion companies have adapted new strategies in order to survive hard competition on the market, sustainable marketing has become a common tool to meet the conscious customers’ demands and requirements. A phenomena like Greenwashing, which promotes an overly environmentally friendly image externally, has trigged skepticism among consumers towards fashion companies’ sustainable marketing and CSR-communication. To gain an understanding in what the causes of skepticism are among consumers, this study aims to research whether knowledge and interest regarding CSR, have an effect on the consumer's willingness and ability to appraise fashion companies’ sustainable marketing and CSR-communication. We also review what is necessary for a company to do, in order to create legitimacy and build a “social contract”, supported by the legitimacy theory. To research this topic, we use theories concerning CSR-communication, sustainable marketing, Greenwashing as well as legitimacy theory. Empirical material has been collected through a self-questionnaire survey, which later generated an analysis of sustainable marketing and CSR-communication of four fashion companies. Results of the 405 replies to our questionnaire were processed in the statistic program SPSS. Our analysis indicated a low correlation between the factors knowledge, interest and the attitude towards sustainable marketing and CSR-communication. Other factors are more likely to affect the consumers’ attitude. Results also show that admitting ones’ mistakes, having a transparent supply chain, integrating sustainable strategies within the whole company, co-operateting with non-governmental organizations, and to setting reachable goals, are all essential actions in order to gain legitimacy. / Kollapsen av textilfabriken Rana Plaza, tillsammans med en rad andra incidenter, har gett textilindustrin ett rejält uppvaknande. Detta, i kombination med ytterligare faktorer, har lett till en ökad medvetenhet kring hållbarhet, både ur ett socialt och miljömässigt perspektiv. Modeföretag har därför tagit till nya strategier för att överleva den tuffa konkurrensen på marknaden och hållbar marknadsföring har blivit ett vanligt verktyg för att möta den allt mer medvetna konsumentens behov och krav. Då fenomen som Greenwashing, att skapa en bild av sig som miljövänlig, har blivit allt vanligare, har konsumenters skepticism mot modeföretags hållbara marknadsföring blivit ett allt mer utforskat ämne. För att få en uppfattning om vad det egentligen är hos konsumenten som skapar denna skepticism, riktar sig denna studie till att undersöka huruvida de två faktorerna kunskap och intresse kring CSR påverkar en konsuments förmåga att värdera ett modeföretags hållbara marknadsföring. Vi tittar också på vad det egentligen är som krävs för att skapa legitimitet och bygga ett “socialt kontrakt”, med legitimitetsteorin i grunden. För att kunna undersöka detta ämne använder vi oss av teorier kring CSR-kommunikation, hållbar marknadsföring, Greenwashing samt legitimitetsteorin. Empiri har samlats in med hjälp av en enkätundersökning vilket i sig genererade till en analys av fyra modeföretags hållbara marknadsföring och CSR-kommunikation. Resultatet av de 405 besvarade enkäterna, som bearbetades i statistikprogrammet SPSS, visade oss att det inte finns något direkt samband mellan de två faktorerna intresse och kunskap och huruvida man ställer sig till modeföretags hållbara marknadsföring och CSR-kommunikation. Det finns förmodligen andra faktorer som ligger bakom istället. Våra resultat visar också att erkänna sina misstag, vara transparenta, integrera hållbarhet i hela organisationen, samarbeta med utomstående organisationer, och att inte sätta upp miljömål som inte kan nås är grundläggande handlingar till att uppnå legitimitet.

