Tjugoåtta leveranser av biobränsle, bestående av grot, bark och städbark har fukthaltbestämts med en noggrannare metod än den metod som idag används vid Djuped kraftvärmeverk i Hudiksvall, detta för att kartlägga hur exakta fukthaltsmätningarna idag är. Som de flesta andra Kraftvärmeverk i Sverige använder Djuped vikt och fukthalt för beräkningar av energiinnehåll i bränslen, denna är sedan underlag för betalningar till leverantörer av biobränsle. Den testfuktmätning som användes för att bestämma en noggrannare fukthalt vid Djuped bestod av sex gånger större prov än de som idag används, dessa visade tydligt att individuella leveranser av biobränsle kan variera i fukthalt med upp till 6,8 % och att systematiska samt slumpmässiga fel kan förekomma. En lösning på dessa problem är att informera de berörda parterna om hur viktiga noggranna fukthaltmätningar måste vara samt att införa en ny typ av manuell provtagning, som förhoppningsvis eliminerar några av de slumpmässiga felen. Den nya metoden består av sju till åtta gånger större prover jämfört med den idag rutinmässiga fuktprovtagningen och bör öka noggrannheten vid fuktmätning avsevärt. Denna moderniserade metod använder sig av plasthinkar med lufttäta lock istället för plastpåsar, som har visat sig var opålitliga då dessa kan gå sönder eller ligga öppna vid mellanlagring. Atutomatiserade testannordningar för mätning av fukthalt har visat sig fungera snabbt och effektivt men är fortfarande inte tillräckligt utvecklade för att implementeras vid Djupeds kraftvärmeverk i dagsläget. Dessutom bör nya avtal skrivas med leverantörer av biobränsle. Dessa avtal skall involvera energiberäkningar som tar hänsyn till den energi som krävs för de fasförändringar som genomgås vid uppvärmning av den snö och is som kan förekomma i bränslelass under vintertid.

<p>På uppdrag av skogsstyrelsen skall beräkning av framtida potential för uttag av skogsbränsle (GROT) vid slutavverkning av skog göras. Skogsbränsle utgörs till stor del av GROT som är avverkningsrester i form av GRenar Och Toppar. Flera faktorer påverkar hur mycket skogsbränsle det blir vid uttag efter avverkning. Stora snabbväxande träd har en större gren- och barrmassa. I detta arbete har lämplig mark, beståndens ålder och sammansättning selekterats ut med hjälp av GIS för att erhålla största möjliga volym GROT. De områden i naturen som inte kommer ifråga är de som klassats som naturreservat och biotoper. När de lämpliga Grot-områdena selekterats ut, räknas, med hjälp av kNN-Sverige, volymer ut för total mängd skog och volymer för de enskilda trädslagen gran, tall och björk. Beräkningar görs på de arealer som är lämpliga för GROT-uttag, de volymer som hade varit möjliga att få ut på de avverkade områdena 2001-2005 samt de områden som har anmält GROT-uttag. Resultaten visar att det finns ca 104 000 ha lämplig skog för GROT-uttag i Värmland. Ur denna kan man utvinna 36 ton torrsubstans (TS)/ha gran, tall 7 ton TS/ha och björk 2,4 ton TS/ha. De områden som har avverkats under 2001-2005 har en areal på 35 000 ha. Av dessa skulle det varit möjligt att få ut 39 ton TS/ha gran, 7 ton TS/ha tall och björk 2,1 ton TS/ha. Vid en del avverkningar har också anmälts GROT-uttag till Skogsstyrelsen. Denna areal uppgick till 5 000 ha och beräknad torrsubstans gran 31 ton TS/ha, tall 8 ton TS/ha och björk 2,3 ton TS/ha. För att påvisa lönsamheten med avseende på avstånd från väg har MF-kurvor tagits fram. Inom en kilometer har man i princip täckt in hela den totala volymen GROT som kan tas ut, men redan efter 500 meter har man uppnått ca 75 %.</p> / <p>On commission by the Swedish Forest Agency a calculation of the forest fuel potential within the county of Värmland shall be made. Forest fuel today mainly consists of harvest residues from final fellings, branches and treetops. Many factors influence the amount of forest fuels after final falling. Big fast growing trees have more branches and foliage biomass.