I Sverige är skolan en av de största arbetsplatserna där det är av största vikt att ta arbetsmiljön ibeaktande. Introduktionen faller inom arbetsmiljöramen och det är arbetsgivarens ansvar att jobba meddensamma. Mitt syfte var att utföra en kvalitativ studie om vilken uppfattning rektorer har avintroduktion till nyutbildade lärare. Jag önskade även undersöka vilken betydelse de såg sig själva ha påintroduktionen. Mina frågeställningar var hur sker introduktionen av nyanställda enligt rektorerna?Vilka är de uppfattningar som rektorerna har om värdet av introduktion? Vilka hinder finns för att kunnagenomföra en god introduktion enligt rektorerna? Det var sex rektorer som blev intervjuade. Vad gällerhur introduktionen av nyanställda sker så visade det sig att det fanns brister i de gamla rutinerna somrektorerna var medvetna om. Därför såg man positivt på att de nya föreskrifterna skulle ge enförbättring i rutinerna kring introduktion. Samtliga av de rektorer jag intervjuade tyckte attintroduktionen var viktig men hade uppenbarligen inte lagt kraft på att förbättra sinaintroduktionsrutiner trots att de innehöll brister. Vid ett par av mina intervjuer uppgavs till exempel attrutiner för introduktion inte fanns nedskrivna. Hinder för att genomföra en god introduktion varramfaktorer som tid och ekonomi. Tid både för den lärare som blir utsedd till mentor och för dennyanställde läraren som får nedsatt tjänst (lektionstid) under sitt introduktionsår. Men även tid för rektorsom skall ha uppföljningssamtal och ansvara för dokumentation av introduktionsåret. Det visade sigockså att rektorerna inte var pålästa vad som står i de nya föreskrifterna, och som orsak till detta uppgavde tidsbrist. Ekonomi som ramfaktor påverkar i den mening att rektorerna inte visste ännu om de fårersättning i budget för den kostnad som kommer av att ha en nyanställd lärare under ett introduktionsår och till mentor för dennes uppdrag. Som redan antytts i texten ovan så använde jag mig avramfaktorteorin som teori och den visade sig passa bra då det handlade mycket om tid och ekonomi. Jag såg även tradition som en ramfaktor då det handlade om hur lärare för vidare sin kunskap till nya lärare.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förberedda lärare anser sig vara i att bemöta uppfattningar till kulturell mångfald. Frågeställningarna lyder: Vilken syn har några lärare på kulturell mångfald och hur trygga anser de sig vara i bemötande av uppfattningar till kulturell mångfald? Och vilket pedagogiskt stöd erbjuder skolan lärarna för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mångfald? Undersökningen består av tio kvalitativa intervjuer med samhälls-, geografi-, historie- och religionslärare, samt två rektorer. Resultaten visar att lärare har behov av verktyg och metoder för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mångfald. Studien visar att de två skolorna arbetar olika inom mångfalds- och värdegrundsarbete. Den ena skolan har ett tydligt mångfalds och värdegrundsarbete eftersom eleverna på skolan har behov av ett sådant arbete, medan den andra skolan inte har upplevt några negativa uppfattningar i samma grad och arbetar inte lika systematiskt med mångfald och värdegrundsfrågor. Skolledningen har inte den kompetens som behövs för att stödja sina lärare pedagogiskt därför vänder sig lärare till sina kollegor för stöd.

Eftersom läraryrket ständigt är utsatt för förändringar i organisationen är det viktigt att lyfta fram vad som ingår i lärares arbetsuppgifter. Syftet med detta arbete har varit att undersöka nuvarande och önskat arbetssätt för kärnämneslärare på gymnasieskolor i Sverige samt vad som ingår i arbetsuppgifterna utöver undervisning. Undersökningen bygger på kvantitativa enkäter med 61 kärnämneslärare i kommunala gymnasieskolor runt om i landet. Det dominerande arbetssättet visade sig vara en solitär form av arbete och innebär att lärare arbetar mest individuellt men ibland ämnesövergripande. Faktorn, som i störst grad påverkade vilket nuvarande arbetssätt som råder, visade sig vara respektive skollednings beslut. Det arbetssätt som resultaten visade vara det mest önskvärda var: Jag önskar helst arbeta ihop med mina kollegor inom samma ämne. Resultaten visar även att lärare ägnar mycket tid åt administrativa uppgifter och på funderingar på omsorg om och relationen till eleverna.