Syftet med den här studien är att undersöka kvinnliga modeintresserade konsumenters medvetenhet kring greenwashing i relation till miljömärkningar inom klädindustrin. Vidare syftar studien till att undersöka hur kvinnliga modeintresserade konsumenter uppfattar ett plaggs hållbarhet utifrån miljömärkningar inom klädindustrin. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts där insamling av empiriskt material genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Baserat på ett antal kriterier valdes tio modeintresserade kvinnor ut till att delta i intervjuerna som genomfördes via Zoom. Studiens resultat påvisar bristande kunskap om begreppet greenwashing vilket tyder på att respondenterna därmed inte är medvetna om greenwashing i relation till miljömärkningar inom klädindustrin. Vidare resulterade studien även i att kvinnliga modeintresserade konsumenter till stor del uppfattar plagg märkta med miljömärkningar som hållbara. Däremot varierar konsumenternas uppfattning om pålitligheten av de olika märkningarna. Vår studie visar att ungefär lika stor andel respondenter uppfattar plagg märkta med certifierade miljömärkningar, såväl som icke-certifierade miljömärkningar, som mer pålitliga. Oavsett märkningens upplevda pålitlighet uppfattade alla respondenter, trots detta, att märkningen bidrog med en känsla av hållbarhet. / The purpose of this study is to examine the awareness of greenwashing in relation toenvironmental labels in the clothing industry, among female fashion-interested consumers.Furthermore, the study aims to investigate how female fashion-interested consumers perceivethe environmental sustainability of a garment based on environmental labels in the clothingindustry. To answer the purpose of this study, a qualitative method was used where thecollection of empirical data was carried out by semi-structured interviews. Based on anumber of criteria, ten fashion-interested women were chosen to participate in interviewsconducted via Zoom.The result of the study demonstrates a lack of knowledge regarding the term greenwashing,which indicates that the respondents also lack awareness of greenwashing in relation toenvironmental labels within the clothing industry. Furthermore, the study demonstrates thatfashion-interested consumers perceive environmental labelled clothing as sustainable.However, the perception of reliability of the various labels varies among the respondents. Ourresult indicates that about half of our respondents perceive environmental labels certified bythird parties as the most trustworthy. Whereas the other half of the respondents perceivenon-certified environmental labels as more reliable. Irrespective of the perceived reliability ofthe environmental label, all respondents agreed that the environmental label in some waycontributed to a feeling of sustainability. This thesis is written in Swedish.

Purpose: The purpose of the study is to investigate the ways in which sustainable market communication and greenwashing affect consumers' trust, attitude and purchase intention. We will also examine the relationship between consumer trust and attitudes towards companies and the customers' purchase intention. Theory: The theoretical framework of the study is based on theories about the factors that affect consumers in connection with sustainable marketing communication and greenwashing. Method: For the study, a deductive approach was used through a quantitative research method. Data was collected through an online survey that was answered by 109 respondents. Findings: The regression analysis showed that sustainable market communication affects consumer trust, attitude and purchase intention. In connection with sustainable marketing communication, the purchase intention affects consumers' attitudes but not their trust. The results also showed that greenwashing has an effect on consumer trust and attitude. On the other hand, the results show that greenwashing does not affect consumers' purchase intention. Conclusion: The study shows that companies through sustainable marketing communication and greenwashing have several effects on consumers. Sustainable marketing communication has a positive impact on consumers while greenwashing has a negative impact on consumers. The study shows that sustainable marketing communication has a positive effect on consumer trust, attitudes and purchase intention. When consumers have a positive attitude towards the company, their purchase intention is positively affected. Greenwashing instead negatively affects consumers' trust and attitude. When consumers gain a negative trust or attitude towards the company, their purchase intention is negatively affected. Contribution: The study contributes with research on consumers trust, attitudes and purchase intention in connection with sustainable marketing communication and greenwashing. By combining the concepts of trust and attitudes, the study complements existing research insustainable marketing communication and greenwashing. The results can be of importance for managers and marketers in the design of marketing strategies of sustainability. The study gives companies an explanation of how their communication affects consumers. This essay is written in swedish / Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt hållbar marknadskommunikation och greenwashing påverkar konsumenters förtroende, attityd och köpintention. Vi ska även undersöka sambandet mellan konsumenters förtroende samt attityder gentemot företag och konsumenters köpintention. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram grundar sig i befintliga teorier om vilka faktorer som påverkar konsumenter i samband med hållbar marknadskommunikation och greenwashing. Metod: För studien användes en deduktiv ansats i samband med en kvantitativforskningsmetod. Insamling av data genomfördes med en enkätundersökning online som besvarades av 109 respondenter. Resultat: Regressionsanalysen visade att hållbar marknadskommunikation påverkarkonsumenters förtroende, attityd samt köpintention. I samband med hållbarmarknadskommunikation påverkades köpintentionen av konsumenters attityd men inte av deras förtroende. Resultaten visade även att greenwashing har effekter på konsumenters förtroende och attityd. I samband med greenwashing påverkades konsumenters attityd och förtroende deras köpintention. Däremot framgår det av resultatet att greenwashing inte påverkade konsumenters köpintention. Slutsats: Studien visar att företag genom hållbar marknadskommunikation och greenwashing har flera effekter på konsumenter. Hållbar marknadskommunikation har en positiv inverkan på konsumenter medan greenwashing har en negativ inverkan på konsumenter. Studien visar att hållbar marknadskommunikation påverkar konsumenters förtroende, attityder och köpintention positivt. När konsumenter får positiv attityd gentemot företag påverkas deras köpintention positivt. Greenwashing påverkar istället konsumenters förtroende och attityder negativt. När konsumenter får negativt förtroende eller attityder gentemot företag påverkas deras köpintention negativt. Uppsatsen bidrag: Studien bidrar med forskning om konsumenters förtroende, attityder och köpintention i samband med hållbar marknadskommunikation och greenwashing. Genom att kombinera begreppen förtroende och attityder kompletterar studien befintlig forskning inom hållbar marknadskommunikation och greenwashing. Resultaten kan vara betydande för chefer och marknadsförare vid utformandet av marknadsföringsstrategier i samband med hållbarhet. Studien ger företag en förklaring till hur deras kommunikation påverkar konsumenter.

