Datum:                    9 juni 2020 Nivå:                        Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution:              Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare:              Pernilla Siverot       Olivia Stener                                    (97/04/01)               (97/11/09)        Titel:                        Hållbarhetsredovisning i tre branscher: En komparativ innehållsanalys av nio svenska företags hållbarhetsrapporter Handledare:            Esbjörn Segelod Nyckelord:              Hållbarhetsredovisning, CSR, TBL, Signalteori, GRI, Intressenter,  Legitimitet Frågeställning:       Hur framställer företag i branscherna telekommunikation, livsmedel och medicin sina hållbarhetsrapporter utifrån kravet på väsentlighet? Syfte:                       Denna studie syftar till att analysera hållbarhetsrapporter utifrån vad företagen själva anser vara väsentligt, med fokus på signalteorin och andra kompletterande teorier. Detta genom att analysera hållbarhetsrapporter inom de tre branscherna telekommunikation, livsmedel och medicin.                  Metod:                     En komparativ innehållsanalys av kvalitativ art, genom att jämföra olika hållbarhetsrapporter. Analysen gjordes på nio företag i tre olika branscher och utgick från litteraturstudier inom hållbarhetsområdet. Slutsats:                   Det framkom inga markanta skillnader mellan de olika branscherna vad gäller deras hållbarhetsrapporter och vad de anser vara väsentligt att redovisa. Däremot upptäcktes mindre skillnader mellan företagen med samma branschtillhörighet, men generellt belystes samma komponenter i liknande utsträckning, det vill säga inom ekonomisk, social samt miljömässig hållbarhet. / Date:                        9th of June 2020 Level:                       Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution:              School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:                  Pernilla Siverot       Olivia Stener                                    (97/04/01)               (97/11/09) Title:                        Sustainability reporting in three industries: A comparative content analysis of nine Swedish firms’ sustainability reports.         Tutor:                      Esbjörn Segelod Keywords:               Sustainability reporting, CSR, TBL, Signaling theory, GRI, Stakeholders, Legitimacy Research question:                 How do firms in the telecommunication, food and medicine industries represent their sustainability reports in regards of the essentiality requirement? Purpose:                  The purpose of this study is to analyze sustainability reports in regards of what the firms consider essential, focusing on the signaling theory and other complementary theories. This through a study of sustainability reports in the telecommunication, food, and medicine industries. Method:                  A comparative content analysis in character of a qualitative method, through a comparison of sustainability reports. The analysis was applied to nine firms of three different business with a foundation of literature reviews in the sustainability field. Conclusion:              The result showed no significant deviations between the different industries regarding their sustainability reports and what they consider essential to present. However, there were minor differences between the firms in the same industry, but generally they focused on the same components to a similar extent, which are financial, social, and environmental sustainability.

Several international standards-makers have emerged with different global standards and guidelines for how CSR-related issues should be presented and what should be included in sustainability reports. Several previous studies show that CSR reporting differs depending on which country the company is in, while information regarding one's activities and reporting differ. The purpose of the study is to investigate the application of international standards, specifically GRI Standards, and whether the application differs internationally by examining companies in Sweden and USA respectively. The study is also intended to investigate international differences regarding disclosure about the topic specific GRI aspects. The study uses a deductive approach and performs a quantitative content analysis to compare 60 sustainability reports prepared in accordance with GRI Standards. The study consists of companies from the US and Sweden and uses descriptive statistics, a t-test, and a z-test. The standardization efforts may have succeeded but this study provides information which indicates the continuity of international differences in sustainability reporting despite the use of international standards in the companies that were studied in Sweden and the US. This is a sign that there is still more to do to highlight the challenges against standardization efforts.

