Ce manuscrit résume les travaux entrepris par l'auteur dans le domaine de l'exploration du ciel gamma.

<p>Ökad medvetenhet bland företagens intressenter och attitydförändringar i näringslivet har haft betydelse för långsiktigt värdeskapande. Företag kan upprätta en så kallad hållbarhetsredovisning för att rapportera om dess hållbarhetsarbete och långsiktiga värdeskapande. GRI (Global Report Initiative) har tagit fram en standard som företag kan använda sig av när de ska upprätta en hållbarhetsredovisning. I standarden finns en princip om väsentlighet som beskriver vilka områden och indikatorer som är av väsentlig grad för verksamhetens hållbarhetsredovisning.</p><p>Uppsatsens syfte är dels att undersöka vad som är väsentligt för SCA och Boliden AB att inkludera i deras hållbarhetsredovisningar utifrån GRI:s riktlinjer. Dels att analysera vilka skillnader och likheter som förekommer mellan SCAs och Bolidens hållbarhetsredovisningar.</p><p>Utifrån uppsatsens studie har vi kommit fram till att SCAs och Bolidens intressentdialoger ligger till grund för väsentlighetens gränsdragning och att det till största del är intressenternas åsikter som avgör vad som är väsentligt. De områden som visat sig vara väsentliga att redovisa för båda företagen är vatten, energi och koldioxidutsläpp. Även ledningens uttalande och information om händelser som påverkat företaget, är väsentligt att inkludera i hållbarhetsredovisningen. De skillnader vi påträffat i företagens hållbarhetsredovisningar berör struktur, innehåll, tillämpningsnivå och extern granskning. Likheter som vi funnit är att båda företagen har filosofier de ska följa, samt att ekonomidelen är den del som är minst utvecklad.</p>

Företag står idag inför en ökad press att hantera och styra CSR då exempelvis förbättringar inom sociala eller miljömässiga prestationer påverkar företags resultat, och därmed det långsiktiga värdet för aktieägare. Detta måste mätas för att kunna nå organisatoriska mål och för att skapa en förståelse för hur CSR-prestationer är sammanlänkade till olika processer inom företaget.

Inledning: Hållbarhetsredovisning är ett verktyg som används för att främja arbetet med hållbarhet. Utifrån denna synvinkel införde den svenska regeringen år 2008 ett ägardirektiv kring hållbarhetsredovisning. Ägardirektivet berör de statligt ägda företagen och innebär att de ska upprätta en hållbarhetsredovisning i enlighet med GRI:s riktlinjer.   Forskningsfråga: Hur påverkas hållbarhetsredovisningen i statligt ägda företag när frivilligt blir tvång?   Syfte: Studiens syfte är att förklara hur hållbarhetsredovisning påverkas när frivilligt blir tvång. Detta görs genom dominerande teorier inom fältet för frivillig redovisning på ett longitudinellt fall med svenska statligt ägda företag.   Metod: De aspekter som studien ämnar att undersöka har härletts utifrån dominerande inom fältet för frivillig redovisning samt en deduktiv forskningsansats. Studien baseras på hållbarhetsredovisningar och studerar förändringen i antalet rapporterade GRI indikatorer för statligt ägda företag mellan åren 2003, 2007, 2008, 2009 och 2013.   Slutsats: Studien visar att regeringens införande av ägardirektivet på hållbarhetsredovisning har lett till en ökning av mängden hållbarhetsredovisning i statligt ägda företag. Vidare visar studien att de företag som hållbarhetsredovisar minst under frivillighet, har gjort den kraftigaste ökningen av mängden hållbarhetsredovisning under den undersökta perioden / Introduction: Sustainability reporting is a tool for promoting sustainability. From this point of view, the Swedish government introduced a directive for sustainability reporting in 2008. The directive is affecting state-owned companies and involves the establishment of a sustainability report in accordance with the GRI guidelines.   Problem: How is the sustainability report affected in state-owned companies when voluntarily becomes mandatory?   Purpose: The purpose of the study is to explain, how sustainability reporting is affected when voluntarily becomes mandatory. This is done through dominant theories in  the field of voluntary accounting on a longitudinal case with Swedish state-owned companies.   Method: The aspects that the study intends to investigate has been derived from dominant theories in the field of voluntary accounting and a deductive method. The study is based on sustainability reports and studies the change in the number of reported GRI indicators for state-owned companies between 2003, 2007, 2008, 2009 and 2013.   Conclusion: The study shows that the directive has led to an increase in the amount of sustainability reporting in state-owned companies. Furthermore, the study shows that companies reporting sustainability in least extent under voluntariness has made the most significant increase in the amount of sustainability reporting during the surveyed period.

