I denna uppsats har två företag, Arla och Oatly AB:s hållbarhetsrapporter granskats för att ta reda på om ett företag som påstår sig följa GRI:s riktlinjer har bättre kvalitativ information i sin hållbarhetsrapport än ett företag som inte följer dessa riktlinjer. GRI står för Global Reporting Initiative, vilket är en oberoende organisation som grundades år 1997. De utvecklar standarder för företag runt om i världen gällandes hållbarhetsrapportering. Syftet med studien är att jämföra hållbarhetsrapporter mellan två företag som är substitut till varandra för att undersöka hur det skiljer sig åt när det ena bolaget följer GRI:s riktlinjer vid upprättande av hållbarhetsrapporter och det andra inte gör det. För att undersöka detta har en modell utvecklats som ett hjälpmedel för att besvara vår forskningsfråga som är: Har ett företag som följer GRI:s riktlinjer bättre kvalitativ information i sin hållbarhetsredovisning (avseende hållbarhetsfrågor) än ett företag som inte rapporterar enligt GRI:s riktlinjer? Resultatet av studien visar att Arla har bättre kvalitativ information men att skillnaden inte var så stor. Studiens teoretiska bidrag är ett alternativt sätt att mäta kvalitativ information i hållbarhetsrapporter. Det ger också en ökad förståelse för att intressenter bör vara kritiska med vad företag förmedlar. Förslag till framtida forskning kan vara att undersöka flera företag inom samma bransch och se om resultaten blir likvärdiga.

Syfte: Denna studie ämnar belysa om svenska klädesföretags hållbarhetsrapporters kvalité med utgångspunkt från Global Reporting Initatives (GRI) sex principer. Metod: Studien är en dokumentär forskning och tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi med inslag av kvantitativa strategier i studiens innehållsanalys. Studiens empiri har utformats genom att koda fem hållbarhetsrapporter med inspiration av GRI:s sex principer. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att principen, När redovisningen ska avges, hade minst skillnader mellan hållbarhetsrapporterna och hade högst resultat utav samtliga principer. Den principen med mest skillnader var Balans och hade det lägsta resultatet av samtliga principer. Studiens slutsats är att det finns mer likheter än skillnader mellan hållbarhetsrapporternas kvalité. Kvalité i hållbarhetsrapporter är flerdimensionellt, vilket innebär att kvalité i rapporter måste bedömas med hjälp av ett flertal faktorer och kan uppfattas och tolkas olika beroende på situation och rapportens ämnade funktion.

I dag ställs allt större krav på företags hållbarhetsarbete och det är inte längre frågan om ett företag ska hållbarhetsredovisa, utan snarare vad och hur. Det finns flera verktyg för att utarbeta en hållbarhetsredovisning, där Global Reporting Initative (GRI) Standards är den mest använda metoden. GRI Standards tillhandahåller riktlinjer för hur en hållbarhetsredovisning kan utformas, som då kan öka i trovärdighet och legitimitet. Vidare är en intressentanalys en kartläggning av företagets intressenter och kan ge svar på vad som bör göras för att vara attraktiv både på marknaden och som arbetsgivare i ett längre perspektiv. En intressentanalys bör alltid ligga till grund för en hållbarhetsredovisning.  Den här studien syftar till att identifiera vilka indikatorer i GRI Standards som är väsentliga för ett medelstort företag i skobranschen. Med en befintlig intressentanalys från ett medelstort företag i skobranschen, intervju med hållbarhetschefen på det aktuellt företaget samt GRI Standards resulterade studien i en förteckning över vilka GRI-indikatorer som är väsentliga för företaget att ha med i en hållbarhetsredovisning. GRI Standards enligt Core option ställer krav på vilka upplysningar som ska finnas i en hållbarhetsredovisning. Upplysningarna, indikatorerna, finns listade i standarden, men ska filtreras så att bara väsentliga aspekter i den redovisade verksamheten belyses. Därför måste väsentlighetsanalysen göras innan man kan avgöra om en redovisning når upp till standarden. Upplysningarna i Paul Brunngård AB:s senaste hållbarhetsredovisning jämfördes med förteckningen över väsentliga indikatorer som togs fram i denna studie. Jämförelsen visar att företaget är på god väg att nå upp till en hållbarhetsredovisning i enlighet med GRI Standards Core option.