Sociala och miljömässiga frågor är ämnen som spelar en central roll för hur synen på en hållbar och rättvis värld ska fungera i framtiden. Syftet med studien var att undersöka hur branschtillhörighet och företagsstorlek i form av antalet anställda påverkar mängden hållbarhetsinformation företag rapporterar i sina hållbarhetsrapporter. Uppsatsen undersökte femton företag som är listade på Stockholmsbörsens Large Cap, där finans-, industri- och telekombranschen studerades. Studiens syfte och hypoteser undersöktes utifrån en kvantitativ forskningsansats i form av en multipel fallstudie, där en innehållsanalys genomfördes av respektive företags hållbarhetsrapporter för året 2019. Innehållsanalysen utgick ifrån en checklista som skapades utifrån GRIs uppställda riktlinjer för hållbarhetsrapportering. Insamlad data flyttades sedan över från checklistan till en kodningsmall. Detta gjordes i syfte att visa en tydligare bild över antal rapporterade parametrar och att kvantifiera studiens frågeställning till siffror. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån den givna teoretiska referensramen, där studiens syfte och material kopplades till legitimitet- och intressentteorin. Studiens slutsats visar på att både branschtillhörighet och företagsstorlek i form av antalet anställda är en avgörande faktorer på mängden information en hållbarhetsrapport innehåller. / Social and environmental issues are topics that play an important role in envisioning a sustainable and fair future. The purpose of this study was to investigate how industry affiliation and company size, measured by the number of employees, affect the amount of information a company reports in its sustainability report. The thesis examined fifteen companies listed on the Stockholm Stock Exchange's Large Cap, which included companies in the finance, industrial and telecom sectors. The purpose and hypotheses of the study were examined by using a multiple case study through a quantitative research approach, where a content analysis was conducted on each of the respective companies' sustainability reports for the year of 2019. The content analysis was built upon a checklist based on GRI's established guidelines for sustainability reports. The collected data was then transferred from the checklist to a coding template. This was done in order to show and to quantify the study's research topic in to numbers. The collected empirical data was thereafter analyzed based on the given theoretical frame of reference, where the purpose and materials of the study were linked to the legitimacy and stakeholder theories. The study's conclusion indicates that both industry affiliation and company size in terms of the number of employees are a crucial factors in the amount of information a company puts in its sustainability report.

Samhällets krav på företag att rapportera om sitt hållbarhetsarbete har ökat. I takt med dennautveckling av behov från samhället och lagstiftning har hållbarhetsrapporter utvecklats.Ramverket för rapportering av detta hållbarhetsarbete “Global Reporting Initiative” (GRI) harvuxit fram och har som syfte att skapa transparens och jämförbarhet mellan rapporterna. Detframkommer av tidigare forskning att motivet bakom att hållbarhetsrapportera har sin grund isträvan efter legitimitet. Genom att hållbarhetsrapportera uppfyller företagen intressenternasinformationsbehov. Legitimitetsteorin betonar hur viktigt det är att uppfylla detta behov för atterhålla legitimitet och därmed kunna överleva ekonomiskt. Forskning har identifierat en radolika strategier företag kan använda sig av för erhålla legitimitet när de rapporterar sitthållbarhetsarbete. Denna kvalitativa studies syfte har varit att undersöka hur företagsutformning av hållbarhetsrapporteringen förändrats över tid för att uppnå en högre nivå avlegitimitet. Dokumentstudien hade sin utgångspunkt i att granska hur fyra svenskabörsnoterade företag inom olika branscher använde sig av legitimitetsstrategier när deutformade sina rapporter. Studien fann att de undersökta organisationerna använde sig,medvetet eller omedvetet, av legitimitetsstrategier när hållbarhetsrapporteringen utformades.En annan slutsats denna studie drog var att branschtillhörighet tycktes vara en mer förklarandefaktor än tidsaspekten när det kom till vilka strategier företagen tillämpat. Denna uppsats ärskriven på svenska. / Society's need for companies to report on their sustainability work has increased. The development of needs from society and legislation resulted in sustainability reports being developed. The framework for reporting on this sustainability work “The Global Reporting Initiative” (GRI) has emerged and aims to create transparency and comparability between the reports. It appears from previous research that the motive behind sustainability reporting is based on the pursuit of legitimacy. By reporting on sustainability, companies meet stakeholders' informational needs. The theory of legitimacy emphasizes how important it is to fulfill this need in order to obtain legitimacy and thus be able to survive financially. Research has identified a number of different strategies companies can use to gain legitimacy when reporting on their sustainability work. The purpose of this qualitative study was to examine how companies choose to frame their sustainability reports in order to gain legitimacy. The document study was based on examining how four Swedish listed companies in different industries used legitimacy strategies when reporting their sustainability work. The study concluded that the selected companies, knowingly or unknowingly, use legitimation strategies when developing their sustainability reports. Another conclusion of this study was that a company’s industry affiliation seemed to be a more explanatory factor rather than change over time itself concerning the choices of legitimation strategies. This essay is completely written in Swedish.