Corporate Social Responsibility är ett gemensamt koncept som idag fokuserar på hur organisationer förväntas gå utöver ekonomiska resultat och samklang. Företag väljer att frivilligt tillämpa FN:s Sustainable Development Goals för att upprätthålla hållbarhetsrapporter för att framstå som mer legitima och använda hållbarhetsrapporter som konkurrensfördel. Syftet med studien är att jämföra hållarhetsrapportering av SDG i Volkswagen, Volvo och Peugeot samt jämföra utvecklingen av rapporteringen mellan respektive bilföretag under perioden 2014–2017. För att jämföra SDG-rapporteringen mellan och inom företagen genomfördes en textanalys som sedan kvantifierades. Den teoretiska referensramen utgår från hållbarhetsrapportering, frivillig SDG tillämpning och relevanta teorier. Empirin består av data från textanalysen. Utifrån den insamlade empirin jämfördes utvecklingen som skett mellan år 2014 och 2017. Uppsatsen mynnar ut i en slutsats där företag inom samma bransch tenderar att bli mer likartade för att uppnå legitimitet, vilket kan leda till ett greenwashing-beteende där företag skapar hållbara uttalanden utan verkliga ingripanden. Studien är en grund för fortsatt forskning kring fenomenet greenwashing i bilindustrin och dess SDG-rapportering. / The aim of the study is to study the development of SDG's sustainability reporting in Volkswagen, Volvo and Peugeot, and compare the development of reporting between respective automobile companies during the period 2014-2017. In order to compare the SDG reporting between and within the companies, a text analysis was carried out which was then quantified. The theoretical frame of reference is based on sustainability reporting, voluntary SDG application and relevant theories. The empirical evidence consists of data from the text analysis. Based on the collected empirical data, the development was compared between 2014 and 2017. The paper ends in a conclusion where companies within the same industry tend to be more similar to achieve legitimacy, which might lead to greenwashing behavior in which companies create sustainable statements without real interventions. The study is a basis for continued research on the phenomenon of greenwashing in the automobile industry and its SDG reporting.

Arbetet undersöker vad som påverkar miljömärkningarnas legitimitet ur ettkonsumentperspektiv, om det finns skillnader i förtroende för företagens egnamiljömärkningar och organisationers miljömärkningar samt hur förtroendet förmiljömärkningar påverkar konsumenternas betalningsvilja. Tidigare studier har belyst attförtroende är avgörande för att miljömärkningarna ska tjäna sitt syfte samtidigt som utbudetav miljömärkningar ökar vilket skapar förvirring och osäkerhet bland konsumenter. Ettannat problem är att livsmedel som märkts med miljömärkningar från organisationer harstriktare krav och är tredjepartscertifierade medan företag som märker livsmedel med egnamiljömärkningar kan ändra sina standarder, vilket kan påverka miljömärkningens legitimitet.För att undersöka miljömärkningens legitimitet har studien tillämpat en kvalitativgruppintervjumetod där åtta konsumenter intervjuades. Studien har avgränsats till tvåsvenska miljömärkningar; ICAs egna varumärke I love eco och miljömärket KRAV.Resultatet från undersökningen tyder på att miljömärkningarnas legitimitet har en betydanderoll för konsumenters köpbeslut. En legitim miljömärkning ansågs enligt konsumenternavara när de följer kraven, har tredjepartscertifiering och när priset motsvarar kvaliteten.Faktorerna ovan visade även ha en betydande roll för konsumenternas betalningsvilja.Skillnad i förtroende för varumärket I love eco och KRAV berodde på kunskapsbrist, då Ilove eco ansågs mindre trovärdig trots att den uppfyller EUs förordning och KRAVs reglerför ekologisk produktion. Det som var mest avgörande för miljömärkningarnas legitimitet ärkunskap om miljömärkningarna, då det råder stor kunskapsbrist kring dem. / This bachelor thesis examines what influence the legitimacy of eco-labels from a consumerperspective, if there is a difference in trust in companies' own eco-labels and organizationaleco-labels and how trust in eco-labels affects consumers' willingness to pay. Previous studieshave highlighted that trust is crucial for eco-labels to serve their purpose at the same time asthe number of eco-labels increases and creates confusion and uncertainty among consumers.Another problem is that foods labelled with organizational eco-labels have stricterrequirements and are third-party certified, while companies that label foods with their owneco-labels can regulate their standards, which affect the legitimacy of the eco-label. Toinvestigate the legitimacy of eco-labelling, the study applied a qualitative group interviewmethod in which a total of eight consumers were interviewed. The study has been limited