</p><p>In this project we have selected suitable forest types, stands ages and composition in order to obtain the largest possible volume of harvest residues. Nature reserve areas, key biotopes and riparian zones are excluded from the area suitable for forest fuel extraction.</p><p>The result shows that there is approximately 104 000 hectare suitable woodland for forest fuel extraction in Värmland. Out of this you can get 45.4 tons of forest fuels (dry matter/hectare spruce)</p><p>For certain parts of the lumbered areas there has been announced forest fuels extraction to Swedish Forest Agency. These areas were about 5000 hectares and calculated dry matter 31 tons of spruce dry matter/hectare, 8 tons of fir dry matter/hectare and 2.3 tons of birch dry matter/hectare. To show profitability in relation to the distance from roads, MF-curves have been calculated. Within a kilometre you have almost covered the total volume forest fuel that can be extracted, but already after 500 meters you have reached approximately 75 % of the volume.</p>

På uppdrag av skogsstyrelsen skall beräkning av framtida potential för uttag av skogsbränsle (GROT) vid slutavverkning av skog göras. Skogsbränsle utgörs till stor del av GROT som är avverkningsrester i form av GRenar Och Toppar. Flera faktorer påverkar hur mycket skogsbränsle det blir vid uttag efter avverkning. Stora snabbväxande träd har en större gren- och barrmassa. I detta arbete har lämplig mark, beståndens ålder och sammansättning selekterats ut med hjälp av GIS för att erhålla största möjliga volym GROT. De områden i naturen som inte kommer ifråga är de som klassats som naturreservat och biotoper. När de lämpliga Grot-områdena selekterats ut, räknas, med hjälp av kNN-Sverige, volymer ut för total mängd skog och volymer för de enskilda trädslagen gran, tall och björk. Beräkningar görs på de arealer som är lämpliga för GROT-uttag, de volymer som hade varit möjliga att få ut på de avverkade områdena 2001-2005 samt de områden som har anmält GROT-uttag. Resultaten visar att det finns ca 104 000 ha lämplig skog för GROT-uttag i Värmland. Ur denna kan man utvinna 36 ton torrsubstans (TS)/ha gran, tall 7 ton TS/ha och björk 2,4 ton TS/ha. De områden som har avverkats under 2001-2005 har en areal på 35 000 ha. Av dessa skulle det varit möjligt att få ut 39 ton TS/ha gran, 7 ton TS/ha tall och björk 2,1 ton TS/ha. Vid en del avverkningar har också anmälts GROT-uttag till Skogsstyrelsen. Denna areal uppgick till 5 000 ha och beräknad torrsubstans gran 31 ton TS/ha, tall 8 ton TS/ha och björk 2,3 ton TS/ha. För att påvisa lönsamheten med avseende på avstånd från väg har MF-kurvor tagits fram. Inom en kilometer har man i princip täckt in hela den totala volymen GROT som kan tas ut, men redan efter 500 meter har man uppnått ca 75 %. / On commission by the Swedish Forest Agency a calculation of the forest fuel potential within the county of Värmland shall be made. Forest fuel today mainly consists of harvest residues from final fellings, branches and treetops. Many factors influence the amount of forest fuels after final falling. Big fast growing trees have more branches and foliage biomass. In this project we have selected suitable forest types, stands ages and composition in order to obtain the largest possible volume of harvest residues. Nature reserve areas, key biotopes and riparian zones are excluded from the area suitable for forest fuel extraction. The result shows that there is approximately 104 000 hectare suitable woodland for forest fuel extraction in Värmland. Out of this you can get 45.4 tons of forest fuels (dry matter/hectare spruce) For certain parts of the lumbered areas there has been announced forest fuels extraction to Swedish Forest Agency. These areas were about 5000 hectares and calculated dry matter 31 tons of spruce dry matter/hectare, 8 tons of fir dry matter/hectare and 2.3 tons of birch dry matter/hectare. To show profitability in relation to the distance from roads, MF-curves have been calculated. Within a kilometre you have almost covered the total volume forest fuel that can be extracted, but already after 500 meters you have reached approximately 75 % of the volume.