Title: There’s not much downside to being rich, other than paying taxes!  Authors: Ida Johansson, Tova Lindbäck & Elisabeth Lydahl Institution: School of Business and Economics at Linnaeus University Kalmar Program: Business Administration and Economics Programme, specialization in Accounting and Management Control Advisor/examiner: Petter Boye Co-examiner: Xiang Yu Background: Recent years, the demand for tax transparency has significantly increased. Several media scandals have exposed the existence of aggressive tax planning, which has affected society’s view on how tax contributes to a sustainable world. In line with the demand GRI formed their standard GRI 207: Tax 2019. Initially, tax transparency aimed to eliminate aggressive tax planning. Today, tax is also regarded as a contribution to society.  Purpose: The purpose of this study is to explain how GRI 207: Tax 2019 has contributed, and will contribute, to changing the view of tax as a sustainability issue. Further, we aim to explain which factors that may contribute to forced tax transparency in sustainability reporting in the future.  Method: An abductive and qualitative approach in order to create a deeper understanding of tax as a sustainability issue. The data has been collected through semi-structured interviews with tax experts and representatives of businesses who practise or had the intention to practice GRI 207: Tax 2019.  Conclusions: We have found that GRI 207: Tax 2019 has changed the view of tax as a sustainability issue, due to their quality mark and being a leading global actor. We believe several standards will exist in the future, but it’s tax transparency as a whole that will be requested rather than a specific standard. Investors and the media are the factors which will contribute to a forced tax transparency in the future. Finally, we have identified four issues, where a legal requirement is the key.

Skogen är en väsentlig del i Sveriges ekonomi och står för 10% av den totala varuexporten. Utöver att skogen bidrar finansiellt är det en resurs som påverkas starkt av klimatförändringar. Skogen kan ses som en obegränsad resurs om den hanteras rätt och därför är hållbarhetsredovisningen av särskild vikt för bolagen inom branschen. Förutom att varorna kan ersätta fossila material bidrar den även med att absorbera koldioxid. Om avverkningen inte sker hållbart försvinner dessa effekter och skadar istället klimatet. Skogsindustrin har en rad olika intressenter eftersom den påverkar klimatet i en sådan hög utsträckning. Den är en känslig och komplex bransch som generellt har ett lågt förtroende från konsumenter. Det leder till att företagen har ett stort ansvar att tillgodose intressenternas informationsbehov i deras hållbarhetsredovisning. Det är en komplex uppgift att uppnå balans mellan olika intressenters efterfrågan eftersom skogen påverkar både individer och samhället i stort. Däremot är det intressant att undersöka hur hållbarhetsredovisningen har utvecklats över tid och om samhällsdebatten kring klimatet har bidragit med ett ökat fokus på miljön. Studiens syfte är att skapa förståelse för vad svenska börsnoterade skogsbolag rapporterar i hållbarhetsredovisningen och hur denna redovisning tillgodoser olika intressentgruppers informationsbehov. Det här för att bidra med kunskap om hur skogsbolagen prioriterar sina intressenters informationsbehov. Studiens metod är en kvalitativ innehållsanalys och utgår från en deduktiv ansats. Tidigare forskning används som stöd för att kategorisera skogsbolagens hållbarhetsredovisningar. Genom det här bidra det till nya kunskaper om hur utvecklingen av rapporteringen ser ut inom branschen. Det globala ramverket Global Reporting Initiative används som referensram för kodningen tillsammans med tidigare forskning. Den kvalitativa innehållsanalysen sker genom att undersöka fyra börsnoterade skogsbolags hållbarhetsredovisningar för år 2011 och 2020. Studien undersöker utvecklingen med tio års intervall för att förändringen utläses tydligare över längre perioder. Studiens resultat visar på att det ökade intresset inom hållbarhet har skapat en förändring i skogsbolagens hållbarhetsredovisning. Resultatet framför hur kategorin miljöansvar har ökat kraftigt inom hållbarhetsredovisningen för de inkluderade företagen i studien. Utöver det här har studien visat på att både primära och sekundära intressenters informationsbehov tillgodoses, men att det också finns delar i hållbarhetsredovisningen som inte uppfyller deras efterfrågan. Resultaten visar på hur det finns en brist på ekonomiskt ansvar i hållbarhetsredovisningen inom skogsindustrin. Därför har studien funnit att informationsbehovet av miljörapportering är viktigare för de flesta