Syftet med denna uppsats är att utröna om idrottslärarna i ämnet Idrott och hälsa i Gävle stad, på gymnasial nivå, blir pressade till att sätta ett högre betyg än det eleven har kunskaper för och om de ger efter för denna press och sätter ett högre betyg. Undersökningen har gjorts med hjälp av kvantitativ enkät med inslag av en kvalitativ fråga. Resultatet visade att 16 av 17 lärare har blivit utsatta för påtryckningar att sätta ett ”snällt” betyg. Fyra av dessa gav efter för pressen och satte ett ”snällt” betyg. Lärarna blir i störst utsträckning utsatta för påtryckningar från elever och rektor. Ett fåtal blir utsatta för påtryckningar från föräldrar medan lärare inte tenderar att pressa andra lärare. Slutsatsen är att nästan en fjärdedel av idrottslärarna på gymnasienivå i Gävle stad faktiskt begår tjänstefel och sätter likvärdigheten i betygssättningen på spel

Syftet med examensarbetet är att utifrån tre kommunalt styrda gymnasieskolor undersöka hur sex ämneslärare på gymnasienivå i dagsläget upplever att politiken, marknaden och brukarna intervenerar skolans organisation liksom lärarens professionella arbete och hur detta påverkar gymnasielärarnas tillit till skolans organisation.  Detta undersöker jag genom att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex ämneslärare på gymnasienivå. För att säkerställa att frågorna knyts an till kvalitativa nyckelfaktorer kring pedagogens yrkesutövning och skolans ramverk så har jag hämtat inspiration från skolinspektionens huvudsakliga undersökningsområden gällande; kommunernas huvudmannaskap, skolans enskilda huvudman, rektorn och gymnasieskolan. Undersökningen utgår från två vetenskapsteoretiska perspektiv, fenomenologi och kunskapssociologi. Dessa perspektiv är valda då undersökningen kretsar kring respondentens upplevelse av sin sociala verklighet samt hur detta påverkar respondentens tillit till skolans organisation.  Som teoretisk utgångspunkt har jag valt Bo Rothsteins teori ”Korruption och social tillit: Varför fisken ruttnar från huvudet och ner”.1 I uppsatsen kommer jag att testa Rothsteins teori i förhållande till hur respondenterna innehar tillit till skolans organisation i förhållande till politikens, marknadens och brukarnas interventioner i skolan. Uppsatsens slutsatser ger teorin ett starkt stöd då resultatet visar att respondenterna inte innehar någon tillit i förhållande till skolans organisation. Undersökningen visar också att brukarna, marknaden och politiken menligt intervenerar lärarnas professionella arbete till den grad att läraryrket inte kan sägas utgöra en profession.

I föreliggande studie är syftet att undersöka blivande gymnasielärares tankar och resonemang kring flytt. Studien riktar fokus mot varför-frågor och försöker på så sätt skapa en förståelse för vilka orsaker som leder till eventuell flytt efter studietiden. Materialet som ligger till grund för studiens empiri är sju semistrukturerade intervjuer med gymnasielärarstudenter på Uppsala universitet. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i olika flytteorier som berör jobb, livscykeln och livskvalitet. Med hjälp av dessa teoretiska verktyg kartläggs respondenternas svar om vad de anser vara värdefullt. Det finns ett aktuellt tomrum som berör denna specifika del vid migration hos lärarstudenter. Empirin visar att en koppling till familj, relationer och fritidsintressen är övervägande anledningar till vad som ligger till grunden för en eventuell flytt.