Det egentliga målet med denna rapport är att skapa underlag för beräkning av hur mycket biomassa från grot som kan bli tillgänglig för förgasningsanläggningen VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) i Värnamo som är en pilotanläggning för CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). CHRISGAS-projektet syftar till att demonstrera framställning av väterik syntetisk gas för tillverkning av fordonsbränsle. Om upptagningsområdet till VVBGC antas vara 100 km radie finns det inom detta område ca 1,8 miljoner hektar skogsmark, inom detta upptagningsområde slutavverkas ca 18 000 ha varje år där grotuttag är möjligt. En slutavverkningsmogen tall med en brösthöjdsdiameter på 30 cm har ett grotutbyte på 0,23 kg grot per kg stamved, medan en gran med samma brösthöjdsdiameter har hela 0,42 kg grot per kg stamved. En björk med brösthöjdsdiameter på 25 cm har däremot ett grotutbyte på 0,31 kg grot per kg stamved. Totalt sett finns varje år en potentiell tillgång torrmassa grot på ca 710 000 ton inom upptagningsområdet, men beroende på vilken hanteringsmetod som används försvinner mellan 30–50 % utav torrmassan. Det betyder att den torrmassa grot som verkligen blir tillgänglig för industrin är ca 350 000 ton (motsvarande ca 1,7 TWh) om det inte ingår några barr i uttaget. Det är dock teoretiskt möjligt att den totala mängden grot kan bli upp mot 500 000 ton torrmassa (motsvarande ca 2,5 TWh) om allt grot tas ut innan barren faller av. Den hanteringsmetod som används i störst utsträckning idag för att få ett avbarrat grot medför en kostnad på 117 kr/MWh medan buntningsmetoderna där barren ingår i uttaget kostar 85-90 kr/MWh. Det betyder alltså att ”förädlingskostnaden” att låta barren trilla av blir ca 30 kr/MWh. / The actual aim of this report is create a foundation for the calculation of how much biomass from branches and tops (GROT in Swedish) can be available for the gasification centre VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) in Värnamo, which is a pilot centre for CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). The CHRISGAS project aims to demonstrate the generation of hydrogen-rich synthetic gas for the production of vehicle fuel. If the withdrawal area to VVBGC is presumed to be a 100 km radius, there are approximately 1.8 million hectares of forest. Within this withdrawal area are final logs of ca. 18,000 ha each year where branches and tops withdrawal is possible. A final felling of a mature pine with a diameter breast height of 30 cm has a branch and top exchange of 0.23 kg branches and tops per kg of stemwood, whereas a spruce with the same diameter breast height has 0.42 kg branches and tops per kg of stemwood. A birch with a diameter breast height of 25 cm lies in between the pine and spruce with a branches and tops exchange of 0.31 kg branches and tops per kg stemwood. Each year, the total potential of dry matter branches and tops within the withdrawal area is approximately 710,000 tons, but depending on which handling method is used, between 30-50% of the dry matter is lost. This means that the actual amount of dry matter branches and tops for industry is approximately 350,000 tons (equivalent to ca. 1.7 TWh), if no needles are included in the withdrawal. It is, however, theoretically possible that the total amount of branches and tops be upwards of 500,000 tons dry matter (equivalent to ca. 2.5 TWh), if all branches and tops are removed before the needles off. The handling method mainly used today to remove needles from branches and tops costs 117 kr/MWh, whereas the bundling method where the needles are included in the withdrawal costs 85-90 kr/MWh. This also means that the “separation cost” of letting the needles fall off will be approximately 30 kr/MWh.

Sveriges skogar får i och med det ökande gröna energibehovet en allt mer betydande roll i framtidens energiförsörjning. Effektiviteten i uttaget måste bli bättre för att på bästa sätt förvalta den råvara som man finns och på det sättet få ut mer energi och hålla kostnaderna nere. Denna rapport är ett delprojekt av CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). Projektet syftar till att genom förgasning av biomassa demonstrera framställning av väterik syntetisk gas för tillverkning av fordonsbränsle. Resultatet i denna rapport skall visa metoder för en effektiv tillförsel av skogsbränsle till industrier för energiomvandling. Vid insamling och hantering av avverkningsrester från grandominerade slutavverkningsbestånd i Sverige finns det tre olika grundalternativ: sönderdelning på hygget, sönderdelning vid avlägg eller sönderdelning vid industri. Den mest använda hanteringsmetoden för skogsbränsleuttag i Sverige är anpassad efter värmeverkens önskemål samt vilka rekommendationer som ges med hänsyn till skogsmarkens näringsbalans. Det betyder att idag låter man merparten av skogsbränslet barrar av i processorhögar ute på hygget innan det samlas ihop på ett eller annat sätt. För att bedöma effektiviteten