Problematisering: Studien har identifierat brist på forskning som redogör användbarheten av hållbarhetsrapporter för privatinvesterare i Sverige. Befintlig forskning har genomförts mest från företag och institutionella investerares perspektiv, därmed föreligger ett gap som behöver studeras. Syftet: Syftet med studien är att få en bättre förståelse av de incitament som leder till hållbara investeringar hos svenska privatinvesterare. Vidare ämnar sig studien att undersöka hur bedöms hållbarhetsrapporter och ESG-rating som informationskällor inför ett investeringsbeslut. Teoretisk referensram: Inledningsvis presenteras existerande forskning som redan genomförts inom detta område och sedan presenteras GRI:s sex principer. Därefter presenteras Planned Behavior-teori och Individens beslutsprocess- teori. Metod: En kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer genomfördes med 9 privatinvesterare som har läst hållbarhetsrapporter tidigare och investerar hållbart idag. Respondenterna valdes ut genom forskarnas sociala medier och intervjuades antingen fysiskt eller på distans. Forskningsresultat: Resultatet visar att respondenterna får hållbarhetsinformation från olika källor beroende på deras attityd mot informationskällan som är baserad på tidigare erfarenheter,kunskapsnivå, preferens av tillgångsslag samt engagemangsnivå. Respondenterna väljer hållbara alternativ på grund av två faktorer; 1) god långsiktig avkastning och 2) starka värderingar. Hållbarhetsrapporter används av en tredjedel av respondenterna på grund av två faktorer; 1) krav på detaljerad information och 2) uppfattningen att hållbarhetsrapportering leder till ökat ansvarstagande hos företag. Respondenterna finner emellertid brister i rapporterna, i synnerhet i tydlighet och tillförlighet. Dessa brister kan delvis förklaras av respondenternas okunnighet samt företags försök att dölja underprestationer och betona positiva nyheter. Slutligen används ESG-ratings huvudsakligen för att respondenterna söker information som är lätt att få och lätt att förstå. Som det konstaterades i förhållande till hållbarhetsrapporter är tidigare erfarenheter även avgörande här till uppfattning av ESG-ratings. Respondenterna som använder sig av endast ESG-ratings har tidigare fått positiva upplevelser såsom social bekräftelse av sin omgivning vilket skapar då den positiva attityden mot ESG-ratings. Slutsatser: Både hållbarhetsrapporter och ESG-ratings har sina fördelar och nackdelar vilket påverkar användbarheten av det hos respondenterna. Det argumenteras att det i synnerhet är tidigare erfarenheter som skapar attityd och upprepade användning av informationskällor som underlag i investeringsbeslut för respektive respondent. / Problematization: The study has identified a lack of research that has studied the value of sustainability reports for private investors in Sweden. Existing research has mostly been conducted from the perspective of companies and institutional investors, hence there is a gap that needs to be studied.   Purpose: The purpose of the study is to gain a better understanding of the incentives that lead to sustainable investments for Swedish private investors. Furthermore, the study aims to investigate how sustainability reports and ESG ratings are assessed as sources of information in an investment decision.  Theoretical frame of reference:  Firstly, it presents the research that has already been done in this area and then proceeds to present the GRI framework. Finally, Planned Behavior theory and Individual decision process theory are presented.   Method: A qualitative method in the form of semi-structured interviews was conducted with 9 private investors who have read sustainability reports in the past and priorities sustainability in their investments. The respondents were selected through the researchers' social media and were interviewed either physically or remotely.   Research: The result shows that the respondents receive sustainability information from different sources depending on their attitude towards the information source, which is based on previous experiences, level of knowledge, preference of asset type and level of commitment. Respondents choose sustainable options due to two factors: 1) good long-term returns and 2) strong values. Sustainability reports are used due to two factors: 1) demand for detailed information and 2) the perception that sustainability reporting leads to increased responsibility for companies. However, the respondents find shortcomings in the reports, especially in terms of clarity and reliability. These shortcomings can be partly explained by respondent’s lack of understanding of information as well as companies' attempts to hide underperformance and emphasize positive news. Finally, ESG ratings are mainly used because respondents seek information that is easy to obtain and easy to understand. As was established in relation to sustainability reports, past experiences are also decisive here in the perception of ESG ratings. The respondents who use only ESG ratings have previously had positive experiences such as social confirmation from their surroundings, which then creates the positive attitude towards ESG ratings.   Conclusions: Both sustainability reports and ESG ratings have their advantages and disadvantages, which affects the usability of it among the respondents. The study argues that it is previous experiences that particularly create a specific attitude that give birth to repeated use of information sources as a basis for investment decisions for the respective respondent.

