Problemformulering och syfte: Svenska konsumenter anser det vara allt viktigare att företag arbetar aktivt med klimatrelaterade hållbarhetsfrågor, och forskning visar på att det finns goda anledningar för företag att ägna sig åt det som kallas för ‘Grön marknadskommunikation’. Samtidigt ser författarna av denna studie att detvidforsknin gsinsatseriämnetsällanriktasettkvalitativtfokusmot avsändarenav klimatrelaterad marknadskommunikation. Denna studie syftar till att undersöka hur avsändarna av Max Hamburgares kampanj ‘Green-familjen’ uppfattar denna utifrån teorier relaterade till hållbarhet och kommunikation. Metod och material: Studien bygger på sex kvalitativa samtalsintervjuer med respondenter från Max Hamburgare och JMW kommunikation. Huvudresultat: Studiens resultat visar att respondenternas upplevelser i hög grad korrelerar med de resonemang som lyfts inom det teoretiska fältet grön marknadskommunikation – både i termer av möjligheter och risker. Studiens respondenter uppfattar att kampanjen bidragit till att både positionera så väl som differentiera Max Hamburgare som företag, och hänvisar främst till att kampanjen legat rätt i tiden. Ytterligare resultat visar att avsändarna uppmärksammar det inflytande varumärkesambassadörer och opinionsledare haft i samband med kampanjen.

Denna studie handlar om hur företag använder sig av greenwashing på sina förpackningar med utgångs- punkt Årets Matbluff mellan 2015 – 2018. Syftet med undersökningen var att se hur varumärken an- vänder sig av greenwashing för att visuellt kommuni- cera hållbarhet. En semiotisk bildanalys har gjorts på vinnarna av Årets Matbluff från 2015 till 2018. Detta för att se hur förpackningar förmedlar produkter samt vad produkterna egentligen innehåller. Resul- tatet visar att företagen som vann Årets Matbluff i respektive år inte tog etiskt ansvar över hur korrekt information inte visades på förpackningarna.

Orientador: Sérgio Silva Braga Júnior / Coorientador: João Guilherme de Camargo Ferraz Machado / Coorientador: Sandra Cristina de Oliveira / Resumo: Com o aumento do consumo de produtos verdes nas últimas décadas, as organizações passaram a promover a si mesmo, ou a seus produtos e serviços como sendo verdes para atraírem um crescente segmento com consciência ambiental. Consequentemente, houve um aumento na disponibilidade desses produtos no varejo, ao mesmo tempo houve o aumento da divulgação de informações ambientais falsas, prática essa conhecida como greenwashing. Sendo assim, o objetivo deste trabalho foi analisar a relação das características identificadas do greenwashing na reputação da marca e no comportamento do consumidor quanto a confiança, a desconfiança e o não reconhecimento do produto. Sob este enfoque, foi analisado as características dos produtos com greenwashing que são identificadas pelos consumidores no varejo, para verificar como isso afeta a reputação da marca e a confiança, a desconfiança e o reconhecimento do produto, que são aspectos do comportamento do consumidor. Para a verificação do objetivo proposto, foi realizada uma pesquisa exploratória, de natureza quantitativa, por meio de um survey junto a uma amostra de 150 respondentes da região da Alta Paulista. A análise de dados foi realizada utilizando a modelagem de equações estruturais por meio do software SmartPLS 2.0 M3. Ao final, os resultados demonstraram que as características do greenwashing quando identificadas pelo consumidor afetam a confiança do consumidor e a reputação da marca. Uma vez que, a confiança e a marca interferem diretament... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo) / With increased consumption of green products in the last few decades, organizations have come to promote themselves, or their products and services as greens to attract a growing segment with environmental awareness. Consequently, there was an increase in the availability of these products at retail, while at the same time there was an increase in the dissemination of false environmental information, a practice known as greenwashing. Therefore, the objective of this work was to analyze the relationship between the identified characteristics of greenwashing in the brand reputation and in consumer behavior regarding confidence, mistrust and non-recognition of the product. Under this approach, the characteristics of greenwashing products identified by retail consumers were analyzed to see how this affects brand reputation and trust, mistrust, and product recognition that are aspects of consumer behavior. To verify the proposed objective, a quantitative exploratory research was carried out by means of a survey with a sample of 150 respondents from the Alta Paulista region. Data analysis was performed using structural equation modeling using SmartPLS 2.0 M3 software. In the end, the results demonstrated that the characteristics of greenwashing when identified by the consumer affect consumer confidence and brand reputation. Since, trust and brand interfere directly with the consumer's buying decision. / Mestre