tothe two Swedish eco-labels ICA's own brand I love eco and KRAV. The results from thesurvey indicate that the legitimacy of eco-labels has a significant role to play in consumerpurchasing decisions. According to consumers, a legitimate eco-label was one that complywith the requirements and third-party certification and when the price corresponds to thequality. These factors above also proved to play a significant role in the consumer'swillingness to pay. The difference in trust in I love eco and KRAV was due to a lack ofknowledge, as I love eco was considered less credible despite complying with the EUregulation and KRAV's rules for organic production. What has been noted to be most crucialfor the legitimacy of eco-labels is knowledge within the eco-labels, as there is a great lack ofknowledge among the consumers surveyed.

With the increased focus on climate change, sustainability has become a common term for both organizations as well as consumers. The clothing industry is one of the industries that have the biggest negative impact on climate change. Still, the fast fashion business, based on cheap materials and low production costs, continues to thrive. The clothing companies stand before an increased review from society and are therefore forced to work with sustainability and acceptance. Depending on how the companies handle their communication with regards to sustainability, their consumers are put at risk of being subjectable to greenwashing, since the companies regard themselves to be more sustainable than they are. Generation Z consists of people born between the years of 1995 to 2005 and they were born into the so-called climate crisis. Generation Z is ultimately the generation that will live during the unpredictable future due to climate change. This makes the generation the most environmentally conscious generation yet. Still, the generation is the world’s largest group of consumers, and a large part of their identity lies within how they dress. This study aims to examine how generation Z, as an environmentally conscious group with a lot of purchasing power, perceives the Swedish fashion brand's communication about sustainability. The study is based on a quality method, using focus groups to gather data. This method is chosen since the aim is to analyze generation Z perception, feelings, and ideas. The theory studies terms within the roam of sustainability, both in the Swedish fashion business and as well as marketing. How Swedish fashion companies communicate their work on sustainability and how this is perceived by generation Z is presented via “a linear model of communication”. The result of the study shows that all the respondents have a similar perception of how confidence-inspiring the fashion business combination on sustainability is. Previous research has described generation Z as a consumer group that highly values sustainability, this is in line with the results of this study. The respondents describe that they consume sustainably by shopping second-hand but finds it hard to do sustainable choices when shopping for newly produced clothes. Fashion companies in the fast fashion sector that work with sustainability limited areas of the organization have low to no credibility from the respondents. The will to consume sustainably produced clothes is hindered by the fact that the respondents lack the trust for the actual sustainability in the products and production chain. The respondents seek companies with transparency, since thisincreases their trust and fulfills their will to consume sustainably. / I takt med att vår klimatpåverkan ökar har hållbarhet blivit ett uppmärksammat begrepp hos såväl organisationer som hos konsumenter. Modebranschen är en av de branscher som har störst negativ påverkan på miljön, trots detta fortsätter den så kallade fast fashion-industrin, baserad på billiga material och tillverkningskostnader, att blomstra. Modeföretagen står samtidigt inför en ökad granskning av samhället och tvingas att arbeta med hållbarhet för att få acceptans. Beroende på hur företagen väljer att kommunicera sitt hållbarhetsarbete riskerar konsumenterna att bli utsatta för greenwashing, då företagen anser sig vara mer hållbara än vad de egentligen är. Generation z, personer födda mellan åren 1995–2005, är födda in i den så kallade klimatkrisen samt är också den generation som ska leva i en orolig framtid med växande klimatförändringar. Detta resulterar i att målgruppen är den hittills mest kritiska och miljömedvetna av alla generationer. Samtidigt är målgruppen världens största konsumentgrupp och är måna om att skapa sin identitet genom vad de klär sig i. Studien syftar till att undersöka hur generation z som köpkraftig och miljömedveten målgrupp uppfattar de svenska modeföretagens hållbarhetskommunikation. Forskarna har valt en kvalitativ forskningsmetod med fokusgrupper som insamlingsmetod eftersom studien syftar till att på ett djupgående sätt undersöka generation z:s uppfattningar, känslor och idéer. Teorin belyser begrepp som berör området hållbarhet i den svenska modebranschen och hållbar marknadsföring. Hur svenska modeföretag kommunicerar hållbarhetsarbetet och hur detta tolkas av generation z presenteras via kommunikationsmodellen “A linear model of communication”. Resultatet av studien visar att samtliga respondenter har liknande uppfattningar om hur förtroendeingivande modebranschens hållbarhetskommunikation är. Tidigare forskning beskriver generation z som en konsumentgrupp som värderar hållbarhet högt vilket stämmer överens med studiens resultat. Respondenterna beskriver att de handlar mycket hållbart i form av second hand men anser att det är svårt att göra hållbara val av nyproducerade plagg. Modeföretag verksamma inom fast fashion-industrin som arbetar med hållbarhet inom begränsade delar av organisationen har lågt eller inget förtroende hos representanterna. Viljan att handla nyproducerade hållbara plagg hindras av det faktum att respondenterna inte litar på graden av hållbarhet i produkterna och produktionskedjan. Greenwashing är ett begrepp samtliga respondenter är bekanta med vilket minskar förtroendet för företagen eftersom det är vanligt förekommande inom modebranschen. Samtliga respondenter efterlyser transparens hos företagen vilket skulle öka deras förtroende och vilja att konsumera hållbart.

AbstractThroughout the world today, there is unquestionably, an increasing interest surrounding issuesconcerning sustainability, and this has in turn led to new discussions regarding the developmentof sustainability reporting. It is mandatory in Sweden for example, for companies which meetcertain criteria set by the ÅRL, to prepare reports on sustainability, including a compulsoryannual summary. But currently there exists no global guidelines for these reports, andcompanies worldwide have been making such reports in different ways and with differentmethods with no clear standards, which in turn can create confusion and ambiguity forstakeholders and investors. Therefore, IASB along with IFRS Foundation as a frontrunnerpresented a Consultation Paper with proposals for developing and streamlining globalsustainability reporting. They requested company stakeholders to respond to these ideas via CLwhich were designed with carefully targeted questions to best conclude what they thought ofthe proposals. The culmination of completed CL provides empirical and invaluable evidencewhich can then be used to accelerate and thus make it easier to establish the aforementionedproposals.The purpose of the study is to examine the attitudes regarding the suggested sustainabilityreporting proposals, and to analyze the ways in which the attitudes vary between the differentgroups of stakeholders. The study is also to clarify where organizations stand regardingsustainability in relation to their stakeholders and investors, as well as globally, and if patternsin their attitudes can be discovered.The result of the study shows that most of the represented stakeholders show a positive responseto the IFRS Foundations propositions regarding an update of the reporting on sustainability.However, it has also highlighted some negative responses to each question, but on the wholethose opinions were underrepresented. To summarize, most of the CL analyzed show apredominantly favorable response to a global standard concerning sustainability reporting andthe majority have agreed that its right that the IFRS Foundation have the leading role in thismatter. It also stands clear after analysis that several stakeholders think that it is advisable thatthe main focus should be on the financial reports within sustainability and that it should bepublic.The study concludes that several patterns can be found within the stakeholder’s attitudes.Including the consensus that developing better sustainability reporting is an urgent matter thatdemands more attention. These empirical findings lead to the conclusion that the majority feelthat sustainability reporting should take a wider perspective and not only focus on the financialrisks within sustainability. Although they collectively accept that the financial implications area good place to start discussions regarding interests globally. Several stakeholders also pointout that without increased guidelines and rules for generic reporting, that information can bemanipulated or used disingenuously to embellish a company’s actions regarding sustainability.They therefore suggest that the reporting should be made public to alleviate the risk of problemssuch as greenwashing.To summarize, the stakeholder’s interests can both be united or divided, regardless of whichindustry they operate in. But what