Orientador: Roberto Louzada / Resumo: A presente dissertação tem como objetivo geral apresentar e analisar a composição da força de trabalho de uma organização agroindustrial. Utilizou-se a base de dados do Global Reporting Initiative (GRI). Os dados coletados foram tratados com a utilização de estatística descritiva para cada uma das categorias de análise: raça, sexo, faixa etária, cargo e remuneração, com o propósito de serem encontrados os números absolutos e relativos. Destaca-se que esta pesquisa traz contribuições gerenciais ao apresentar aos gestores brasileiros um diagnóstico do quadro funcional da empresa pesquisada que apresenta seu relatório no GRI, demonstrando informações que podem ser utilizadas para aprimorar seus procedimentos no que tange à gestão da diversidade. Foi possível constatar que existe inúmeras desigualdades, como a predominância de sexo masculino de raça branca em detrimento de outras raças e do sexo feminino. Quanto à comparação do salário entre sexos, percebe-se que os homens recebem maiores salários do que as mulheres, independentemente da categoria funcional. A principal limitação para a execução da pesquisa é o padrão da base de dados no período. Como sugestão de pesquisas futuras, recomenda-se realizar um estudo comparativo entre as organizações que relatam o relatório de sustentabilidade GRI e aquelas que não relatam. / Abstract: This dissertation aims to present and analyze the composition of the workforce of an agroindustrial organization. The Global Reporting Initiative (GRI) database was used. The collected data were treated using descriptive statistics for each of the categories of analysis: race, gender, age, position and remuneration, in order to find the absolute and relative numbers. It is noteworthy that this research brings managerial contributions by presenting to Brazilian managers a diagnosis of the staff of the researched company that presents its report in the GRI, demonstrating information that can be used to improve its procedures regarding diversity management. It was found that there are numerous inequalities, such as the predominance of white males over other races and females. As for the comparison of the salary between sexes, it is noticed that men receive higher salaries than women, regardless of the functional category. The main limitation for performing the search is the default of the database in the period. As a suggestion for future research, it is recommended to carry out a comparative study between the organizations that report the GRI sustainability report and those that do not. / Mestre

