Demon, allegory, exile, Scandinavian zombie—Grendel, the first of the monsters in the Old English Beowulf, has been called all of these. But lost in the arguments about what he means is the very basic question of what he is. This project aims to understand Grendel qua monster and investigate how we associate him with the monstrous. I identify for study a number of traits that distinguish him from the humans of the poem--all of which cluster around either morphological abnormality (claws, gigantism, shining eyes) or deviant behavior (anthropophagy, lack of food preparation, etiquette). These traits are specifically selected and work together to form a constellation of transgressions, an embodiment of the monstrous on which other arguments about his symbolic value rest.

John Gardner’s Grendel examines the ways in which humans make meaning out of their lives. By changing the original Beowulf monster into a creature who constantly questions the conflicting narratives set before him, Gardner encourages us to confront these tensions also. However, his emphasis on Grendel’s alienation helps us realize that community is essential to creating meaning. Most obviously, community creates relationships that foster a sense of moral obligation between its members, even in the face of the type of uncertainty felt by Grendel. Moreover, community cannot exist without dialogue, which perpetually stimulates the imagination to respond to the tensions contained in a plurality of viewpoints. Gardner encourages us to question narratives which no longer serve us and to use our imagination to tell new stories that cultivate positive ideals such as love and hope.

<p>Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om amerikanska och brittiska stridserfarenheter av kalibern 5,56 i Afghanistan kan bidra till att utveckla den svenska Försvarsmaktens taktiska förmåga. Anledningen till varför jag valde att utgå från dessa länder är därför att de har fler öppna källor samt har mer erfarenhet än många andra. Studien genomfördes genom en kvalitativ textanalys av bland annat reglementen, rapporter och artiklar. Uppsatsen visar att Försvarsmaktens kaliber till sin automatkarbin, 5,56, var potent för stridstaktikanpassad för invasionsförsvar. Detta delvis på grund av kaliberns egna logistiska fördelar men även därför att de prioriterade vapensystemen för infanteriförbanden, lätta pansarvärnsvapnen, innebar relativt korta stridsavstånd. Studien visar därefter att idag, för amerikanska och brittiska styrkor i dagens konflikt i Afghanistan, är 5,56 otillräcklig. Stridsavstånden är generellt för långa för att kalibern skall avge sin optimala verkan i målet. Studien belyser vad dessa nationer vidtagit för åtgärder, samt vilka åtgärder som planeras eller finns som förslag för att förbättra sin stridstaktiska förmåga. Den mest optimala förbättringen anser många är att byta ut kalibern 5,56 mot en grövre mellankaliber i spannet 5,56-7,62. Förslag som förändrad skjututbildning, optikutveckling och nya vapeninköp nämns också. I diskussionen diskuteras om eller hur den svenska Försvarsmakten kan dra nytta av de andra nationernas erfarenheter. Resonemanget ger det generella slutsatsen att Försvarsmakten kan utveckla sin stridstaktiska förmåga genom att studera andra nationer. Ett snabbt konkret exempel vore att implementera skarpskyttevapnet ak4 med förstorande optiskt hjälpmedel i svenska Försvarsmaktens skytteförband.</p> / <p>The main purpose with this study is to investigate whether U.S. and British combat experience of the caliber 5.56 in Afghanistan is helping to develop the Armed Forces' tactical ability. The reason why I chose to rely on these countries is because they have more unclassified sources and has more combat experience than many others. This study was conducted through a qualitative text analysis of for example regulations, reports and articles. This essay shows that the Swedish Armed Forces standard caliber that is being used in today’s assault rifle (ak5c), were potent in battle tactics designed for the defence of Sweden. This is partly becauseof 5,56 own logistical advantages and also because light anti-tank weapons had priority over small arms weapons. This resulted in relatively short shooting distances. The study shows thereafter that the U.S. and British troops in today's conflict in Afghanistan, thinks that 5.56 is insufficient. Combat distances are generally too long for the caliber to deliver its optimum effect in the target. The study highlights what kind of actions these nations have taken, and what measures are planned to improve its combat tactical ability. The study reveals that the most optimal improvement, are to replace the 5.56 with a bigger medium sized caliber. Proposals to change the marksmanship training, optics development and to purchase new weapons are also mentioned. In the end of this essay there is a discussion on, or how the Swedish Armed Forces can implement U.S and British experiences. The reasoning in the final chapter gives the general answer that the Swedish Armed Forces indeed can develop their tactical combat skills by studying other nations. An example would be to implement the older ak4 with magnifying optics that could improve the longer range capabilities of the infantry units.</p>

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om amerikanska och brittiska stridserfarenheter av kalibern 5,56 i Afghanistan kan bidra till att utveckla den svenska Försvarsmaktens taktiska förmåga. Anledningen till varför jag valde att utgå från dessa länder är därför att de har fler öppna källor samt har mer erfarenhet än många andra. Studien genomfördes genom en kvalitativ textanalys av bland annat reglementen, rapporter och artiklar. Uppsatsen visar att Försvarsmaktens kaliber till sin automatkarbin, 5,56, var potent för stridstaktikanpassad för invasionsförsvar. Detta delvis på grund av kaliberns egna logistiska fördelar men även därför att de prioriterade vapensystemen för infanteriförbanden, lätta pansarvärnsvapnen, innebar relativt korta stridsavstånd. Studien visar därefter att idag, för amerikanska och brittiska styrkor i dagens konflikt i Afghanistan, är 5,56 otillräcklig. Stridsavstånden är generellt för långa för att kalibern skall avge sin optimala verkan i målet. Studien belyser vad dessa nationer vidtagit för åtgärder, samt vilka åtgärder som planeras eller finns som förslag för att förbättra sin stridstaktiska förmåga. Den mest optimala förbättringen anser många är att byta ut kalibern 5,56 mot en grövre mellankaliber i spannet 5,56-7,62. Förslag som förändrad skjututbildning, optikutveckling och nya vapeninköp nämns också. I diskussionen diskuteras om eller hur den svenska Försvarsmakten kan dra nytta av de andra nationernas erfarenheter. Resonemanget ger det generella slutsatsen att Försvarsmakten kan utveckla sin stridstaktiska förmåga genom att studera andra nationer. Ett snabbt konkret exempel vore att implementera skarpskyttevapnet ak4 med förstorande optiskt hjälpmedel i svenska Försvarsmaktens skytteförband. / The main purpose with this study is to investigate whether U.S. and British combat experience of the caliber 5.56 in Afghanistan is helping to develop the Armed Forces' tactical ability. The reason why I chose to rely on these countries is because they have more unclassified sources and has more combat experience than many others. This study was conducted through a qualitative text analysis of for example regulations, reports and articles. This essay shows that the Swedish Armed Forces standard caliber that is being used in today’s assault rifle (ak5c), were potent in battle tactics designed for the defence of Sweden. This is partly becauseof 5,56 own logistical advantages and also because light anti-tank weapons had priority over small arms weapons. This resulted in relatively short shooting distances. The study shows thereafter that the U.S. and British troops in today's conflict in Afghanistan, thinks that 5.56 is insufficient. Combat distances are generally too long for the caliber to deliver its optimum effect in the target. The study highlights what kind of actions these nations have taken, and what measures are planned to improve its combat tactical ability. The study reveals that the most optimal improvement, are to replace the 5.56 with a bigger medium sized caliber. Proposals to change the marksmanship training, optics development and to purchase new weapons are also mentioned. In the end of this essay there is a discussion on, or how the Swedish Armed Forces can implement U.S and British experiences. The reasoning in the final chapter gives the general answer that the Swedish Armed Forces indeed can develop their tactical combat skills by studying other nations. An example would be to implement the older ak4 with magnifying optics that could improve the longer range capabilities of the infantry units.

No description available.