does, without question, unite them the most in this study, isthe understanding and willingness to make changes for the future with regard to sustainabilityin both social, economic and environment matters. / SammanfattningI takt med konsumenter och intressenters stigande intresse för hållbarhet i stort, harhållbarhetsredovisningens ramverk och utveckling diskuterats. Det är idag obligatoriskt förföretag i Sverige som uppfyller minst två av tre krav som finns i ÅRL att upprätta enhållbarhetsredovisning i samband med publicering av sin årsredovisning. Det finns ett flertalramverk att följa och företag världen över gör på olika sätt, vilket kan skapa förvirring ochotydlighet hos intressenter och investerare. IASB har därför, med IFRS Foundation som aktör,sammanställt ett Consultation Paper där de ger förslag på hur hållbarhetsredovisningen vidarekan utvecklas. Till detta uppmanas intressenter att skicka in så kallade CL där de besvararsammanlagt 10 olika frågor och därmed bidrar med sina åsikter i ämnet. De insamlade CL utgörstudiens empiri och bildar tillsammans med bland annat den modifierade intressentmodellengrunden för att besvara frågeställningarna.Syftet med studien är således att undersöka vilka attityder som framkommer av de inskickadeCL gällande IASB:s föreslagna arbete och utveckling av hållbarhetsredovisning, samt på vilketsätt attityderna skiljer sig åt beroende på vilken intressentgrupp som avses. Studien ska hjälpatill att klargöra hur olika företag och organisationer ställer sig till utveckling avhållbarhetsredovisning. Studien ska vidare presentera hur betydelsefullt hållbarhet är för såvälintressenter och investerare som världen i stort och om det finns mönster i intressenternasattityder.Resultatet av studien visar att majoriteten av de intressenter som presenterats i studien ärpositiva till IFRS Foundations förslag gällande utveckling av hållbarhetsredovisning. Detframkom dock negativa och ifrågasättande kommentarer till varje fråga men dessa var i detstora hela underrepresenterade. Sammanfattningsvis är merparten av de CL som bearbetatspositiva till ett globalt ramverk inom hållbarhetsredovisning och att IFRS Foundation bör varaden aktör som leder arbetet. Vidare anser flera intressenter att det är en god idé att fokus främstska ligga på de finansiella rapporterna inom hållbarhet samt att hållbarhetsredovisningen skavara publik.En av studiens två slutsatser efter bearbetning av empirin är att det uppstår ett flertal mönsterbland intressenternas attityder som både enar och skiljer dem åt. Däribland åsikten om attutvecklingen av hållbarhetsredovisning är ett brådskande ärende som bör prioriteras, därsamtliga intressenter instämmer. Den andra slutsats som framkommer är att majoritet uppleveratt hållbarhetsredovisningen bör ta ett bredare perspektiv och inte bara representera definansiella riskerna inom hållbarhet. Denna åsikt presenteras även om flertal också tillägger attdet är en bra start för en global standard att anta ett främsta fokus först. Ett flertal intressenterpåpekar också risken för att informationen kan missleda eller vinklas för att presentera företageti bättre ljus. Sammanfattningsvis visar det sig att intressenternas intressen kan både krocka medvarandra och förenas oavsett vilken intressentgrupp de verkar inom. Det som enarrespondenterna främst i denna studie är medvetenheten och viljan att skapa förändring inomhållbarhet i socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.

The tourism is remarkable phenomenon of today's life. There is a big impact to the GDP in the touristic attractive countries. But on the other hand it causes pollution of the environment. In the area of hospitality we can see huge waste of energy and materials. Based on this, we can see the possible future heading to the ideas of sustainable development with the activities of f.e. Green management, destination management, ecological tourism. Hotels can achieve the label of EU - "The Flower". Maybe those new approaches can eliminate the negative impact of the tourism. In the diploma thesis I described how the Czech hotels labelled with "The Flower" use the discourse joined with the label on its web pages.

In the light of a market that showcases increased hesitation and skepticism over green marketing and environmental communication, is the necessity of a well executed corporate communication greater than ever. What can be seen on the market is corporations that are unintentionally using motive greenwashing as a tool for attracting and persuading consumers to favour the corporations image. Prior research within green marketing has put a large focus on greenwashing in product context and the effects of it on consumer behaviour. In this study greenwashing is examined in a communication context and its effect on different aspects of consumer behaviour and attitude.