O objetivo de construir possíveis soluções para a crise ambiental mobilizou diferentes setores da sociedade e gerou demandas por atitudes sustentáveis e transparência no tratamento de informações por parte das organizações. Frente esse cenário, cresce a participação do empresariado no debate sobre o futuro do planeta. É nesse contexto que surge a Global Reporting Initiative (GRI), em 1997. Dada a importância assumida pelos relatórios de sustentabilidade, em especial pelo modelo GRI, revela-se fundamental compreendê-los como espaço em que as organizações se definem com relação aos seus públicos (BALDISSERA, 2008b). Nessa direção, a presente dissertação tem como objetivo geral problematizar os sentidos de diálogo atualizados pelo GRI-G4, em perspectiva da comunicação organizacional. Isto é, a intenção é evidenciar a potencialidade do diálogo para desdobramentos e implicações nesse contexto sociocultural. Dessa forma, adotamos, como referencial metodológico, a Hermenêutica de Profundidade (HP), proposta por Thompson (1995), que sugere a utilização de três dimensões de análise: análise sócio-histórica, análise formal ou discursiva e reinterpretação. A fim de compor a fase de análise sócio-histórica (THOMPSON, 1995), iniciamos nossas reflexões sobre diálogo a partir de Buber (2001; 2009) e Bakhtin (1992; 1999). Ao entrarmos no contexto organizacional, partimos dos estudos de Bohm (2005) para pensar as possibilidades do diálogo nas organizações Na sequência, discutimos a conformação da noção de sustentabilidade (LEFF, 2008) e a necessidade de mudança para a compreensão da sustentabilidade em sentido complexo (CAPRA, 2006). Utilizamos a técnica de Análise de Conteúdo (AC), proposta por Bardin (2011), para cumprir com a etapa de análise formal ou discursiva e analisar os relatórios publicados pela Alcoa, Fibria, Itaú e Natura, selecionados conforme critérios que serão apresentados no capítulo seis. Os resultados dessas diferentes dimensões de análise foram cruzados a fim de fazerem emergir novas percepções sobre os relatórios modelo GRI, atendendo à dimensão de reinterpretação (THOMPSON, 1995). Considerando os resultados encontrados, vimos que, de forma geral, há interesse das organizações em estabelecer relações com seus públicos, entretanto, as únicas formas possíveis de contato não permitem que sejam estabelecidas conversações e, muito menos, situações dialógicas. Além disso, atentamos para o fato de que, com base nos autores que acionamos em termos de comunicação organizacional, diálogo, e diálogo nas organizações, o diálogo – no sentido que adotamos nesta pesquisa – pouco se materializa no âmbito organizacional. / The objective of building possible solutions to the environmental crisis mobilized different sectors of society and generated demands for sustainable attitudes and transparency in the treatment of information by organizations. Facing this scenario, the participation of business people in the debate about the future of the planet grows. It is in this context that the Global Reporting Initiative (GRI) arises in 1997. Given the importance of sustainability reports, especially the GRI model, it is fundamental to understand them as a space in which organizations are defined in relation to Its audiences (BALDISSERA, 2008b). In this direction, the present dissertation has as general objective to problematize the (s) the senses of dialogue updated by the GRI-G4, in perspective of the organizational communication. That is, the intention is to highlight the potential of the dialogue for unfolding and implications in this sociocultural context. As a methodological reference, we use the Hermeneutics of Depth (HP), proposed by Thompson (1995), which suggests the use of three dimensions of analysis: socio-historical analysis, formal or discursive analysis and reinterpretation. In order to compose the socio-historical analysis phase (THOMPSON, 1995), we began our reflections on dialogue from Buber (2001; 2009) and Bakhtin (1992; 1999) When we enter the organizational context, we start with Bohm's (2005) studies to think about the possibilities of dialogue in organizations. In the sequence, we discuss the conformation of the notion of sustainability (LEFF, 2008) and the need to change to the understanding of sustainability in a complex sense (CAPRA, 2006). We used the Content Analysis (CA) technique, proposed by Bardin (2011), to comply with the formal or discursive analysis stage and to analyze the reports published by Alcoa, Fibria, Itaú and Natura, selected according to criteria that will be presented in chapter six. The results of these different dimensions of analysis were cross-referenced in order to create new perceptions about the GRI model reports, given the reinterpretation dimension (THOMPSON, 1995). Considering the results found, we have seen that, in general, there is an interest of the organizations in establishing relations with their public, however, the only possible forms of contact do not allow to be established conversations, and still less, dialogical situations. In addition, we take into account the fact that, based on the authors that we operate in terms of organizational communication, dialogue, and dialogue in organizations, dialogue - in the sense we have adopted in this research - does not materialize at organizational level.