Korruption är ett problem som påverkar samhällen över hela världen. Företag spelar en viktigroll i kampen mot korruption. För företag är hållbarhetsredovisningen ett sätt att visa ochförklara vad företaget har åstadkommit i sitt arbete för en långsiktigt hållbar utveckling.Tidigare studier tyder på att det finns en brist på transparens och att sekretessnivån är höggällande korruption. Studierna tyder även på att olika faktorer kan påverka mängdenantikorruption som avslöjas inom hållbarhetsredovisningarna. Denna uppsats syfte är därföratt ta reda på vilken information om antikorruption som upplyses i hållbarhetsredovisningarinom företag som är noterade på Nasdaq Stockholm samt att utforska hur olika faktorerpåverkar mängden information som avslöjas i företagens hållbarhetsredovisningar. För attförklara avslöjanden om antikorruptionsupplysningar används legitimitetsteorin ochintressentteorin som synsätt. Uppsatsens metodologiska tillvägagångssätt baseras på enkvantitativ innehållsanalys med en deduktiv forskningsansats och genomfördes med ettslumpmässigt urval på 96 företag som tillämpar GRI-standards i sin hållbarhetsredovisning.Resultatet visar transparens när det gäller att företag informerar och utbildar omantikorruption, men det finns brister i transparens när det gäller riskanalyser och åtgärder somföretaget skulle ha tagit vid korruptionsrelaterade aspekter. Vidare konstaterar uppsatsen attföretagsstorleken är en betydande faktor på mängden antikorruptionsupplysningar somavslöjas, detta innebär att större företag redovisar mer och mer utförligt information.Uppsatsen bidrar till forskning om kampen mot korruption i företagets sociala ansvar.Dessutom bidrar uppsatsen med kunskap om antikorruptionsupplysningar som är en del avhållbarhetsrapporteringen inom svenska företag, som är kopplat till GRI 205-standarden.Uppsatsen tillhandahåller nya empiriska data. / Corruption is a problem that affects societies all over the world where companies play animportant role in the fight against corruption. Sustainability reports are a way for companiesto show and explain what they have achieved in their work for a long-term sustainabledevelopment. Previous studies indicate that there is a lack of transparency and that the levelof secrecy regarding corruption is high. They also suggest that different factors can influencethe amount of anti-corruption that is disclosed in the sustainability reports. This essaytherefore aims to find out what information about anti-corruption is disclosed in sustainabilityreports within companies that are listed on Nasdaq Stockholm and to explore how differentfactors affect the amount of information disclosed in the companies' sustainability reports. Toexplain disclosures of anti-corruption information, the legitimacy theory and the stakeholdertheory are used as approaches. The paper's methodological approach is based on aquantitative content analysis with a deductive research approach and was carried out with arandom sample of 96 companies that apply GRI standards in their sustainability reporting.The result shows transparency when it comes to companies informing and educating aboutanti-corruption, but there are gaps in transparency when it comes to risk analyzes andmeasures that the company would take in the event of corruption-related aspects.Furthermore, the paper states that company size is a significant factor in the amount ofanti-corruption information that is disclosed, this means that larger companies report moreand detailed information. The paper contributes to research on the fight against corruption incorporate social responsibility. In addition, the paper contributes knowledge ofanti-corruption disclosures as part of sustainability reporting within Swedish companies,which is linked to the GRI 205 standard. Hence, the paper contributes by providing newempirical data.

