Our planet is currently in the midst of a mass extinction event. Plants and animals are dying off at a rate undocumented since the dinosaurs went extinct 65 million years ago. Unlike earlier extinction events, however, the current ecological crisis is primarily being driven by a single species – homo sapiens. Although a seemingly overwhelming issue, environmental non-governmental organizations (ENGOs) have dedicated themselves to ensuring strong species protection. In Canada, these interest groups launched and sustained a successful national campaign for federal endangered species legislation that culminated in the enactment of the Species at Risk Act (SARA). While ENGOs‟ campaign for protective legislation has been well-documented by scholars, there is a dearth of research regarding ENGOs‟ strategies following the passage of SARA. In order to address this knowledge gap, this thesis examines and compares the strategies employed by interest groups in both the pre- and post-passage stages of the Act. After conducting qualitative interviews with seven representatives of Canadian-based ENGOs, this study finds that following the passage of SARA interest groups, dissatisfied with the government‟s weak implementation of the Act, decided to overhaul their strategic approach and shifted the species at risk issue to three new institutional venues: the boardrooms of private corporations, the Commission for Environmental Cooperation (CEC), and the domestic judicial arena. The thesis concludes that, despite inherent challenges, shifting institutional venues can be a successful strategy for ENGOs faced with a government reluctant to implement the hard-won legislative commitments. This work may prove to be particularly pertinent for other non-governmental organizations facing similar obstacles. / Graduate

Encounters  and  relations  between  people  with  different  cultural  backgrounds  tend  to  be  primarily  discussed  in  terms  of  exclusio,  prejudice  and  conflict.  This  thesis  focuses  on  the  creative  aspects  of  intercultural  encounters.  The  starting  point  is  that  the  parties  involved  sometimes  succeed  in  avoiding  the  latent  conflicts  between  cultures  by  acting  trategically.  The  aim  of  this  thesis  is  to  increase  understanding  of  the  possibilities  represented  by  intercultural  encounters  and  to  identiy  the  strategies  employed  by  the  actors  who  try  to  deal  with  the  contrasts  and  dilemmas  involved  in  encounters  with  other  peopl  with  different  cultural  experiences,  identities  and  methods.  The  empirical  part  of  the  thesis  is  based  on  four  qualitative  case  studies  that  are  characterised  by  rather  positive  co‐operation  between  the  actors  in  the  intercultural  encounter,  i.e.  "immigrants"  and  the  majority  society  in  Sweden.  The  empirical  data  are  based  on  45  individual  interviews,  two  focus  group  discussions  and  a  number  of  minor  observations  made  in  the  inland  part  of  northern  Sweden,  where  the  case  studies  were  carried  out.  The  principal  result  of  this  research  is  that  the  actors  begin  to  see  culture  as  a  possibility  when  they  find  themselves  in  a  osition  where  they  feel  obliged  to  change  their  established  patterns  of  behaviour,  due  to  some  sort  of  crisis  situation.  The  strategies  used  by  the  actors  to  deal  with  culture  conflicts  can  be  divided  into  intra‐group  strategies  and  inter‐group  strategies.  The  former  attempt  to  achieve  relative  homogeneity  between  the  competing  groups  in  the  field  of  the  intercultural  encounter,  while  the  latter  illustrate  how  the  participants  deal  with  what  they  experience  as  differences.  Four  inter‐group  strategies  have  been  identified:  1)  the  status  quo  strategy,  2)  the  loose  coupling  strategy,  3)  the  selective  strategy  and  4)  a  culture  mixing  strategy.  The  latter  three  are  characterised  by  innovative  combinations  that  organise  the  existing  cultural  elements  in  a  meaningful  way  These  strategies  result  in  new  cognitive  structures,  whose  limits  maintain  the  balance  between  different  cultural  elements. / Möten och  relationer  bland  människor  med  olika  kulturell  bakgrund  diskuteras  idag  övervägande  i  termer  av  social  och  kulturell  exkludering,  fördomar  och  motsättningar.  