är det i slutändan hur mycket energi som man kan få ut från skogsmarken i förhållande till vad hanteringen kostar som räknas. Beroende på vilken hanteringsmetod som används leder hantering och lagring av skogsbränslet till att det försvinner mellan 30-50 % torrmassa utav den potentiella mängd som finns på hygget vid avverkningen. Om man utgår från att normalkostnaden är den kostnad på 117 kr/MWh som uppstår när skogsbränslet lagras i processorhögar över sommaren och sedan skotas ihop till vältor skulle kostnaden sänkas med 25–30 % genom någon form av buntning. / With this increased need for green energy, Sweden’s forest will get an ever more important roll in the future energy supply. Better efficiency in withdrawal is needed to manage a raw material the best way and thus get more energy and keep the costs down. This report is a part of the CHRISGAS project (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). Through gasification of biomass, the project aims to demonstrate a proposed hydrogen-rich synthetic gas for the production of vehicle fuel. The results in this report will show methods for an effective supplying of forest fuel to industries for energy conversion. During the collection and handling of logging residuals in a spruce-dominated final logging clump in Sweden, there are three basic alternatives: comminution at the logging area, comminution at the depot or comminution at industry. The most used handling method for forest fuel withdrawal in Sweden is adapted to the wishes of the heating plant as well as which recommendations consider the nutritional balance of the forest land. This means that the majority of forest fuel sheds its needles in the processing piles out in the clearing before it is collected in one way or another. In the end, to assess the efficiency, it is how much energy that can be taken from the forest land in relation to the handling cost that counts. Depending on which handling method is used, the handling and storage of forest fuel leads a loss of between 30-50% dry matter from the potential amount found in the clearing during logging. If we consider that the normal cost is the cost of 117 kr/MWh that arises when forest fuel is stored in small piles during the summer and then forwards together on windrows, the cost would decrease by 25-30% through some form of bundling.

<p>Det egentliga målet med denna rapport är att skapa underlag för beräkning av hur mycket biomassa från grot som kan bli</p><p>tillgänglig för förgasningsanläggningen VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) i Värnamo som är en</p><p>pilotanläggning för CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). CHRISGAS-projektet syftar till att demonstrera</p><p>framställning av väterik syntetisk gas för tillverkning av fordonsbränsle.</p><p>Om upptagningsområdet till VVBGC antas vara 100 km radie finns det inom detta område ca 1,8 miljoner hektar</p><p>skogsmark, inom detta upptagningsområde slutavverkas ca 18 000 ha varje år där grotuttag är möjligt. En</p><p>slutavverkningsmogen tall med en brösthöjdsdiameter på 30 cm har ett grotutbyte på 0,23 kg grot per kg stamved,</p><p>medan en gran med samma brösthöjdsdiameter har hela 0,42 kg grot per kg stamved. En björk med brösthöjdsdiameter</p><p>på 25 cm har däremot ett grotutbyte på 0,31 kg grot per kg stamved. Totalt sett finns varje år en potentiell tillgång</p><p>torrmassa grot på ca 710 000 ton inom upptagningsområdet, men beroende på vilken hanteringsmetod som används</p><p>försvinner mellan 30–50 % utav torrmassan. Det betyder att den torrmassa grot som verkligen blir tillgänglig för industrin</p><p>är ca 350 000 ton (motsvarande ca 1,7 TWh) om det inte ingår några barr i uttaget. Det är dock teoretiskt möjligt att den</p><p>totala mängden grot kan bli upp mot 500 000 ton torrmassa (motsvarande ca 2,5 TWh) om allt grot tas ut innan barren</p><p>faller av. Den hanteringsmetod som används i störst utsträckning idag för att få ett avbarrat grot medför en kostnad på</p><p>117 kr/MWh medan buntningsmetoderna där barren ingår i uttaget kostar 85-90 kr/MWh. Det betyder alltså att</p><p>”förädlingskostnaden” att låta barren trilla av blir ca 30 kr/MWh.</p> / <p>The actual aim of this report is create a foundation for the calculation of how much biomass from branches and tops (GROT</p><p>in Swedish) can be available for the gasification centre VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) in Värnamo,</p><p>which is a pilot centre for CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). The CHRISGAS project aims to demonstrate</p><p>the generation of hydrogen-rich synthetic gas for the production of vehicle fuel.</p><p>If the withdrawal area to VVBGC is presumed to be a 100 km radius, there are approximately 1.8 million hectares of forest.