Spelling suggestions: "subject:"gymnasial två"" "subject:"gymnasiala två""
1 |
Vad är egentligen syftet? : En fenomenografisk studie av varför lärare använder sig av grupparbeten i sin undervisning och hur de resonerar kring indelningen av grupper och bedömningBengtsson, Erika January 2013 (has links)
Denna uppsats syftar till att undersöka hur lärare upplever syftet med att använda arbetsmetoden grupparbeten i sin undervisning, hur de resonerar kring indelning av eleverna till grupper samt hur de resonerar kring bedömningen av dessa grupparbeten. Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med nio yrkesverksamma lärare på gymnasial nivå och då syftet är att undersöka hur lärarna själva upplever dessa fenomen har resultaten analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Resultaten från studien visar att informanterna framförallt vill variera sin undervisning genom olika arbetsmetoder, och just grupparbeten anser de öva olika färdigheter hos eleverna, såväl ämneskunskaper som sociala färdigheter. Huruvida det ena prioriteras före det andra resonerar de olika kring, liksom hur gruppindelningen sker och vad som bör ingå i bedömningskriterierna. I resonemangen kring gruppindelning belyses olika variablers betydelse, såsom ambitionsnivå, kön och sociala relationer. Dessa variabler ligger även till grund för hur lärarna resonerar kring fördelarna med homogena respektive heterogena grupper. Informanterna lyfter även deras roll som lärare i elevernas grupp-arbeten och hur de kan understödja elevernas uppfyllande av de för grupparbetet uppsatta målen. Dessa resultat tyder sammanfattningsvis på en variation av resonemang kring syftet med denna specifika arbetsmetod och därmed även varierande resonemang rörande för-väntningar, gruppindelningar och bedömningar av dessa grupparbeten, då det som styr upplägget av såväl uppgift, gruppindelning som bedömning är den återkommande frågan: Vad är egentligen syftet?
|
2 |
Grammatikundervisningens relevans i svenskämnet på gymnasial nivå / The Relevance of Teaching Grammar in the Swedish Subject at Upper Secondary SchoolLinder, Lovisa January 2016 (has links)
Syftet med studien är att med hjälp av kvalitativ undersökning belysa den relevansgrammatiken har i undervisningen i svenskämnet. Den kvalitativa undersökningen består av intervjuer med både lärare och elever på en gymnasieskola i Mellansverige, som undersöker vad lärare och elever anser om grammatik samt vilken grammatikundervisning som bedrivs på skolan. Slutsatsen blev att lärare har en positiv inställning till grammatikundervisning, men finner det svårt att göra undervisningen rolig och meningsfull för eleverna. Eleverna har även de i stort en positiv inställning, men anser sig inte behöva grammatikundervisning mer än den undervisning som hjälper dem i deras skrivprocess. Svårigheter verkar ligga i att styrdokumenten är svårtolkade samt att lärarna inte haft tid nog att utforma en bra undervisning som prövar eleverna på det nya kunskapskravet om grammatik, som finns inskrivet i läroplanen för gymnasieskolan.
|
3 |
Flerspråkighet inom vuxenutbildning på gymnasial nivå : En kvalitativ studie om lärares upplevelser, utformning av undervisning och olika faktorers påverkanVahlstedt, Carolina January 2023 (has links)
Läroplan för vuxenutbildningen (2017) kräver att lärare ska ta hänsyn till elevers individuella behov,förutsättningar och kunskapsnivå. Studien syftar därför till att undersöka lärares uppfattningar kring hurde arbetar både med läroplanen och med anpassningar för att stötta sina flerspråkiga elever. Dåläroplanen är en av utgångspunkterna har därför läroplansteori (Wahlström, 2016) tillämpats i studien.Tio lärare inom samma utbildningsanordnare men på olika enheter har intervjuats. Resultatet haranalyserats utifrån en tematisk analys (Braun & Clarke, 2022). I resultatet framgick det att lärare arbetarmed många olika former av anpassningar men att de begränsas av olika ramfaktorer. Derasläroplansarbete kring målen gällande flerspråkighet har påverkats negativt på grund av tidsbrist.Studiens resultat antyder att det finns ett större behov av tid för både planeringsarbete ocharbetslagsträffar där flerspråkiga elever och läroplanens mål är fokusområde
|
4 |
”Ett lite mer ångestfyllt ämne än andra delar i samhällskunskapen” : En kvalitativ intervjustudie om lärarkandidaters syn på sin förmåga att undervisa i samhällsekonomiPetersson, Oscar January 2024 (has links)
The present study investigates how teacher candidates in social studies describe their perceived self-efficacy to teach the subject of economics at Secondary School level. The study also explores what economic concepts the teacher candidates perceived as particularly significant during their university education and intend to teach to future students. To address the study's purpose and research questions, Bandura's (1997) theoretical concept of perceived self-efficacy and Meyer & Land's (2003) term threshold concepts serve as the theoretical framework. In total, eight semi-structured interviews were conducted with different teacher candidates, all of whom participated in the teacher education course in economics worth 15 credits at Linnaeus University in Växjö. Their statements were analyzed using qualitative content analysis. The main conclusions of the study are that half of the teacher candidates described a low perceived self-efficacy to teach economics, while the other half described a high perceived self-efficacy. The differences can primarily be explained by whether the teacher candidates had taught economics during their internship (VFU) or not. The high proportion of teacher candidates with low perceived self-efficacy aligns with previous research findings and poses a risk of this knowledge area being neglected in future teaching careers. Regarding economic concepts, the concepts of supply and demand, inflation, GDP, and the economic cycle emerge as particularly significant for the teacher candidates. The results also indicate that teacher candidates perceive economics as concept-heavy and abstract. The uncertainty among teacher candidates regarding the subject of economics can be seen as a democratic problem, and increasing confidence requires further research in this area.
|
Page generated in 0.0568 seconds