Hållbart företagande har blivit en grundpelare i dagens företagsamma Sverige. Företag redovisar en hållbarhetsrapport för att kommunicera ut sitt hållbara företagande till intressenterna. Den har blivit viktigare för företag att bry sig om för att möta omgivningens och intressenternas förväntningar. Förväntningarna på företag att redovisa en högkvalitativ hållbarhetsrapport är höga men samtidigt är regleringar och rapporteringsstandarder av fri karaktär. Det är svårt att bestämma vilka faktorer som utgör en högkvalitativ hållbarhetsrapport och forskningen är begränsad. Syftet med studien är att analysera svenska hållbarhetsansvarigas uppfattningar om vilka faktorer som bidrar till högkvalitativa hållbarhetsrapporter utifrån Global Reporting Initiatives (GRI) rapporteringsprinciper för kvalitet. För att undersöka det används institutionell teori, legitimitetsteori, impression management, GRI-ramverket och tidigare forskning. Empirin samlas in genom kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visar att faktorer som tydligare och striktare lagstiftning, utökade resurser, ett hållbarhetsorienterat ledarskap och extern revision är kvalitetshöjande faktorer när det kommer till hållbarhetsrapporter.

Background: Disclosure of sustainability within companies is voluntary and previous research shows that there are differences in disclosure within CSR reports that can be affected by various factors. GRI is the most used framework in the preparation of CSR reports. Although some countries use the same GRI framework, previous studies have shown that different countries' enlightenment levels as well as enlightenment information differ in sustainability.  Purpose: The purpose of this study is to examine the information in sustainability reporting within the “Industrial Industry” in Sweden and the USA. Moreover, the purpose is to make a comparison of how companies choose to report information and based on which aspects. Furthermore, the study will examine and compare the difference between the companies after their sustainability reports were prepared according to the latest GRI framework in both countries for the years 2018 and 2020. Method: The study performs a quantitative content analysis with a deductive approach to compare disclosure of sustainability information from Sweden and the USA for the years 2018 and 2020. The study examines 6 companies from each country and this resulted in 24 observations. The study's conclusions and results are presented using a t-test as well as descriptive statistics. Conclusion: The study could not determine if there are significant differences in the disclosure of sustainability reporting between the United States and Sweden for the years 2018 and 2020. The reason for this may be due to contradictions between results obtained by the study based on t-tests and descriptive statistics.

Granskning av hållbarhetsrapporter är inte ett lagkrav, ändå anlitar många av de största företagen tredjepartsgranskare. Syftet med studien är att analysera vad svenska företag kan uppnå genom en extern granskning av deras hållbarhetsrapporter. Vidare utreds vilka svårigheter som finns kopplade till granskningen utifrån det granskade företagets och revisorns olika perspektiv. För att undersöka det används legitimitetsteorin, intressentteorin och annan tidigare forskning. Data samlas in genom semistrukturerade intervjuer med representanter från rapporterande företag och revisorer. Företagen hållbarhetsrapporterar enligt Global Reporting Initiative (GRI) och omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering enligt Årsredovisningslagen (ÅRL). Revisorerna arbetar på större revisionsbyråer. Resultatet visar att företag genom tredjepartsgranskning kan uppnå legitimitet gentemot sina intressenter och därigenom tillgodose externa krav och förväntningar. Granskningen ger också företaget interna fördelar i form av rådgivning och förbättringsförslag. Studien visar att svårigheter med granskningen grundar sig i avsaknaden av regleringar och metoder. Det finns delade meningar avseende revisorns erfarenhet och kompetens.