intressenter. Studiens resultat ger dessutom stöd åt tidigare forskning som belyst att den etiska och positiva grenen av intressentteorin bör behandlas parallellt för att ge en rättvis bild av verkligheten Studiens slutsats är att hållbarhetsredovisningen hos de svenska börsnoterade företagen visade på att utvecklingen utifrån GRIs sex kategorier främst bestod av en ökning av kategorin miljöansvar. Det visade också att både år 2011 och år 2020 var fördelningen relativt ojämn då ekonomiskt ansvar har få observationer medans miljöansvar dominerar samtliga bolag båda åren. När rapporteringen presenteras enligt triple bottom line så är det en jämnare fördelning mellan miljöansvar och socialt ansvar. Däremot dras slutsatsen att information om miljön har utvecklats mest positivt enligt triple bottom line rapporteringen med. / Forests are an essential part of the Swedish economy and account for 10% of total exports of goods. In addition to contributing financially, forests are a resource that is strongly affected by climate change. Forests can be seen as an unlimited resource if managed properly and therefore sustainability reporting is of particular importance for companies in the sector. As well as being a substitute for fossil materials, it also helps to absorb carbon dioxide. If harvesting is not done sustainably, these effects disappear and instead damage the climate. The forest industry has a range of stakeholders because it has such a large impact on the climate. It is a sensitive and complex industry with generally low consumer confidence. As a result, companies have a major responsibility to meet the information needs of stakeholders in their sustainability reporting. Achieving a balance between different stakeholder demands is a complex task as forests affect both individuals and society at large. However, it is interesting to examine how sustainability reporting has evolved over time and whether the social debate on climate has contributed to an increased focus on the environment.  The aim of the study is to gain an understanding of what Swedish listed forest companies report in their sustainability reports and how these reports meet the information needs of different stakeholder groups. This is to contribute knowledge on how forest companies prioritize the information needs of their stakeholders. The study method is a qualitative content analysis and is based on a deductive approach. Previous research is used to support the categorisation of forest companies' sustainability reports. Through this, it contributes to new knowledge about the development of reporting in the industry. The Global Reporting Initiative global framework is used as a frame of reference for the coding along with previous research. The qualitative content analysis is conducted by examining the sustainability reports of four listed forestry companies for the years 2011 and 2020. The study examines trends at ten-year intervals so that change is more clearly inferred over longer periods.  The results of the study show that the increased interest in sustainability has created a change in the sustainability reporting of forestry companies. The results highlight how the category of environmental responsibility has increased significantly within the sustainability reporting of the companies included in the study. In addition to this, the study has shown that the information needs of both primary and secondary stakeholders are being met, but that there are also elements in the sustainability report that do not meet their demand. The results show how there is a lack of financial accountability in the sustainability reporting of the forest industry. Therefore, the study has found that the information needs of environmental reporting are more important for most stakeholders. Moreover, the results of the study support previous research that highlighted that the ethical and positive branches of the stakeholder theory should be treated in parallel to provide a fair picture of the reality  The study concludes that the sustainability reporting of Swedish listed companies showed that the development based on the six GRI categories consisted mainly of an increase in the category of environmental responsibility. It also showed that in both 2011 and 2020 the distribution was relatively uneven, with financial responsibility having few observations while environmental responsibility dominating all companies in both years. When the reporting is presented according to the triple bottom line, there is a more even distribution between environmental and social responsibility. However, it is concluded that information on the environment has developed most positively according to the triple bottom line reporting.