</p><p>Within this withdrawal area are final logs of ca. 18,000 ha each year where branches and tops withdrawal is possible. A</p><p>final felling of a mature pine with a diameter breast height of 30 cm has a branch and top exchange of 0.23 kg branches</p><p>and tops per kg of stemwood, whereas a spruce with the same diameter breast height has 0.42 kg branches and tops per</p><p>kg of stemwood. A birch with a diameter breast height of 25 cm lies in between the pine and spruce with a branches and</p><p>tops exchange of 0.31 kg branches and tops per kg stemwood. Each year, the total potential of dry matter branches and</p><p>tops within the withdrawal area is approximately 710,000 tons, but depending on which handling method is used, between</p><p>30-50% of the dry matter is lost. This means that the actual amount of dry matter branches and tops for industry is</p><p>approximately 350,000 tons (equivalent to ca. 1.7 TWh), if no needles are included in the withdrawal. It is, however,</p><p>theoretically possible that the total amount of branches and tops be upwards of 500,000 tons dry matter (equivalent to ca.</p><p>2.5 TWh), if all branches and tops are removed before the needles off. The handling method mainly used today to remove</p><p>needles from branches and tops costs 117 kr/MWh, whereas the bundling method where the needles are included in the</p><p>withdrawal costs 85-90 kr/MWh. This also means that the “separation cost” of letting the needles fall off will be</p><p>approximately 30 kr/MWh.</p>

<p>Sveriges skogar får i och med det ökande gröna energibehovet en allt mer betydande roll i framtidens energiförsörjning.</p><p>Effektiviteten i uttaget måste bli bättre för att på bästa sätt förvalta den råvara som man finns och på det sättet få ut mer</p><p>energi och hålla kostnaderna nere. Denna rapport är ett delprojekt av CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS).</p><p>Projektet syftar till att genom förgasning av biomassa demonstrera framställning av väterik syntetisk gas för tillverkning av</p><p>fordonsbränsle. Resultatet i denna rapport skall visa metoder för en effektiv tillförsel av skogsbränsle till industrier för</p><p>energiomvandling. Vid insamling och hantering av avverkningsrester från grandominerade slutavverkningsbestånd i</p><p>Sverige finns det tre olika grundalternativ: sönderdelning på hygget, sönderdelning vid avlägg eller sönderdelning vid</p><p>industri. Den mest använda hanteringsmetoden för skogsbränsleuttag i Sverige är anpassad efter värmeverkens önskemål</p><p>samt vilka rekommendationer som ges med hänsyn till skogsmarkens näringsbalans. Det betyder att idag låter man</p><p>merparten av skogsbränslet barrar av i processorhögar ute på hygget innan det samlas ihop på ett eller annat sätt. För att</p><p>bedöma effektiviteten är det i slutändan hur mycket energi som man kan få ut från skogsmarken i förhållande till vad</p><p>hanteringen kostar som räknas. Beroende på vilken hanteringsmetod som används leder hantering och lagring av</p><p>skogsbränslet till att det försvinner mellan 30-50 % torrmassa utav den potentiella mängd som finns på hygget vid</p><p>avverkningen. Om man utgår från att normalkostnaden är den kostnad på 117 kr/MWh som uppstår när skogsbränslet</p><p>lagras i processorhögar över sommaren och sedan skotas ihop till vältor skulle kostnaden sänkas med 25–30 % genom</p><p>någon form av buntning.</p> / <p>With this increased need for green energy, Sweden’s forest will get an ever more important roll in the future energy</p><p>supply. Better efficiency in withdrawal is needed to manage a raw material the best way and thus get more energy and</p><p>keep the costs down. This report is a part of the CHRISGAS project (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). Through</p><p>gasification of biomass, the project aims to demonstrate a proposed hydrogen-rich synthetic gas for the production of</p><p>vehicle fuel. The results in this report will show methods for an effective supplying of forest fuel to industries for energy</p><p>conversion. During the collection and handling of logging residuals in a spruce-dominated final logging clump in</p><p>Sweden, there are three basic alternatives: comminution at the logging area, comminution at the depot or comminution</p><p>at industry. The most used handling method for forest fuel withdrawal in Sweden is adapted to the wishes of the</p><p>heating plant as well as which recommendations consider the nutritional balance of the forest land. This means that the</p><p>majority of forest fuel sheds its needles in the processing piles out in the clearing before it is collected in one way or</p><p>another. In the end, to assess the efficiency, it is how much energy that can be taken from the forest land in relation to</p><p>the handling cost that counts. Depending on which handling method is used, the handling and storage of forest fuel</p><p>leads a loss of between 30-50% dry matter from the potential amount found in the clearing during logging. If we</p><p>consider that the normal cost is the cost of 117 kr/MWh that arises when forest fuel is stored in small piles during the</p><p>summer and then forwards together on windrows, the cost would decrease by 25-30% through some form of bundling.</p>