I dagens samhälle finns ett stort fokus på miljö och att företag ska arbeta med hållbarhet. Efter flera uppmärksammade skandaler har kraven på företagens hållbarhetsarbete ökat. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett av de mest förekommande begreppen inom hållbar utveckling och består av tre perspektiv ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Hållbarhetsredovisning är frivillig och det finns flertalet organisationer som tagit fram principer och riktlinjer till företagen. En av de större organisationerna är Global Reporting Initiative (GRI) som tagit fram ett ramverk för hållbarhetsredovisning. Standardupplysningar utgör en del av ramverket, organisationen kan välja att rapportera standardupplysningarna på tre olika tillämpningsnivåer.Syftet med studien är att undersöka om de noterade bolagen är tillförlitlig i sin redovisning av hållbarhetsarbete enligt GRI:s riktlinjer samt om bolagens hållbarhetsredovisning enligt GRI berörs av och kan kopplas till gällande regelverk och som kan påverka de undersökta börsbolagen. Vidare syftar studien på att jämföra börsbolagens redovisning enligt GRI inom och mellan sektorerna Basic materials, Costumer goods och Financials.Studien omfattar 12 noterade bolag, fyra per sektor som upprättar sin hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. I studien har vi framförallt använt oss av en kvalitativ innehållsanalys då vi studerat bolagens hållbarhetsrapporter, årsredovisningar och finansiella rapporter för koncernen. Vi har utifrån GRI:s standardupplysningar tolkat hur väl bolagen följer och uppfyller standardupplysningarna i sin hållbarhetsredovisning samt jämfört bolagens redovisning inom och mellan sektorerna. Studien speglas även av en kvantitativ metod då en del av resultatet presenteras i tabeller och diagram.Undersökningen resulterade i att de noterade bolagen följer GRI:s riktlinjer i hållbarhetsredovisningen men uppfyller inte i samtliga fall standardupplysningarna fullständigt för sin deklarerade tillämpningsnivå. Standardupplysningarna tillåter ett stort tolkningsutrymme vilket visat sig genom att bolagen rapporterar varierad information. Bolagens hållbarhetsrapport har olika placering och påverkas av olika regelverk. Vi har kommit fram till att rapporteringen av hållbarhetsarbetet enligt GRI inte är helt tillförlitligt. Vi har även kommit fram till att skillnaden inom studiens tre sektorer inte är av stor betydelse då två av tre sektorer fokuserar relativt jämnt mellan perspektiven, dock utmärker sig sektor Financials en aning då miljöperspektivet har mindre fokus. Bolagen inom sektorn Basic materials redovisar på en högre tillämpningsnivå medan bolagen inom sektorn Financials redovisar på en lägre nivå.Vi ser GRI:s riktlinjer som ett steg på vägen för att kunna göra hållbarhet till en del som företag ska redovisa, dock anser vi att GRI har långt kvar innan de når fram till sitt syfte, jämföra och bedöma hållbarhetsresultatet i förhållande till regler och standarder samt jämföra resultatet inom och mellan organisationer. / Program: Civilekonomprogrammet

Överallt står att läsa om vår miljö, om hunger och svält. Diskussionerna är många kring hur vi ska ”rädda världen”. Olika miljöorganisationer har genom åren drivit på de globala bolagen att ta sitt ansvar för en hållbar utveckling. Detta har varit en drivande faktor till att företagen sakta började minska sin miljöbelastning. I regeringens rapport för bättre miljö står att läsa:”Syftet är att förbättra bedömningen av miljörisker, utveckla och analysera effektiva styrmedel för miljöanpassning samt underlätta förebyggande miljöarbete. Beslut på olika nivåer skall vara förenliga med miljömål och med insikt om etiska värderingar på ett för beslutsfattare och allmänhet tydligt sätt.”Näringsminister Maud Olofsson har uppmanat alla statligt ägda företag att redovisa hållbarhet enligt GRI. Detta förväntas skynda på utvecklingen även på den privata marknaden. Vad gäller utveckling av redovisning i Sverige pekar det starkt uppåt för hållbarhetsredovisning. Det finns mycket dokumenterat vad gäller hållbarhetsredovisning för börsnoterade bolag men väldigt lite när det gäller små och medelstora bolag. Det finns fortfarande både synliga och osynliga hinder varför onoterade bolag inte redovisar hållbarheten.Syftet med denna uppsats är att bidra med insikt om hur onoterade företag kan stimuleras för att börja redovisa sin hållbarhet. Intervjun av fem bolag i Boråstrakten genomfördes för att erhålla en djupare förståelse för hur förankrade hållbarhetsfrågorna är ute på de onoterade bolagen, samt vad de själva ansåg skulle krävas för att just de skulle börja redovisa sina hållbara frågor. Uppsatsen är genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en kvalitativ metod. Med en induktiv ansats har vi get oss in på att finna en förklaring till problemet. Resultatet av undersökningen pekar på följande förutsättningar för att onoterade bolag skall använda sig utav hållbarhetsredovisning: Att ägarna är positiva och drivande i hållbarhetsfrågor. Att kunderna är drivande i frågan om hållbarhet i företagen Att anställda arbetar för hållbarhetsredovisning och har intresse för miljö – och personalfrågor Att staten reglerar lagar angående hållbarhetsredovisning för små och medelstora företag.