Bakgrund och problemdiskussion: Under de senare åren har kravengällande att företagen ska bli mer hållbara ökat. Inköps-processen är en av demest centrala aktiviteterna inom ett företag där hållbarhetsarbetet oftagrundas. Transparensen presenteras i de hållbarhetsrapporterna, vilken syftartill att visa företags prestationer kopplat till social och ekologiskhållbarhet. Syfte: Syftet har varit att undersöka hur företags framställan av hållbarainköp kan komma att variera beroende på bransch. Variationen har upptäcktsi hur företagen hållbarhets rapporterar enligt GRI-standarden. Utgångspunkthar även att tagits i inköpsprocessen för att undersöka om hållbart inköpberör alla steg i processen. Metod: En kvalitativ studie har genomförts där analysmetoden baseras på enkomparativ analys. Jämförelsen har gjorts mellan livsmedelsbranschen ochklädbranschen där två företag från varje bransch ingått i studien. Empirin harsamlats in via sekundärkällor där hållbarhetsrapporter utgjort all data. Resultat: Likheter är främst att branscherna har uppförandekoder ochstyrdokument, men hänvisar sällan till en miljöpolicy i rapporten. Samt attuppfattas ha samma värderingar kring kunskapsdelning, både internt somexternt. Livsmedelsbranschen beskriver krav mer detaljerat, både gällandeprodukt och produktion. Alla företagen har någon form av utvärderinggällande leverantörer och presenterar det i enlighet med GRI 308 eller 414.Alla företagen använder någon av standarderna men inget företag uppfylleralla kraven. Inom klädbranschen använder alla av de valda företagen GRI308–1. Dock inom livsmedelsbranschen använder endast hälften av de valdaföretagen standarden. Inom GRI 414–2 frångår livsmedelsbranschen frånkraven totalt två gånger och klädbranschen totalt fyra gånger.

In recent years there has been an increased awareness of the impact companies and individuals have on the journey towards a sustainable development, this has led us as individuals and companies to understand that we must take our responsibility to create a sustainable future for future generations. As the increased focus on sustainability in society, sustainability reports have emerged. Today, it is important that companies act sustainable on an economic, social and environmental level. Acting sustainably has become an important part for both individuals and companies. This has led to an increase in sustainable investments in recent years and put pressure on companies to be transparent and communicate their sustainability impact to their stakeholders. One of the most important stakeholder groups that companies work with is investors. The purpose of the study is to increase the understanding of investment companies', as a part of the stakeholder group investors, use of sustainability reports when they make investment decisions and if they feel that the information they request is included in the companies' sustainability reports. To achieve the purpose of the study, we have used a qualitative research approach, where we used semi-structured interviews with selected respondents who have good knowledge in the area of sustainability reports and sustainable investments. The results of the study show that the sustainability reports help our investors to make sustainable investments, but that an investment is never based solely on what is stated in a sustainability report. The respondents believe that sustainability reporting is a starting point in the sustainability analysis that is carried out before an investment decision is made. This means that the sustainability report today functions as a complement to other sources of information that the investment companies use. The fact that no respondent uses the sustainability report as the sole source of information indicates that the content of a sustainability report does not meet the information requirements that investors have for sustainability information.