I en hållbarhetsredovisning redovisar en organisation information om sin påverkan inom ekonomisk, miljömässig och social hållbar utveckling. Några av de inledande stegen i en redovisningsprocess är att identifiera organisationens hållbarhetsfrågor, och att bestämma frågornas prioriteringsordning för att på så sätt kunna bestämma ett väsentligt innehåll till redovisningen. De här stegen av redovisningsprocessen har varit i fokus under arbetet. En identifiering och prioritering av konsultbolaget Sweco Environments hållbarhetsfrågor har gjorts, i det övergripande syftet att lägga en grund för fortsatt arbete med hållbarhetsredovisning på Sweco och i liknande verksamheter. Mål med arbetet har varit att identifiera hållbarhetsfrågorna genom intressentdialog, och att prioritera frågorna för att kunna ge förslag till innehåll i en redovisning för bolaget. Den använda metoden för identifiering och prioritering har också utvärderats och diskuteras, bland annat genom att olika metoder jämförts. Som underlag vid val av metod och källa till mycket information användes GRI Standarder för hållbarhetsredovisning, som därmed också studerades. Det har diskuterats huruvida de här standarderna helt täcker den lag om hållbarhetsredovisning som gäller från den 1 december 2016. En slutsats är att de stämmer så väl överens att ett användande kan rekommenderas, även om standarderna inte skulle bedömas uppfylla lagkraven helt. Att redovisa enligt standarderna bedöms också vara fördelaktigt med tanke på både författare och läsare av en redovisning. Under arbetet har standarderna över lag fungerat bra som hjälpmedel, och de rekommenderas att användas av Sweco och liknande verksamheter. Intressentdialogen genomfördes genom att nio personer ur nio olika intressentgrupper intervjuades. En workshop med anställda hölls också på kontoret i Stockholm. Av de hållbarhetsfrågor som identifierades handlar de fem högst prioriterade om jämställdhet, klimat, resor, medarbetares psykiska hälsa och avfallshantering. Frågorna kan anses relevanta för hela Sweco och även konsultföretag i allmänhet, och de rekommenderas därför att diskuteras som innehåll i en kommande redovisning för Sweco. En slutsats av arbetet är att intressentdialogen passar mycket bra vid identifiering och prioritering av hållbarhetsfrågor och då en hållbarhetsredovisning ska skrivas. Den kan inte bara ge innehåll åt utan även förankra kunskap om redovisningen, både i och utanför organisationen. Intressentdialogen bör dock kompletteras med andra metoder för en mer fullständig väsentlighetsanalys. Slutligen bör hållbarhetsredovisningen knytas ordentligt till verksamhetens befintliga hållbarhetsarbete, strategi och mål, både för att få ett trovärdigt innehåll och för att kunna fungera som ett verktyg för hållbar utveckling. / In a sustainability report, an organization is informing about its economic, environmental and social impact on sustainable development. Initial steps of the reporting process are to identify topics of sustainability that are relevant for the organization in question, and to prioritize them so that a relevant content can be decided for the report. These two steps in the reporting process have been in focus during the study. The sustainability topics of the consulting company Sweco Environment have been identified and prioritized, for the overall aim of providing a basis for a continued work with sustainability reporting at the parent company Sweco and in similar organizations. The objectives were to identify topics by holding a stakeholder dialogue, and to prioritize the topics to be able to suggest content for a report of the company. The used method for identification and prioritization has also been evaluated and discussed, by comparing different methods to each other for example. The GRI Standards for sustainability reporting were extensively used, when methods were chosen and for searching information in general. Therefore, the standards were also thoroughly studied. It is discussed whether the law of sustainability reporting, which is effective from 1 December 2016, can be fully followed by using the GRI Standards. A conclusion is that they correspond to such an extent that using the standards would be favorable, even if they would not correspond entirely. Also, to report in accordance with the standards is assessed to be favorable considering the writers as well as readers of a report. The standards have worked well as a tool during the thesis work and are recommended to use for sustainability reporting by Sweco and similar enterprises. In the stakeholder dialogue, one person from each of the nine stakeholder groups head/management, sustainability coordinator, junior consultant, senior consultant, supplier, competitor, customer, none governmental organization and academy/university was interviewed. Also, a workshop was held at the office in Stockholm. Among the identified sustainability topics, the five most material were found to be equality, climate, travelling, mental health of employees and waste management. A conclusion is that the topics are relevant for Sweco and for consulting companies in general, why they could be discussed for a future sustainability report of Sweco. A conclusion from the work is that the stakeholder dialogue is a highly suitable method for identifying and prioritizing topics when writing a sustainability report. Apart from defining the report content it can be used for establishing a knowledge base about the reporting process inside and outside of the organization. However, the method should be complemented with others for a more complete materiality analysis. The semi-structured interview method that was used is also suitable in the context. Finally, the sustainability report has to be properly linked to ongoing sustainability work, strategies and goals of the organization in order to be reliable and have the possibility to work as a tool for a sustainable development.