De senaste åren har trenden för upprättandet av hållbarhetsredovisningar ökatsamtidigt som intressenternas krav på bolagen att redovisa en transparent bild avverksamheten, har följt därefter. Intressenterna efterfrågar inte bara hur bolagenförhåller sig finansiellt utan vill även ha upplysningar på hur de behandlarmiljön, ser på sociala och etiska frågor samt den ekonomiska aspekten som hördärtill. Hållbarhetsredovisningen är idag ett frivilligt redovisningsområde somendast funnits på marknaden i ca 10 år. Det finns ingen klar definition på vadden ska innefatta eller hur bolagen ska redovisa sitt hållbarhets arbete. Det finnsdock ett flertal olika riktlinjer och rekommendationer på marknaden att tillgåbåde för upprättandet och granskningen av en hållbarhetsredovisning. Menfrågan är om dessa är tillräckliga för att ge en rättvisande bild av bolagen.Syftet med studien är att, sett utifrån revisorns perspektiv beakta om granskningav hållbarhetsredovisningar borde lagstadgas eller om dagens riktlinjer ger enrättvisande bild av bolagen.Författarna har valt att bygga studien på en kvalitativ metodansats då de har föravsikt att erhålla en djupare förståelse i ämnet. Genom semistruktureradeintervjuer med personer från fyra revisionsbyråer, har författarna insamlatempirin. Då det många gånger är revisorer som granskar bolagenshållbarhetsredovisningar, och uppsatsen utgår från deras perspektiv, harintervjuer endast genomförts med revisorer.Studien har lett författarna till slutsatsen att, obligatorisk granskning avhållbarhetsredovisningen inte bör lagstadgas då många bolag inte har fulltutvecklade och mogna för granskning. Att granska ett sådant bolag skulle varaobefogat och kosta för mycket. Viktigt är att nyttan överstiger kostnaden för attdet ska vara relevant att upprätta redovisningen. Det går och är möjligt att ge ennågorlunda rättvisande bild utifrån dagens riktlinjer. En granskning torde dockge en mer trovärdig och rättvisande bild utifrån intressenternas synvinkel, dåinformationen är bestyrkt från en oberoende part. Viktig är också att påpeka attäven då bolagen blir granskade, bestämmer de fortfarande vilka delar som skagranskas eftersom t ex viljestyrkan inte kan granskas. / Uppsatsnivå: C

Hållbarhet är ett begrepp som blir allt viktigare i samhället, särskilt då vi idag konsumerar 30 procent mer av jordens förnyelsebara tillgångar än vad jorden är kapabel att återskapa på ett år. CSR är en viktig del av hållbarhet och består av tre olika områden; ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar. Företag inom klädindustrin har på senare tid uppmärksammats i media när det främst gäller deras miljömässiga och sociala ansvar. De har bland annat kritiserats för dåliga arbetsförhållanden i sina fabriker. Produktionen av mode och textilier kräver dessutom enorma mängder energi- och vattenförbrukning och släpper ut stora mängder föroreningar vilket påverkar miljön. Företagen kan då välja att arbeta mer hållbart och visa detta genom att publicera en hållbarhetsrapport. En hållbarhetsrapport är ett dokument som beskriver ett företags ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhetsarbete. En hållbarhetsrapport är frivilligt för företag att göra, det finns dock riktlinjer som GRI har arbetat fram för företagen att använda. Företag kan välja att publicera en hållbarhetsrapport som en enskild rapport eller som en del av årsredovisningen. Syftet med uppsatsen är att belysa och beskriva hållbarhetsrapportens roll och funktion i relation till årsredovisningen för H&amp;M, KappAhl och MQ samt studera dess utveckling över tid. Vi har använt oss av en kvantitativ innehållsanalys där vi har undersökt förekomsten av förutbestämda ord i de tre senaste hållbarhetsrapporterna och årsredovisningarna för företagen. Vi har även använt oss av en kvalitativ dokumentanalys där vi har undersökt innehållet i företagens hållbarhetsrapporter. Genom att studera dessa tre företags hållbarhetsredovisningar och årsredovisningar har vi kommit fram till att hållbarhetsrapporten ska publiceras enskilt och inte som en del av årsredovisningen. Däremot kan företagen publicera en kortfattad version av deras hållbarhetsrapport i årsredovisningen. Hållbarhetsrapporten kan då fungera som ett komplement till årsredovisningen. Studien visar att hållbarhetsrapporten fyller en viktig funktion och att den behövs i dagens samhälle. / Program: Civilekonomprogrammet