The study has identified a lack of research that has studied the value of sustainability reports for private investors in Sweden. Existing research has mostly been conducted from the perspective of companies and institutional investors, hence there is a gap that needs to be studied.  The purpose of the study is to gain a better understanding of the incentives that lead to sustainable investments for Swedish private investors. Furthermore, the study aims to investigate how sustainability reports and ESG ratings are assessed as sources of information in an investment decision.  Firstly, it presents the research that has already been done in this area and then proceeds to present the GRI framework. Finally, Planned Behavior theory and Individual decision process theory are presented.  A qualitative method in the form of semi-structured interviews was conducted with 9 private investors who have read sustainability reports in the past and priorities sustainability in their investments. The respondents were selected through the researchers' social media and were interviewed either physically or remotely.  The result shows that the respondents receive sustainability information from different sources depending on their attitude towards the information source, which is based on previous experiences, level of knowledge, preference of asset type and level of commitment. Respondents choose sustainable options due to two factors: 1) good long-term returns and 2) strong values. Sustainability reports are used due to two factors: 1) demand for detailed information and 2) the perception that sustainability reporting leads to increased responsibility for companies. However, the respondents find shortcomings in the reports, especially in terms of clarity and reliability.  These shortcomings can be partly explained by respondent’s lack of understanding of information as well as companies' attempts to hide underperformance and emphasize positive news. Finally, ESG ratings are mainly used because respondents seek information that is easy to obtain and easy to understand. As was established in relation to sustainability reports, past experiences are also decisive here in the perception of ESG ratings. The respondents who use only ESG ratings have previously had positive experiences such as social confirmation from their surroundings, which then creates the positive attitude towards ESG ratings.  Both sustainability reports and ESG ratings have their advantages and disadvantages, which affects the usability of it among the respondents. The study argues that it is previous experiences that particularly create a specific attitude that give birth to repeated use of information sources as a basis for investment decisions for the respective respondent.

Denna studie undersöker hur nordiska skogsindustrier för verksamhetsåret 2021 redovisar hållbarhetsinformation i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI) Standards. Skogsindustrins hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisningar är högaktuellt och genomgår en stor förändring, där GRI kan vara ett hjälpande verktyg för harmonisering. Med utgångspunkt i legitimitetsteori undersöker studien hur balansen mellan positiv och negativ information upprätthålls. Bland den rapporterade negativa informationen identifieras ytterligare legitimitetsstrategier som används för att skapa, stärka eller återställa förlorad legitimitet. I undersökningen används en kvalitativ metod med kvantitativa inslag. GRI:s indikatorer delas subjektivt upp som positiva, negativa och neutrala indikatorer. Uppdelningen möjliggör en undersökning för hur balansen mellan positiva och negativ information upprätthålls, samt skapar förutsättningar för att identifiera legitimitetsstrategier. Studiens design skapar förutsättningar för direkta kopplingar till de ämnesspecifika miljömässiga och sociala rapporteringarna för att undersöka balansbegreppet, samt legitimitetsstrategiernas utsträckning bland de ämnesspecifika dimensionerna. Genom jämförelse av resultatet med tidigare forskning kan studien visa på hur den nordiska skogsindustrin förhåller sig gentemot andra branscher. Studien föreslår att balansen mellan positiv och negativ information i sin helhet upprätthålls, däremot förekommer sektioner i GRI-indexet där balansen är hämmad. Dessutom visar studien att det finns en hämmad balans mellan den miljömässiga och sociala dimensionen i hållbarhetsrapporteringen i enlighet GRI. / This study examines how Nordic forest industries for the business year 2021 report sustainability information in accordance with Global Reporting Initiative (GRI) Standards. The forest industry's sustainability work and sustainability reports are highly topical and are undergoing a major change, where GRI can be a helpful tool for harmonization. Based on legitimacy theory, the study examines how the balance between positive and negative information is maintained. Among the reported negative information, additional legitimation strategies are identified that are used to create, strengthen or restore lost legitimacy. The study uses a qualitative method with quantitative elements. GRI indicators are subjectively divided into positive, negative and neutral indicators. The division enables examination of how the balance between positive and negative information is maintained and creates conditions for identifying legitimacy strategies. The study's design lays the foundation for direct connections to the topic specific environmental and social reports to examine the concept of balance, as well as the extent of legitimation strategies among the topic specific dimensions. By comparing the results with previous research, the study can show how the Nordic forest industry compares to other industries. The study suggests that the balance between positive and negative information is maintained as a whole, but there are sections in the GRI-index where the balance is inhibited. Furthermore, the study shows that there is an inhibited balance between the environmental and social dimensions in sustainability reporting in accordance with GRI.