Denna kandidatuppsats analyserar hur den svenskkyrkliga självförståelsen ser ut inom Guds hus-projektet i Nacka församling utifrån ett religionsteologiskt perspektiv.   Användandet av en empirisk teoretisk modell nämligen ”4 voices of theology” framtagen av Action Research – Church & Society (ARCS) i Storbritannien har gjort det möjligt att beskriva hur den svenskkyrkliga självförståelsen ser ut inom Guds hus-projektet och hur denna självförståelse påverkar den religionsteologi som förmedlas ur ett svenskkyrkligt perspektiv.   Genom att använda den empirisk teoretiska modellen bestående av fyra olika aspekter av teologi; adopterad, normativ, formell och operativ teologi har bilden av den svenskkyrkliga självförståelsen blivit tydligare.   Den empiriska teorin har sedan ställts mot ett material från gruppintervjuer där företrädare för Nacka församling involverade i Guds hus-projektet; både anställda och förtroendevalda har blivit intervjuade utifrån frågeställningar som berör den svenskkyrkliga självförståelsen av Guds hus-projektet och religionsteologi.   Efter att ha analyserat materialet är slutsatsen att Guds hus-projektet religionsteologi i synnerhet är en kontextuell och erfarenhetsgrundad religionsteologi. Guds hus-projektet har lett fram mot Diapraxis, vilket innebär att religionsteologin har omvandlats och blivit praktik. Församlingens företrädare uttrycker själva att vad man gör inom Guds hus-projektet är att vilja ta ett steg bortom religionsteologin till vad man själva beskriver som en ”uppenbarelseteologi” eller ”kärleksbudets teologi”.   Begränsningarna i analysen är att den enbart baseras på företrädare från Svenska kyrkan, Nacka församling, vilket är ett av de tre samfund som Guds hus-projektet utgör. De övriga två är S:t Konrads katolska församling samt Muslimernas förening i Fisksätra. Detta medför att den bild som här presenteras inte kan anses vara en sammantagen analys av självförståelsen ur ett religionsteologiskt perspektiv inom Guds hus-projektet. Analysen har dessutom skett efter att projektet endast varit verksamt i fyra år. För att ännu tydligare kunna urskilja vilken (religions)teologi som Guds hus företräder krävs en liknande studie när projektet blivit en bestående del inom församlingsverksamheten i Nacka församling.

I denna studie undersöker jag hur det interreligiösa fredssamarbetet kan se ut mellan muslimer och kristna. Fokus ligger på en kvalitativ studie där tre muslimska och tre kristna interreligiöst aktiva fredsförespråkare i Stockholm förklarar sin syn på fredsskapande. Men det görs även nedslag i engelskspråklig litteratur där exempel från runt om i världen ges. Här nämner författarna sinsemellan vilka svårigheter som kan uppstå. Dessa svårigheter kan bland annat bero på vem som anses ha kunskaperna för att bedriva fredsarbete. Men även vilka roller som externa aktörer tar på sig när de ger sig in och påverkar fredsskapandet. Här ges exempel från Balkan. Vad gäller den kvalitativa studien ser man att det interreligiösa fredssamarbetet kan ta sig olika form. Exempel ges på ett gemensamt bönehus och mötesplats som finns i Fisksätra. Men även studie och föreläsningsprojektet Saalams vänner beskrivs. Den teori som används utgår från Ruth Illmans tolkning av filsofen Martin Buber. Illman söker genom Buber att förklara hur mötet med Den Andre också är ett möte med sig själv. Ett möte som när det är ärligt kan skapa respekt och förståelse trots skillnader. Dessa skillnader blir då sekundära.