Sammanfattning Titel: Är revisions-och CSR-kommittéer komplement eller substitut hos företag som tillämpar extern granskning och GRI:s ramverk? Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Susanna Malmkjell och Carolin Olsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2023-januari  Syfte: Studien syftar till att undersöka om revisionskommitténs oberoende och expertis påverkar benägenheten att få hållbarhetsredovisningen externt granskad av en tredje part. Studien undersöker även om de två faktorerna påverkar benägenheten att redovisa enligt hållbarhetsstandarden GRI. Studien undersöker slutligen om förekomst av CSR-kommitté modererar dessa samband.  Metod: En kvantitativ studie med en tvärsnittsdesign där fyra hypoteser prövas. Urvalet består av 1954 företag från 71 länder under året 2021. Studien baseras på sekundära data inhämtad från databasen Refinitiv Eikon.  Resultat och slutsats: Utifrån studiens resultat har revisionskommitténs oberoende en positiv koppling till extern granskning, medan CSR-kommittén modererar sambandet mellan revisionskommitténs oberoende och företagets antagande av GRI:s ramverk.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med empirisk forskning inom CSR. Då tidigare forskning visar motstridiga resultat utifrån olika teorier, fyller denna studie en del av det forskningsgap som råder kring studiens syfte.  Förslag till fortsatt forskning: Tillämpning av en longitudinell design samt studera om det finns skillnader mellan olika branscher och geografiska områden.  Nyckelord: CSR-rapportering, CSR-kommitté, revisionskommitté, GRI och extern granskning. / Abstract Title: Are audit and CSR committees complements or substitutes in companies that apply external audit and the GRI framework? Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration.  Author: Susanna Malmkjell and Carolin Olsson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2023-January  Aim: The study aims to investigate whether the audit committee's independence and expertise affect the propensity to have the sustainability report externally reviewed by a third party. The study also examines whether the two factors affect the propensity to report according to the sustainability standard GRI. Finally, the study examines whether the existence of a CSR committee moderates these relationships.  Method: A quantitative study with a cross-sectional design where four hypotheses are tested. The sample consists of 1954 companies from 71 countries in the year 2021. The study is based on secondary data obtained from the Refinitiv Eikon database.  Results and conclusions: Based on the results of the study, audit committee independence has a positive association with external audit, while CSR committee moderates the relationship between audit committee independence and the firm's adoption of the GRI framework.  Contribution of the thesis: The study contributes empirical research within CSR. As previous research shows conflicting results based on different theories, this study fills part of the research gap that exists around the purpose of the study.  Suggestions for future research: Applying a longitudinal design and studying whether there are differences between different industries and geographical areas.  Key words: CSR reporting, CSR committee, audit committee, GRI and external review

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning har fått stor betydelse och mer uppmärksamhet de senaste åren. Det ökande trycket på hållbarhet har gett upphov till nya lagkrav och regler för företag som redovisar hållbarhet i sina årsredovisningar. Det har bland annat vuxit fram regelverk och organisationer för att stödja företag att vara transparenta och skapa en tydlig gemensam struktur för företagens hållbarhetsredovisning som till exempel GRI. Tidigare forskning menar att hållbarhetsredovisningen skiljer sig  beroende på i vilken bransch företaget verkar. Dessa skillnader gör det i sin tur svårt att jämföra hållbarhetsredovisningar. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur tillämpningen av GRI-standards påverkar innehållet i hållbarhetsrapporter och huruvida innehållet skiljer sig mellan olika branscher inom den svenska marknaden. Vidare är syftet att bidra med en djupare förståelse kring hur branschtillhörighet påverkar skillnaden i prioritering av ämnesspecifika upplysningar i svenska företags hållbarhetsrapporter som är upprättade enligt GRI-standards. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ innehållsanalys med en deduktiv forskningsansats för att jämföra 40 företags hållbarhetsrapporter som är upprättade enligt GRI-standards. Företagen i studien valdes ut från fyra olika branscher totalt 10 företag från varje bransch. I studien används  statistiska tester i form av One Way Anova och Post Hoc Tukey test. Slutsats: Studien visar att branschtillhörighet påverkar skillnaden i prioritering av ämnesspecifika upplysningar inom GRI-standards. Det empiriska resultat visar att det finns skillnader mellan företagens hållbarhetsredovisningar. Jämförelsen av ekonomikategorin visade att det inte finns någon signifikant skillnad mellan branscherna. Redovisning av socialkategori och miljökategori visade att det finns en signifikant skillnad i redovisning av de ämnesspecifika aspekterna mellan de undersökta branscherna. / Background: Sustainability reporting has gained great importance and more attention in recent years. Increasing pressure on sustainability has led to new legal requirements and rules for companies reporting on sustainability in their annual reports. Among others, regulations and organisations have emerged to help companies be transparent and provide a clear common structure for corporate sustainability reporting, such as the GRI. Previous research has found that sustainability reporting varies by the industry in which the company operates. These differences in turn make it difficult to compare sustainability reports. Purpose: The aim of this study is to investigate how the application of the GRI standards affects the content of sustainability reports and whether the content differs between different industries within the Swedish market. It also aims to gain a deeper understanding of how industry affiliation influences the different prioritisation of topic-specific information in Swedish companies sustainability reports that have been prepared in accordance with GRI standards.   Method: The study used a quantitative content analysis with a deductive research approach to compare the sustainability reports of 40 companies prepared according to the GRI standards. The companies studied were selected from four different industries, totaling 10 companies from each industry. The study uses statistical tests in the form of One Way Anova and Post Hoc Tukey tests. Conclusion: The study shows that industry affiliation has an impact on the different prioritisation of subject-specific information within the GRI standards. The empirical results show that there are differences between companies' sustainability reports. The comparison of the business category shows that there is no significant difference between the industries. Reporting in the social and environmental categories shows a significant difference in reporting on the subject-specific aspects between the industries studied.