Greenwashing har de senaste åren blivit en del av vårt samhälle, vare sig gemene man eller alla företag är medvetna om det eller ej. Företag måste förhålla sig till den förändrade diskursen i samhället för att hålla sig relevanta och konkurrenskraftiga när allt större delar av samhället vill minska sitt klimatavtryck och leva på ett mer hållbart sätt. Studien analyserar oljebolaget Royal Dutch Shells externa kommunikation med särskilt fokus på klimatfrågan och huruvida greenwashing förekommer eller inte. Syftet med studien är att undersöka hur ett av världens största oljeföretag anpassar sig efter den rådande klimatdiskursen och rättfärdigar sin fortsatta verksamhet. Studien använder sig av metodtriangulering för att kvantitativt kartlägga och kategorisera oljebolagets aktivitet på Instagram samt kvalitativt analysera innehållet ur ett semiotiskt perspektiv. Studien undersöker om, och i så fall hur, Shell använder sig av greenwashing- och/eller propagandametoder för att påverka publikens bild av företaget, i förhållande till klimatfrågan, men även generellt. För att svara på studiens frågeställningar används kvantitativ innehållsanalys som metod, men till allra störst del av kvalitativ textanalys med fokus på diverse semiotiska begrepp, en utvald modell för att identifiera greenwashing samt en utvald lista över propagandametoder. Det teoretiska ramverket utgår från greenwashing, corporate social responsibility (CSR), lobbying, diskursbegreppet, hashtags och kompletteras av semiotik och propagandaanalys i metodkapitlet. Studiens analys presenteras i form av tydligt framgående teman där de mest relevanta och intressanta inläggen presenteras tillsammans med en analyserande text. Dessa teman är vad Shell verkar vilja rikta uppmärksamheten mot och därmed intressanta att undersöka i form av argument för oljebolagets fortsatta arbete med sin huvudverksamhet, även om de också kan betraktas som distraktioner från just huvudverksamheten. Studiens resultat visar att ungefär hälften av Shells instagraminlägg från och med 2018 har varit välgörenhetsrelaterade, ungefär en fjärdedel om förnybar energi, ungefär en femtedel om olja. Sex av tio tecken på greenwashing har identifierats samt fyra av fem metoder för propaganda. Studien drar slutsatsen att Shell använder sig av CSR och den teknologiska aspekten av deras arbete som ett sätt att motivera fortsatt oljeverksamhet samt ge en positiv bild av företagets verksamhet. / Over the last few years greenwashing has become a part of our society, whether the average person or company knows it or not. Companies have to find a way to approach the change of discourse that has occurred, to stay relevant and competitive when larger and larger parts of society want to decrease their carbon footprint and live more sustainably. The study analyzes the external communication of the oil company Royal Dutch Shell was particular focus on the climate issue and whether greenwashing is used. The purpose of the study is to examine how one of the world’s biggest companies are adjusting to the current climate discourse and justifies their business. The study uses triangulation of methods to quantitatively map out she oil company’s Instagram activity and qualitatively analyze the content from a semiotic perspective. The study examines whether, and in that case how, Shell uses greenwashing and/or methods of propaganda in order to influence the public’s image of the company in relation to the climate issue, but also in general. To answer the question formulations of the study quantitative content analysis has been used but the primary method used is qualitative text analysis which focuses on various semiotic concepts, one chosen method for identifying greenwashing and a chosen list of propaganda methods. The theoretical framework is based on greenwashing, corporate social responsibility (CSR), lobbying, the concept of discourse, hashtags and is supplemented by semiotics and propaganda analysis in the methodological chapter. The analysis of the study is presented in the form of clearly emerging themes where the most relevant and interesting posts are presented along with an analytical text. These themes include what Shell seems to want to draw attention to, and thus interesting to investigate in the form of arguments for the oil company’s continued work with its main business, although they might also be regarded as distractions from the main business. The results of the study show that as of 2018, about half of Shell’s Instagram posts have been charity-related, about a quarter about renewable energy, about a fifth about oil. Six out of ten signs of greenwashing have been identified as well as four out of five methods of propaganda. The study concludes that Shell uses CSR and the technological aspect of their work as a way to justify continued oil operations and to provide a positive picture of the company.