I  denna  avhandling  har  jag  valt  att  fokusera  på  kulturmötens  kreativa  aspekter.  Min  utgångspunkt  är  att  deltagande  parter  i  vissa  fall  lyckas  att  kringgå  kulturmötenas  inneboende  motsättningar  och  överbrygg  det  kulturella  avståndet  genom  att  handla  strategiskt.  Syftet  med  avhandlingen  har  varit  att  öka  förståelsen  av  kulturmötens  möjligheter  och  att  identifiera  aktörernas  handlingsmönser  när  de  försöker  hantera  kontraster  och  dilemman  i  möten  med  människor  som  skiljer  sig  i  fråga  om  kulturella  erfarenheter,  identiteter  och  metoder.  Hur  handlingarna  organiseras  för  att  förmå  människor  att  gemensamt  fungera  under  kulturmötenas  villkor,  är  frågan  vars  svar  förväntas  förtydliga  hur  den  kreativa  potentialen  i  kulturmöten  kan  tillvaratas.  Utformning  av  aktuella  handlingsstrategier  och  deras  effekter  analyseras  i  termer  av  motsvarande  kognitiva  strukturer.  Dessa  ställs  mot  varandra  och  analyseras  i  ett  kognitivt  sociologiskt  perspektiv.  Avhandlingens  empiriska  del  grundas  på  fyra  kvalitativa  fallstudier.  Bedömningsgrunder  för  urvalet  av  dessa  fall  har  varit  att  det  skulle  röra  sig  om  händelser  eller  projekt  som  äger  rum  i  glesbyden  och  som  inkluderar  en  någorlunda  affirmativ  bild  av  samverkan  mellan  aktörer  från  olika  kulturell  bakgrund.  Ett  av  de  studerade  fallen  har  exemplifierat  en  icke‐affirmativ  bild  av  samverkan  för  att  kontrastera  de  övriga  fallen.  Empiriska  data  har  insamlats  genom  totalt  45  individuella  intervjuer,  två  fokusgruppsdiskussioner  samt  några  mindre  observationer.  Avhandlingens  huvudresultat  är  att  aktörerna  uppfattar  kultur  som  en  möjlighet  först  när  behovet  att  förändra  etablerade  beteenemönster  upplevs  som  nödvändigt  på  grund  av  krisförhållanden.  I  den  meningen  kan  kris  och  instabilitet  ses  som  en  förutsättning  för  att  kulturmötens  kreativa  möjligheter  ska  kunna  tillvaraas.  Handlingsstrategier  som  aktörerna  använt  för  att  hantera  kulturella  motsättningar  kan  uppdelas  i  inomgruppsstrategier  och  mellngruppsstrategier.  De  förstnämnda  syftar  till  att  uppnå  en  relativ  homogenisering  bland  de  konkurrerande  grupperna  inom  de  fält  som  ingår  i  kultumöten,  medan  de  sistnämnda  åskådliggör  hur  deltagarna  går  tillväga  för  att  hantera  uppfattade  olikheter.  Jag  har  identifierat  fyra  mellangruppstrategier:  1)  status  quo‐strategi,  2)  frikopplingsstrategi,  3)  selektiv  strategi  och  4)  kulturblandningsstrategi.  De  tre  sistnämnda  kännetecknas  av  innovativa  sammanställningar  som  organiserar  befintliga  kulturella  element  på  ett  meningsfult  sätt.  Effekter  av  dessa  strategier  resulterar  i  nya  kognitiva  strukturer,  vars  gränsdragningar  bevarar  en  balansgång  mellan  olika  kulturella  element.

本研究旨在了解大學生個人思考風格與團隊互動時的領導風格、組織氣氛與團隊策略之關係。本研究採混合研究法，研究工具包含量化的問卷資料及質性的學生週記與訪談資料兩部分，所使用的問卷為Sternberg的心智自我管理理論（theory of mental self-government）提出的思考風格量表（Thinking Styles Inventory，TSI），作為測量學生思考風格之工具。研究者於每週授課時段進入課堂觀察小組互動之情形，時間為一學期，期末施予問卷並另約訪談時間了解團隊互動之過程，自願參與本研究之受測者共計七名，願意受訪者共計五名。研究結果顯示： 壹、具有學習型目標的團隊，學習目標的達成比追求團隊效率更為重要。 貳、思考風格、領導風格及團隊策略相搭配，使得團隊互動更為順利。 參、不同思考風格之人在互動中可能帶來正面影響，也可能造成彼此的壓力。 / This study aims to understand the relationships between undergraduate student individual thinking styles and group interaction, with group interaction including leadership styles, organizational climate and group strategies. A mixed-method study was conducted by using the quantitative measure of a questionnaire and two qualitative measures of students’ weekly journals and interviews. Students’ thinking styles were evaluated by the Thinking Styles Inventory developed based on Sternberg’s theory of mental self-government. Student group interactions in a course lasting for one semester were observed every week. Semi-structured interviews were performed at the end of the semester to understand the process of group interaction. Results of both quantitative and qualitative data analyses revealed that: 1. A team with learning-centered goals would stress more on achieving those goals than on team efficiency. 2. Thinking styles, leadership styles and group strategies work together can make group interaction smooth. 3. People with different thinking styles can either bring positive effects or create stresses within group interaction.