Recycling of common plastics is a practical way to limit the amount of waste that ends up in landfills, and eventually contributes to various forms of pollution. However, statistics indicate that it is not currently a normalized, prioritized behavior. A pilot study indicated that relying only on preexisting frameworks such as the Elaboration Likelihood Model to understand consumer perceptions simply does not encompass the scope of the topic. Consumer experiences with green messages, especially in the current climate of a saturated advertising market are incredibly complex. Understanding these experiences is also currently being impeded by inconsistencies in how researchers in this field operationalize (or fail to operationalize) terms that are essential to applying results. This study takes an important step in bridging the gap between these terminological inconsistencies, as well as contextualizing results for modern consumers. This study also posits that research needs to examine the foundation of these perceptions: language and meaning. A mixed-method survey was ergo used to garner information concerning how consumers define recycling, what personal and social factors influence decisions to recycle, and what design factors make a message encouraging recycling effective. Results indicate that conceptions of recycling and convenience are underdeveloped, and message design should focus on trustworthy statistics. Future researchers in this field can then apply these initial conclusions of how language is being used to future, discourse focused studies. Future advertisers and marketers can also more effectively position their products, then connect their intended audiences to that product.

No description available.

EU har sedan flera år tillbaka arbetat för en mer hållbar och miljövänlig konsumtion inom unionen. Marknadsföring påverkar konsumenters val i stor utsträckning och för att konsumenter ska kunna fatta välinformerade affärsbeslut krävs att marknadsföringen är vederhäftig. Det har dock ifrågasatts om regleringen är för strikt och om det medför att näringsidkare i stället väljer att undvika att använda miljöpåståenden i sin marknadsföring. Vilket kan leda till att företag inte längre kan motivera insatser för mer hållbarhet. Uppsatsens syfte är att fastställa gällande rätt angående miljöpåståenden, undersöka hur den marknadsföringsrättsliga bedömningen av miljöpåståenden förhåller sig till den generella marknadsföringsrättsliga bedömningen om god marknadsföringssed och vilseledande marknadsföring, samt redogöra för och analysera de två EU-direktiv som rör miljöpåståenden i marknadsföring som föreslagits. Genom att tillämpa både rättsdogmatiska och rättsanalytiska metoder granskas i uppsatsen den nuvarande rättsliga ramen, inklusive EU-direktiv, praxis, förarbeten, lagtext och doktrin för att uppnå uppsatsens syfte. Det har bedömts vara svårt för en genomsnittlig konsument att förstå innebörden av miljöpåståenden och därför är det av särskild vikt att marknadsföring innehållande sådana är tydlig och inte vilseledande. I uppsatsen diskuteras de höga beviskrav och verifieringsåtgärder som krävs vid miljöpåståenden. Även gränsen för tillåtna överdrifter i marknadsföring diskuteras i förhållande till den övergripande systematiken i MFL och direktivbestämmelserna.I uppsatsen dras slutsatsen att det ställs högre krav på vederhäftighet när det gäller miljöpåståenden och att det därtill ställs ytterligare krav än vid annan marknadsföring till följd av det stora kommersiella värdet hos miljöpåståenden. Det nya direktivet om mer konsumentmakt är generellt utformat och kommer troligen innebära vissa lagändringar och möjligen en tydligare och bättre reglering. Direktivet om miljöpåståenden har däremot fler specifika bestämmelser och krav som införs. Bland annat finns ett förslag att alla medlemsländer ska införa förhandskontroller av miljöpåståenden och miljömärkningar, vilket kan leda till en viss förutsebarhet för näringsidkare. Emellertid finns det vissa bestämmelser som exempelvis kan bli konkurrenshämmande eller bidra till en risk att näringsidkare inte kommer använda miljöpåståenden framgent, vilket kan leda till mindre hållbarhetsinsatser.

Greenwashing has a negative impact on the consumer's brand attitude where it often leads to a reduced purchase intention. In other words, there is a strong relationship between greenwashing and a reduced purchase intention. This study applies to all age groups with greater impact on individuals between 45-50 years.

As propagandas estão presentes hoje em praticamente todos os meios de comunicação, e nelas a recorrência de temas ambientais é cada vez mais notável. As chamadas propagandas verdes constituem importantes elementos das estratégias de marketing que muitas organizações utilizam para difundir mensagens de compromisso e preocupação com a natureza e o ambiente, e que são veiculadas junto aos apelos para o consumo de suas marcas e produtos. Esta dissertação, que é uma pesquisa e uma reflexão acerca do significado e da amplitude do greenwashing, procura fazer uma análise crítica do discurso das propagandas ambientais e de suas ideologias, discutindo de que forma seus conflitos éticos ajudam a produzir um cenário favorável à manutenção de valores culturais e socioambientais insustentáveis, e ao contrário do que diz a propaganda. Com base em levantamento feito nas produções e pesquisas realizadas por diversos outros autores, foi elaborada inclusive uma matriz de referências teóricas que permite a identificação do greenwashing veiculado pelas organizações. E com os pressupostos metateóricos que essa matriz fornece, foram analisadas propagandas nacionais veiculadas na mídia impressa ou eletrônica nos últimos anos. / Advertising can be found in almost all kinds of media, and among that the increasing occurrence specifically of green advertising is remarkable. The so called green advertising is an important element of marketing strategies used by many organizations to spread their messages of worries and commitment about nature and the environment while, at the same time, promote their brands and products for sale. This dissertation, which is a research and also a reflection about the meaning and occurrence of greenwashing, makes a critical analysis of discourse of green advertising and its ideology. It reveals their ethical conflicts and how they help to produce a favorable scenario to keep social and cultural values actually unsustainable, on the opposite way of the advertising claims. It was proposed a sinoptical matrix of theoretical references from previous authors which can be used to identify greenwashing. According to the meta-theoretical conjectures provided by this matrix, several cases of recent advertising were assessed.