Att uppnå balans är en viktig aspekt inom hållbarhetsredovisning, trots detta är det inte ovanligt att företagens hållbarhetsrapporter är i en obalans. Det har visat sig vara en överrepresentation av positiva händelser i dessa rapporter. Tidigare forskning har visat att legitimitetsteori ligger till grund för upprättandet av en hållbarhetsrapport och förklarar varför företag väljer att presentera negativa händelser. Det finns incitament för företag att presentera negativa händelser, då det skapar legitimitet gentemot företagens intressenter. Syftet med denna studie är att undersöka vilken typ av negativa händelser som presenteras och hur företag presenterar negativa händelser. Genom en kvalitativ innehållsanalys sker en branschjämförelse för att identifiera eventuella mönster och skillnader. Det empiriska materialet består av en kvalitativ innehållsanalys som tillämpats på nio företag inom branscherna dagligvaruhandel, IT-och telekom och byggbranschen. Hållbarhetsrapporter från samtliga bolag har analyserats och sedan har all data kodats med hjälp av ett kodningsschema där strategier och kategorier har identifierats. Utformning av kodningsschemat präglades av tidigare forskning och lagtext där tidigare definierade legitimeringsstrategier och kategorier identifierats. Strategierna som identifierats från tidigare forskning var marginalisering, avskiljande, rationalisering, korrigerande åtgärder samt återge fakta. Resultatet påvisar att samtliga strategier framtagna från tidigare forskning kunde identifieras i studiens empiriska material. Där vissa strategier förekom mer frekvent än andra. Det var även möjligt att urskilja mönster inom och mellan branscherna, framför allt inom dagligvaruhandeln fanns ett samförstånd i hur negativa händelser presenteras och vilket område dessa berörde. De typer av negativa händelser som presenterades har även identifierats som småskaliga händelser. / Balance plays a key role in sustainability reporting, despite this it has been shown that there is an overrepresentation of the positive aspects. This indicates an imbalance in sustainability reporting. The legitimacy theory is the foundation in sustainability reporting and explains why companies choose to disclose. It has been shown that incentive to disclose negative aspects exists, because it provides the companies with legitimacy towards stakeholders. The purpose of this study was to examine which type of negative events companies choose to disclose and how companies choose to disclose information concerning negative events. Further the aim was to do an industry comparison, in order to identify patterns and differences. A qualitative content analysis was conducted and applied to nine companies, in the food industry, IT &- telecom and the construction industry. The sustainability reports from all the companies, got analyzed and then coded with the help of a coding scheme. The coding scheme helped identify the companies strategies and categories of the negative events. The coding scheme was conducted with previous research and laws as a base. The results show that all the strategies from earlier research could be identified, and those strategies were marginalization, authorization, indicating facts, rationalizing and corrective action. Some strategies occurred more frequently than others. Some patterns were identified, both within the industries and between the industries. Especially in the food industry, there was a consensus on how the negative events were to be presented and within which area. Further, the result showed that the negative events that were presented, could be identified as insignificant events.

Title: International standards in sustainability reports: The differences in applicationbetween the EU and the USA. Level: Bachelor Authors: Anna Wallberg & Sofia Lundgren Supervisor: Jan SvanbergDate: 2024 – January Background: Non-financial accounting and reporting is relevant in today's societybecause society has become more aware and involved in sustainability issues. Researchers and decision-makers have difficulty agreeing on what is essential in nonfinancial reporting, thus different methods have arisen from different directives, whichresult in complicated consequences. Purpose: To analyze information within non-financial reporting in the US, and examinedifferences in the use of methods. The study is based on GRI standards against SASB'sguidelines. Method: The study uses a quantitative method and a deductive approach to examinenon-financial information from the US. Results & Conclusion: Policies and objectives are equally essential between GRI andSASB, however, a difference can be detected in the substantial effects that are reported. The study found a clear contrast in the materiality of the non-financial reports, and theydepend on the direction the standardization organizations choose to focus on. Contribution: The study has contributed to the research area by showing that there arelarge differences in information, regarding the substantial effects in environmentalreporting regarding the non-financial reports. Continued research: One recommendation is to carry out an in-depth study, whichexamines the underlying factors why companies choose not to report all substantialeffects in their non-financial reports. Keywords: Corporate social responsibility (CSR), ESG, SASB, Global reportinginitiative (GRI), Sustainability reporting / Titel: Internationella standarder inom hållbarhetsrapporter: Skillnaderna inomtillämpningen GRI och SASB:s ramverk i USA Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Wallberg och Sofia Lundgren Handledare: Jan Svanberg Datum: 2024 - Januari Bakgrund: Icke-finansiell redovisning och rapportering är aktuellt i dagens samhälle pågrund av att samhället har blivit mer medvetet och involverad i hållbarhetsfrågor. Forskare samt beslutsfattare har svårt att enas om vad som är väsentligt inom ickefinansiell rapportering, därmed har olika metoder uppstått från skilda direktiv, somresulterar i komplicerade konsekvenser. Syfte: Att analysera upplysningar inom icke-finansiell rapportering i USA, samtundersöka skillnader inom användandet av metoder. Studien utgår från GRI-standarderkontra SASB:s riktlinjer. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ metod samt en deduktiv ansats för attundersöka icke-finansiell information från USA. Resultat och slutsats: Policys och mål är likvärdigt väsentlig mellan GRI och SASB,dock kan skillnader upptäckas i de substantiella effekterna som påverkar och rapporteras. Studien upptäckte en tydlig kontrast när det gäller väsentligheten i de ickefinansiella rapporterna, och dessa beror på den inriktningstandardiseringsorganisationerna väljer att fokusera på. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit till forskningsområdet genom att visa attdet finns stora skillnader inom upplysningar, när det gäller de substantiella effekterna imiljörapportering beträffande de icke-finansiella rapporterna. Förslag till fortsatt forskning: En rekommendation är att uträtta en fördjupande studie,som undersöker de bakomliggande faktorerna till varför företag väljer att inte rapporteraalla substantiella effekter i sina icke-finansiella rapporter. Nyckelord: CSR, ESG, SASB, GRI, hållbarhetsrapportering

Bakgrund och problemformulering: Hållbarhetsrapporter blir allt viktigare för företag över hela världen till följd av samhällets fruktan och oro för miljöförstöringar, växthuseffekten, klimatförändringar och även mänskliga rättigheter där metoder rörande ett socialt ansvar uppmuntrats. Skogen framstår som viktig för hållbara material och produkter då den redogörs som väsentlig i klimatomställningen. Ett problem som har påvisats utifrån tidigare studier är kvaliteten på rapporterna. Kritik gentemot rapporterna har uppkommit där det föreligger en avsaknad av både trovärdighet och relevans.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka kvaliteten i hållbarhetsrapporter i form av trovärdighet och relevans och få en djupare kunskap om kvaliteten i företagens hållbarhetsarbete. Vidare jämförs förändringar i kvaliteten i de valda företagens hållbarhetsrapporter mellan åren 2017-2021.  Forskningsfråga: Har kvaliteten i hållbarhetsrapporter utifrån trovärdighet och relevans inom skogsbranschen förändrats mellan åren 2017-2021? Metod: Denna studie är en komparativ och en longitudinell studie som bygger på en kvalitativ forskningsdesign med kvantitativa inslag i form av en innehållsanalys. För att undersöka kvaliteten i företagens hållbarhetsrapporter har ett kodningsschema med ett poängsystem tillämpats som baseras på trovärdighet och relevans.   Analys och slutsats: Resultatet visar en ökning av kvaliteten i hållbarhetsrapporterna mellan åren 2017-2021, där både trovärdigheten och relevansen har ökat. Hållbarhetsrapporternas trovärdighet översteg relevansen i de undersökta rapporterna. / Background and problem formulation: Sustainability reports are becoming increasingly important for companies all over the world as a result of society's fear and concern about environmental degradation, the greenhouse effect, climate change and also human rights where social responsibility practices have been encouraged. The forest appears to be important for sustainable materials and products as it is described as essential in climate change. A problem that has been demonstrated based on previous studies is the quality of the reports. Criticism of the reports has arisen where there is a lack of both credibility and relevance. Purpose: The purpose of this study is to investigate the quality of sustainability reports in terms of credibility and relevance and to gain a deeper knowledge of the quality of the companies' sustainability work. Furthermore, changes in the quality of the selected companies' sustainability reports between the years 2017-2021 are compared. Research question: Has the quality of sustainability reports based on credibility and relevance in the forest industry changed between the years 2017-2021? Method: This study is a comparative and a longitudinal study based on a qualitative research design with quantitative elements in the form of a content analysis. To examine the quality of the companies' sustainability reports, a coding scheme with a scoring system based on credibility and relevance has been applied. Results and conclusion: The result shows an increase in the quality of the sustainability reports between the years 2017-2021, where both credibility and relevance have increased. The credibility of the sustainability reports exceeded the relevance of the investigated reports.