Konceptet Corporate Social Responsibility (CSR) och varför företag väljer att arbeta med det debatteras av många, inom akademin såväl som utanför. Dock finns det en oenighet i vad som inkluderas i ett företags arbete med CSR. Denna studie hävdar att nuvarande teorier som används är oförmögna att förklara den komplexa omgivning som företag verkar inom och därmed inte lyckas ge ett bra svar på denna studies syfte, om hur CSR är konstruerat. Studien nyttjar teorin om institutionell logik som verktyg för att kunna utforska företags arbete med CSR i en komplex omgivning och diskursteori för att åskådliggöra innebörden av CSR och dess konstruktion. Trots mycket forskning inom institutionella logiker, skiljer sig denna studie genom sin användning av CSR-rapporter, insamlade från företag i den uppmärksammade klädbranschen, som källor till data.Studien konstaterar att ett klädföretags arbete med CSR utgår från flera parallella, ofta motstridiga, institutionella logiker som formas genom en komplex omgivnings många olika påtryckningar. Studiens resultat beskriver dessutom ett CSR som inkluderar en moralisk ställning där företagen utför filantropiska handlingar, bortom behovet för deras egen verksamhet. Härigenom illustreras en diskursiv konstruktion av CSR som är lika komplex som den omgivningen där företagen verkar, med flera parallella logiker som influerar. Genom svarandet av syftet, gör studien två bidrag till teorin om institutionell logik. I identifieringen av institutionella logiker blir en helt ny institutionell ordning bekräftad. Slutligen, i användningen av CSR-rapporter för analys, uppvisar studien även hur organisationers egna texter kan användas för att identifiera institutionella logiker.Två implikationer kan göras, där den första rör den makt som företagets olika intressenter har i att influera vad CSR innebär och på så sätt också driva påverkan, som betydande komponenter av en omgivning som företagen visar stor följsamhet till. Den andra implikationen berör nödvändigheten i företags beaktande av en CSR-diskurs som inkluderar en moralisk dimension, med ett åtagande som går bortom intresset för den egna verksamheten. / The concept of Corporate Social Responsibility (CSR) and why companies choose to engage in such task is debated by many, both within the academy as well as outside it. There is however a disagreement in what is included in a company’s engagement in CSR activities. This study argues that current theories in use, are unable to explain the complex environment in which companies operate and therefore incapable of providing good answers to this study’s purpose, concerning how CSR is constructed. This study draws on the theory of institutional logics as a tool in exploring a company’s engagement in CSR in a complex environment and discourse theory in visualizing the meaning of CSR as well as its construction. Despite a great amount of research in institutional logics, this study departs from previous research in its exclusive use of CSR-reports, gathered from companies in the remarkable apparel industry, as sources of data.This study concludes that an apparel company´s engagement in CSR activities emanates from several, often contradictive, institutional logics that take form through numerous different pressures in the environment. The result of the study calls for a CSR that includes a moral stance where the companies perform philanthropic deeds, beyond the needs of their own business. Hereby, the study displays a discursive construction of CSR that is equally complex as the environments in which the companies operate, with numerous different yet parallel logics influencing. In answering the purpose, the study makes two contributions to the theory of institutional logics. In identifying the institutional logics, an entirely new institutional order is acknowledged. Lastly, in using CSR-reports in the analysis, this study shows how texts of organisation´s own making can be used in identifying institutional logics.Two implications can be made, the first being the power that different stakeholder of the company has in influencing the meaning of CSR and how they themselves are part of the process. Thus being able to drive change, as important components in an environment to which companies show great compliance. The second implication concerns the necessity in company’s consideration to a discourse of CSR that includes a moral dimension, comprising a commitment that goes beyond a vested interest for the business.

Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra redovisningsstandarderna IFRS och GRI samt granska och analysera i vilken utsträckning de är principbaserade. Studien syftade även till att undersöka i vilken utsträckning standarderna är regelbaserade.   Metod: Denna studie utgår från en hermeneutiks vetenskapstradition med en deduktiv ansats och en kvalitativ metod. Studiens empiriska material har hämtats från redovisningsstandarderna IFRS och GRI. Det insamlade materialet jämfördes mot tidigare forskning och teorier samt presenterades under kapitlet ”Resultat och analys”. Det insamlade materialet analyserades även, med hjälp av en komparativ innehållsanalys och en kodningsmanual, för att avgöra i vilken utsträckning standarderna är princip- och regelbaserade.   Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att alla standarder innehåller både principer och regler. De finansiella redovisningsstandarderna tenderar att i större utsträckning vara regelbaserade och hållbarhetsredovisningsstandarderna tenderar att i större uträckning vara principbaserade. Studiens slutsats lyder således att det inte går att kategorisera standarderna som antingen princip- eller regelbaserade. Båda standarderna befinner sig i en gråskala, där de i viss utsträckning, är både principbaserade och regelbaserade.   Uppsatsens bidrag: Det teoretiska bidraget ger ytterligare belägg för att debatten huruvida standarderna kan anses vara princip- eller regelbaserade inte längre bör fortgå som tidigare. Det praktiska bidraget ger företag och standardanvändare en bättre förståelse för att standarderna inte är antingen princip- eller regelbaserade. Vilket skapar en medvetenhet i hur de bör tillämpa standarderna beroende på om de tenderar att vara mer eller mindre princip- eller regelbaserade.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning inom detta ämnesområde är att tillämpa denna studies tillvägagångssätt och forskningsfrågor på andra standarder, både inom IFRS och GRI men även inom andra normgivningsorgan. / Aim: The aim of this study was to compare the IFRS and GRI accounting standards as well as review and analyze to what extent they are principles-based. The study also aims to examine to what extent the standards are rules-based. Method:This study is based on a hermeneutic science tradition with a deductive approach and aqualitative method. The study's empirical data are collected from the IFRS and GRI accounting standards. The collected material was compared to previous research and theories and presented in the chapter “Results and analysis” The empirical data were also analyzed, using a comparative content analysis and coding manual, to determine to which extent the standards are principles-based and rules-based. Results and Conclusion: Our results show that all standards contain both principles and rules. The financial accounting standards tend to be rules-basedin greater occurrence, whereas sustainability reporting standards tend to be principles-based, in greater occurrence.The study therefore concludes that it isnot possible to categorize the standards as either principles or rules. Both standards are in a gray scale, where they, to some extent ,both are principles- and rules-based. Contributions of the thesis: The theoretical contribution provides further evidence that the debate whether the standards can be considered principles- or rules-based no longer should be continued as before. The practical contribution gives companies and standards users a greater understanding regarding that standards are not either principles- or rules-based. That creates an awareness of how they should apply the standards depending on if they tend to be more or less principles- or rules-based. Suggestions for further research: A proposal for further research in this subject is to apply this study’s approach and research questions on other standards, both in IFRS and GRI but also in other standards organizations.

Kandidatuppsats, Ekonomprogrammet online, 15 hp, 2FE93E, VT 2017 Ekonomihögskolan - Linnéuniversitetet i Växjö Författare: Tove Sjöstedt, Kristina Johansson och Sandra Aldin Handledare: Yuliya Ponomareva Examinator: Pia Nylinder Titel: Hållbarhetsredovisning - En studie om hur sex klädföretag balanserar positiv och negativ information enligt GRI:s princip balans. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, CSR, GRI, Global Reporting Initiative, Balans, Strategier, Legitimitet. Bakgrund: Hållbarhetsredovisning handlar om redovisning som omfattar miljö, social och ekonomisk påverkan. Klädbranschen är utsatt för mycket press av både media och konsumenter som ställer höga krav när det gäller hållbarhetsfrågor och därför är det viktigt att kommunicera informationen öppet. Som ett stöd för att kunna kommunicera CSR öppet finns det globala ramverket GRI som består av riktlinjer för att få en jämförbar rapportering inom hållbarhetsredovisning. En princip som hör till GRI:s riktlinjer handlar om balans där företag ska redovisa både bra och dåliga resultat. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka innehållet i svenska klädföretags hållbarhetsredovisningar som redovisar enligt GRI:s riktlinjer för att se hur svenska klädföretag redovisar negativ information och förhåller sig till GRI:s princip balans där både positiv och negativ information ska redovisas. Metod: Studien är genomförd i form av en multipel fallstudie. Datainsamlingen består av sekundärdata där sex klädföretags hållbarhetsredovisningar och årsredovisningar har studerats. Slutsats: Studien visar att samtliga klädföretag redovisar både positiv och negativ information i sina rapporter, men det är övervägande positiv information. Det framkom även att klädföretagen använder sig av olika strategier när de presenterar negativ information i sina rapporter vilket gör att informationen ändå kan uppfattas som positiv. / Bachelor thesis, 15 hp, 2FE93E, Spring 2017 School of Business and Economics – Linnaeus University in Växjö Authors: Tove Sjöstedt, Kristina Johansson and Sandra Aldin Tutor: Yuliya Ponomareva Examiner: Pia Nylinder Title: Sustainability Report - A study on how six clothing companies balance positive and negative information according to GRI’s principle balance. Keyword: Sustainability Report, CSR, GRI, Global Reporting Initiative, Balance, Strategies, Legitimacy Background: Sustainability Report is about accounting that includes environmental, social and economic impact. The clothing industry is exposed to heavy pressure from both the media and consumers who have high demands on sustainability issues, and it is therefore important to openly communicate the information. As a support to openly communicate the CSR information, the global GRI framework contains guidelines for obtaining comparable reporting in sustainability reporting. A principle that is part of GRI's guidelines is about balance where companies should report both good and bad results. Purpose: The purpose of this study is to investigate the content of Swedish clothing companies' sustainability reports, which report according to GRI's guidelines to see how Swedish clothing companies report negative information and relate to GRI's principle balance in which both positive and negative information should be reported. Method: The study is conducted in the form of a multiple case study. The data collection consists of secondary data where six clothing companies' sustainability reports and annual reports have been examined. Conclusions: The study shows that all clothing companies report both positive and negative information in their reports, but it is predominantly positive information. It also emerged that clothing companies use different strategies when presenting negative information in their reports, which means that the information still can be perceived as positive.

Syfte Syftet med den här undersökningen är studera vad som driver företagen inom banksektorn till att upprätta en hållbarhetsredovisning och vad en hållbarhetsredovisning kan tillföra till företaget. Vidare ska undersökningen granska om lagen om hållbarhetsredovisning i årsredovisningslagen som infördes juli 2016 har påverkat utformningen på hållbarhetsredovisningen för banksektorn. Metod Studien har en fallstudiedesign med två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Undersökningen har genomförts på fem utvalda företag inom banksektorn. Insamling av data sker via telefonintervjuer med de undersökta företagen samt kvalitativa innehållsanalys på respektive företags hållbarhetsredovisningar som upprättats från år 2015 fram till år 2018. Resultat Undersökningens insamlade data visade på att företagen hållbarhetsredovisar för att det är naturligt. De främsta motiven till att upprätta en hållbarhetsredovisning är påtryckningar och förväntningar från intressenter och bibehåll av legitimitet. Att upprätta en hållbarhetsredovisning har genererat fler positiva effekter än negativa, som exempelvis intern och extern legitimitet och ett starkt rykte och varumärke. Studien har även visat att lagkravet som infördes juli 2016 gällande hållbarhetsredovisningen har inte haft någon väsentlig påverkan på utformningen av företagens hållbarhetsredovisning, utöver att vissa områden som lagen innefattar har blivit mer spetsade i hållbarhetsredovisningarna. Originalitet/värde Studien bidrar till en ökad förståelse kring vad som driver företag inom banksektorn att hållbarhetsredovisa och vad det sedan har tillfört till företagen. Den har även bidragit till att få en djupare förståelse kring lagkravet som infördes juli 2016 som en ny företeelse. Lagen är relativt ny och därav har inte mycket forskning gjorts på området kring hur lagen faktiskt påverkat företaget. / Purpose: The aim of this study is to research what motivates companies in the banking sector to establish sustainability accounting reports, and what these reports can add to a company from a business perspective. The perspective is linked to three different theories: stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory. Furthermore, this study will examine whether the law on sustainability accounting in annual reports, issued in July 2016, has influenced the formation of sustainability accounting reports within the banking sector.Methodology: This essay has a case study design. The research has been conducted on five selected companies within the banking sector. Two different methods of qualitative data collection were used: telephone interviews, and qualitative content analysis on reports prepared between 2015 and 2018.Result: The collected data showed that companies produce sustainability accounting reports because it is natural. The main reasons for establishing a sustainability accounting report are pressure and expectations from stakeholders and the maintenance of legitimacy. Establishing a sustainability accounting report has generated more positive effects than negative, such as internal and external legitimacy and a strong reputation and brand. The study has also shown that the legal requirement that was introduced in July 2016 regarding sustainability accounting has not made a significant impact on the formation of the companies' sustainability accounting reports, besides becoming sharper in all areas covered by the law.Originality/value: The study contributes to an increased understanding of what motivates companies within the banking sector to engage in sustainability accounting and what it has subsequently added to companies. It has also contributed to a deeper understanding of the legal requirements introduced in July 2016 as a new phenomenon. The law is relatively new and therefore much research has not been done in the area of how the legal requirements have actually affected companies.