As propagandas estão presentes hoje em praticamente todos os meios de comunicação, e nelas a recorrência de temas ambientais é cada vez mais notável. As chamadas propagandas verdes constituem importantes elementos das estratégias de marketing que muitas organizações utilizam para difundir mensagens de compromisso e preocupação com a natureza e o ambiente, e que são veiculadas junto aos apelos para o consumo de suas marcas e produtos. Esta dissertação, que é uma pesquisa e uma reflexão acerca do significado e da amplitude do greenwashing, procura fazer uma análise crítica do discurso das propagandas ambientais e de suas ideologias, discutindo de que forma seus conflitos éticos ajudam a produzir um cenário favorável à manutenção de valores culturais e socioambientais insustentáveis, e ao contrário do que diz a propaganda. Com base em levantamento feito nas produções e pesquisas realizadas por diversos outros autores, foi elaborada inclusive uma matriz de referências teóricas que permite a identificação do greenwashing veiculado pelas organizações. E com os pressupostos metateóricos que essa matriz fornece, foram analisadas propagandas nacionais veiculadas na mídia impressa ou eletrônica nos últimos anos. / Advertising can be found in almost all kinds of media, and among that the increasing occurrence specifically of green advertising is remarkable. The so called green advertising is an important element of marketing strategies used by many organizations to spread their messages of worries and commitment about nature and the environment while, at the same time, promote their brands and products for sale. This dissertation, which is a research and also a reflection about the meaning and occurrence of greenwashing, makes a critical analysis of discourse of green advertising and its ideology. It reveals their ethical conflicts and how they help to produce a favorable scenario to keep social and cultural values actually unsustainable, on the opposite way of the advertising claims. It was proposed a sinoptical matrix of theoretical references from previous authors which can be used to identify greenwashing. According to the meta-theoretical conjectures provided by this matrix, several cases of recent advertising were assessed.

Företag verksamma inom modebranschen har idag en stor förväntan från omvärlden att agera hållbart i de handlingar de genomför. De senaste åren har kunskapen från konsumenterna ökat gällande de globala hållbara problemen inom de sociala, ekonomiska och ekologiska sektionerna. I denna studie identifieras hur svenska modeföretag praktiserar hållbar marknadsföring, samt hur faktorerna varumärke, transparens samt greenwashing inom hållbar marknadsföring påverkar förtroendet för modekonsumenter tillhörande generation Y. En teoretisk referensram upprättades med en teoretisk modell om hur de olika faktorerna påverkar förtroendet hos konsumenterna. Data som ligger som underlag till analysen samlades in genom intervjuer med de tre svenska modeföretagen H&M, ARKET och Nudie Jeans samt två fokusgrupper med konsumenter tillhörande generation Y. I analysen framgår det hur de svenska modeföretagen använder sig av direkt respektive indirekt kommunikation av det hållbarhetsarbete som de bedriver. Dessutom framgår det ur studiens analys att varumärke samt transparens påverkar förtroendet från konsumenter i generation Y positivt, men att greenwashing påverkar förtroendet negativt. / Companies that are currently operating in the fashion industry have strong expectations from the outside world to act sustainable in their actions. In recent years, the consumer knowledge regarding the sustainable problems in the social, economic and ecological sectors have increased. This study identifies how Swedish fashion companies practice green marketing, and how brand, transparency and greenwashing as factors in sustainable marketing affect the trust of consumers belonging to generation Y. A theoretical framework was established with a theoretical model on how the various factors affect consumer trust. The data that the analysis of the study was based up on, was collected through interviews with the three Swedish fashion companies H&M, ARKET and Nudie Jeans, as well as two focus groups with consumers belonging to generation Y. The analysis shows how the selected Swedish fashion companies use direct and indirect communication in their sustainability work. Additionally, it is shown from the study's analysis that branding and transparency affect consumer trust positively, but that greenwashing has a negative effect on consumer trust.