Skogen har under lång tid använts som värmekälla. Genom att ta tillvara på grot (GRenar Och Toppar) vid slutavverkningar bidrar skogsägaren med förnybar energi som minskar beroendet av fossila bränslen. Denna studie behandlar attityder gällande uttag av grot vid slutavverkningar. Studien utfördes som en enkätundersökning bland skogsägare och skogsinspektorer anställda inom Södra. Studien visar att det är oron för näringsuttag från skogen och risk för körskador som är de största faktorer som gör att skogsägare har en negativ attityd gällande grotuttag vid slutavverkning. Studien påvisar vikten av att  kunskapsnivån behöver öka hos skogsägarna gällande grotuttag och dess effekter. En attitydförändring gällande grotuttag behövs för att säkra framtida potentiella uttag. De konsekvenser som attityderna kan ge är att det inte blir tillräckliga mängder grotuttag och att de mål Sverige sätter upp i framtiden därmed inte kan nås. / Forests have been used as an energy source for a long time. By taking advantage of logging residues at final harvesting, the forest owners contribute with renewable energy that reduces dependence of fossil fuels. This study concerns the attitudes regarding the collection of logging residues. The study was conducted as a survey which was answered by forest owners and employees that work with counseling regarding forestry. The survey shows that the major obstacles that gives negative attitudes of logging residues is the concern about the nutrient removal from the forest and damage dealt by machinery. The study demonstrates the importance of knowledge, and the needs to increase the forest owners knowledge about logging residues and its effects. A change of attitude concerning logging residues is needed to secure the future collection of logging residues. The impact that attitudes can give is that there will be insufficient quantities of logging residues in the future.

No description available.

The communicative interaction between contractor and subcontractor of residue forwarder plays a crucial role in the efficiency of handling forest residue. Since that type of work is at the end of the harvesting process, it may be that it is not as prioritized as the previous harvesting measures. The study investigates the communicative interaction between subcontractor that drives a residue forwarder and contractor and its connection to work-related production stops. The study was accomplished by a web-based survey and quantitative interviews conducted with eight selectively selected residue forwarder drivers in southern Sweden. The result of the survey showed that the average of all total production stops was one hour and 52 minutes under an average stop period of 25 working days. Most of the stops were caused by other work-related problems. Communication problems accounted for 20% of the number of production stops and the average stop duration was one hour and five minutes. The time when a residue forwarder was inactive seventeen minutes per day. In conclusion, the communicative problems are not the main reason to inactivity for residue forwarders. However, communication plays an important role in productive harvesting and represent the biggest possibility for improvement in the communication between residue forwarder drivers and contractor, which could lead to fewer production stops.     Residue Forwarders, Communication Problems, Production Stop and Forest residue. / Det kommunikativa samspelet mellan uppdragsgivare och risskotarförare kan vara ett led i effektiviteten vid hanteringen av GROT, vilket är en förkortning för grenar och toppar. I och med att arbetet infaller sist i avverkningsledet kan det vara lägre prioriterat än de tidigare avverkningsåtgärderna. Studien undersöker det kommunikativa samspelet mellan risskotarförare och uppdragsgivare och dess anknytning till arbetsrelaterade produktionsstopp. Det gjordes med hjälp av en webbaserad enkät ochkvantitativa intervjuer som genomfördes av åtta selektivt utvalda risskotarförare i södra Sverige. Resultatet från den webbaserade enkätundersökningen visar att medelvärdet av alla sammanlagda produktionsstopp var en timme och 52 minuter under en medelvärdesperiod av 25 arbetsdagar. Störst andel stopp orsakas av övriga problem. Kommunikationsproblem stod för 20 % av antalet produktionsstopp och medelvärdet av stoppens längd var en timme och fem minuter. Tiden då en risskotare står stilla under en arbetsdag uppgick till sjutton minuter. Sammanfattningsvis kan det klargöras att de kommunikativa problemen inte är den största orsaken till att risskotare står stilla. Dock spelar kommunikationen en viktig roll för ett produktivt avverkningsarbete. Slutligen finns det förbättringsmöjligheter i kommunikationen mellan risskotarförare och uppdragsgivare vilket skulle kunna leda till färre produktionsstopp.   Risskotare, Kommunikationsproblem, Produktionsstopp och GROT.