Ett av de viktigaste målen med redovisning är att informationen är jämförbar över tid och mellan företag, detta möjliggör bland annat för investerare att fatta rationella beslut. Idag är det lagstadgat att stora företag ska hållbarhetsredovisa men denna rapportering är flexibel vilket försvårar jämförelser. För att utveckla riktlinjer för hållbarhetsredovisning bildades 1997 Global Reporting Initiative, GRI. En av GRIs principer för att uppnå hållbarhetsredovisning av hög kvalitet är jämförbarhet och syftet med denna studie är därför att undersöka om svenska industriföretags rapportering av företagens miljömässiga påverkan är jämförbar över tid samt företag emellan enligt GRIs princip om jämförbarhet. För att undersöka detta har en analytisk modell tagits fram med hjälp av tidigare forskning. Enligt denna modell finns det fyra faktorer som påverkar hållbarhetsredovisningars jämförbarhet - använda riktlinjer, rapporterade indikatorer, måttenheter samt absoluta och relativa tal. Studien utgick från intressentteorin som innebär att alla intressenter ska behandlas likvärdigt och att företagsledningen ska se till dessa intressenters bästa. En innehållsanalys gjordes av sju företags hållbarhetsredovisningar tre år i rad och rapporterna kodades med hjälp av ett kodningsschema och en kodningsmanual som utformats med utgångspunkt i den analytiska modellen. Dataanalysen visade att hållbarhetsredovisningarna till viss del är jämförbara över tid. Företagen rapporterar i stor utsträckning samma indikatorer och med samma måttenheter från år till år, men rapporterna saknar ofta relativa tal som beskriver förändringen från föregående år. Jämförbarheten mellan företag är något lägre då det skiljer sig åt vilka indikatorer som rapporteras och framförallt vilka måttenheter som används. / One of the most important objectives with accounting is that the information is comparable, both from one year to another and also between companies. This enables stakeholders to make rational decisions. Today, the law requires all large companies to report sustainability data but the requirements are flexible which makes it hard to compare data. To develop sustainability reporting guidelines, Global Reporting Initiative (GRI) was established in 1997. One of GRI’s principles to achieve high quality sustainability reporting is comparability. The aim of this study is to examine whether swedish industry companies’ reporting of their environmental impact is comparable from one year to another and between companies according to GRI’s principle of comparability. To examine this, an analytical model has been developed using previous research. According to this model there are four factors that affect the comparability of sustainability reports - the guidelines used, the reported indicators, the units of measurements, and absolute and relative numbers. The study was based on the stakeholder theory, which says that all stakeholder should be treated equally and that the managements should look to the best interest of the stakeholders. A content analysis of sustainability reports of seven companies over three years was made and the reports was encoded using a coding scheme and a coding manual that had been developed based on the analytical model. The data analysis showed that the sustainability reports partially is comparable from one year to another. The companies report the same indicators and with the same units of measurements from one year to another to a great extent, but often the reports lack relative number that describe the change from the previous year. The comparability between companies is slightly lower because the indicators reported and especially the units of measurements used vary.

O desenvolvimento sustentável tem sido um grande desafio global e as empresas têm grande participação nesse processo, uma vez que movimentam a economia e geram empregos, consomem matérias-primas e poluem o meio ambiente. As grandes corporações são as que causam os maiores danos, mas podem contribuir para alcançar os Objetivos de Desenvolvimento Sustentável (ODS) e suas prioridades globais. A indústria da construção civil, especificamente, desempenha importante papel econômico e é responsável por um consumo significativo de recursos naturais e por um impacto ambiental bastante expressivo. Coibidas por pressões externas, de regulamentações, investidores e outras partes interessadas, as empresas do setor da construção civil têm feito seu relato de sustentabilidade de acordo com o modelo da Global Reporting Iniciative (GRI), que incentiva as empresas a definirem quais questões relativas à sustentabilidade são mais relevantes para sua cadeia de valor, por meio do princípio de \"materialidade\". O principal objetivo deste trabalho foi identificar como a construção civil brasileira impacta positiva ou negativamente os Objetivos de Desenvolvimento Sustentável (ODS), considerando os segmentos das construtoras, fábricas e cimenteiras. Um grupo de empresas representantes da construção civil brasileira foi selecionado para o estudo, que se dividiu em três etapas, sendo a primeira uma revisão sistemática de literatura a respeito dos impactos do setor da construção civil; a segunda uma análise de dados secundários, que são os relatórios de sustentabilidade das empresas estudadas; e a terceira uma etapa de entrevistas com especialistas do setor da construção civil. Na segunda etapa, com base nas matrizes individuais das empresas, foram elaboradas matrizes de materialidade unificadas para os segmentos do setor. Elas foram, então, validadas pelos especialistas da construção civil e comparadas com os dados encontrados na revisão sistemática de literatura. Após a validação das matrizes, conseguiu-se uma relação dos ODS que são impactados positiva ou negativamente pelos principais aspectos materiais do setor. Identificou-se que os principais ODS impactados positivamente são os de número 3, 4, 8 e 9; e os principais ODS impactados negativamente são os ODS 5, 6, 7, 10, 11, 12, 13, 15 e 16. Isso indica que apenas 4, dentre os 17 ODS não são diretamente impactados pelos aspectos materiais do setor da construção civil brasileira. Sendo assim, foram feitas sugestões para mitigação dos impactos causados que incluem, principalmente, medidas governamentais, em relação à regulamentação e fiscalização; e empresariais, a respeito do modelo de gestão. Tendo como base o Guia SDG Compass, as empresas poderão desenvolver uma estratégia de gestão que tenha o propósito de colocar a sustentabilidade no centro da estratégia empresarial. Desta forma, as empresas poderão desenvolver um modelo de gestão voltado para o futuro e para o alcance dos ODS e, assim, melhorar o diálogo entre todas as partes interessadas. Além disso, este trabalho agrega conhecimento teórico ao avançar na exploração da literatura e da pesquisa sobre os ODS, uma vez que eles, tendo sido lançados no final de 2015, ainda se tratam de um campo recente de pesquisa. O trabalho também avança no delineamento do panorama em que o setor de construção civil brasileiro se encontra frente à sustentabilidade organizacional, aos relatos de sustentabilidade com base nas diretrizes da GRI e ao desenvolvimento de matrizes de materialidade. / Sustainable development has been a major global challenge and companies have a strong stake in this process as they move the economy and generate jobs, consume raw materials and pollute the environment. Large corporations are the ones causing the greatest damage, but they can contribute to achieving the Sustainable Development Goals (SDG) and their global priorities. The construction industry, specifically, plays an important economic role and is responsible for a significant consumption of natural resources and a very significant environmental impact. Constrained by external pressures, regulations, investors and other stakeholders, companies in the construction industry have made their sustainability report according to the Global Reporting Initiative (GRI) model, which encourages companies to define which issues are more relevant to their value chain, it is the principle of \"materiality\". The main objective of this work was to identify how Brazilian civil construction positively or negatively impacts the Sustainable Development Goals (SDG), considering the segments of construction companies, factories and cement companies. A group of companies representing Brazilian civil construction was selected for the study, which was divided into three stages, the first being a systematic review of the literature on the impacts of the civil construction sector; the second an analysis of secondary data, which are the sustainability reports of the companies studied; and the third a stage of interviews with specialists in the construction industry. In the second stage, based on the individual corporate matrices, unified materiality matrices were elaborated for the segments of the industry. They were then validated by construction specialists and compared with the data found in the systematic literature review. After the validation of the matrices, it could be made a list of the SDG that are positively or negatively impacted by the main material aspects of the sector. It was identified that the main positively impacted SDG are those of numbers 3, 4, 8 and 9; and the main SDG negatively impacted are SDG 5, 6, 7, 10, 11, 12, 13, 15 and 16. This indicates that only 4 of the 17 SDG are not directly impacted by the material aspects of the Brazilian construction industry. Thus, suggestions were made to mitigate the impacts caused, which mainly include governmental measures, in relation to regulation and inspection; and business, regarding the management model. Based on the SDG Compass Guide, companies can develop a management strategy that aims to put sustainability at the center of business strategy. In this way, companies will be able to develop a future-oriented management model and to achieve the SDG and thus improve the dialogue among all stakeholders. In addition, this work adds theoretical knowledge in advancing the exploration of literature and SDG research, since they were launched at the end of 2015 and are still a recent field of research. The work also advances in the outline of the scenario in which the Brazilian civil construction sector faces organizational sustainability, sustainability reports based on GRI guidelines and the development of materiality matrices.