Syftet med denna undersökning är att studera historielärares undervisningsstrategier. Undervisningsstrategier är ett begrepp som bygger på frågorna hur, vad och varför lärare bedriver sin undervisning. En viktig del av begreppet är att det sträcker sig över en längre tid. Att lärarna har haft tid att utveckla sin undervisningsstrategier är viktigt utifrån teorin som använts i studien, praktisk yrkesteori. Praktisk yrkesteori utgår ifrån att yrkesutövare besitter vad man kallar ”tyst kunskap”. Därför används intervjuer för att kunna beskriva lärarnas undervisningsstrategier. Intervjuerna har genomförts efter en halvstrukturerad modell där ett visst antal frågor varit bestämda på förhand och där utrymme lämnades för frågor som uppkom under intervjuernas gång. Lärarna som deltog i undersökningen hade arbetat mellan tio och sexton år i skolan och samtliga hade undervisat på gymnasiet. En av lärarna arbetade vid intervjutillfället inte som gymnasielärare utan som högstadielärare.Resultaten från studien visar att historielärare beskriver sin undervisning på olika sätt. Historieämnet fyllde flera funktioner enligt lärarna. Den vanligaste förekommande förklaringen till varför historia är ett viktigt ämne var att ämnet kan besvara varför samhället ser ut som det gör idag. Vidare beskrev lärarna varierade metoder för att undervisa i historia och bland tre av lärarna så utmärktes undervisningen av en mångfald av olika metoder.

Studiens syfte är att se hur gymnasielärare på en skola i Västsverige ser på kulturell mångfald och hur de arbetar med det. Vi försöker även klargöra för begreppet intersektionalitet och användningen av det synsättet. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod och insamlandet av material grundas på en semistrukturerad intervjuguide. Sju gymnasielärare intervjuades med spridda ämnesförankringar och verksamhets år. Resultatet av hur lärarna tolkar kulturell mångfald mynnade ut i etnicitet eftersom skolan upplevs segregerad av informanterna. Det framkom även att definitionen av begreppet kulturell mångfald var diffust och en anledning kan vara den framställning som finns i läroplanen för den frivilliga skolformen 1994.

En lärares kärnuppdrag kan ses handla om att få alla elever att uppnå de nationella målen. En läraresarbetstid kan konstateras vara en viktig resurs i detta arbete och hur den används kan ses skapaförutsättningar för kvalité och likvärdighet i skolan. Det har enbart gjorts ett fåtal studier angående läraresarbetstidsanvändning och ingen större undersökning har genomförts gällande gymnasielärarestidsanvändning. Detta gjorde det adekvat att i uppsatsen studera svenska gymnasieläraresarbetstidsanvändning.De flesta människor anser att lärarnas främsta arbetsuppgift handlar om att undervisa. Emellertid har detkonstaterats att det genom olika politiska reformer har skett en förskjutning av lärarnas arbetsuppgifterfrån undervisningsrelaterade arbetsuppgifter till mer administrativa och dokumenterande arbetsuppgifter.Det kan bland annat anses har påverkat undervisningskvalitén och lärarnas arbetsvillkor negativt, vilketföranledde att det även var adekvat att i uppsatsen studera gymnasielärares tidsanvändning i relation tillundervisningskvalité och arbetsvillkor. Syftet med uppsatsen bestämdes därför till att utifrån entidsgeografisk ansats utreda och förstå gymnasielärares tidsanvändning samt att sätta den i relation tillundervisningskvalité och gymnasielärares arbetsvillkor.Studien innefattar en tidsdagboksstudie och en kvalitativ intervjustudie. Studien visar bland annat attgymnasielärarna får ägna lika mycket tid till administration och dokumentation som till att genomföraundervisning. Studien tyder också bland annat på att undervisningskvalitén får stå tillbaka förarbetsuppgifter som kan anses mindre centrala för lärarnas kärnuppdrag och på att ett ökat krav påadministration och dokumentation har medfört en ökad arbetsbelastning för gymnasielärarna.

Syftet med denna studie har varit tvådelat. För det första var syftet att beskriva och förstå sex gymnasielärares uppfattningar om störande beteende hos elever i den gymnasiala klassrumsmiljön. För det andra handlade det om att beskriva och förstå gymnasielärarnas åtgärder och korrigeringar gentemot störande beteende. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har tillämpats som metod för inhämtande av data. Resultatet visar att gymnasielärarna som deltog i studien uppfattar störande elevbeteenden som något som förskjuter fokus från det som är avsett att göras. Elevbeteenden uppfattas störande först när de påverkar andra elever alternativt läraren själv. Då beteendet påverkar andra elever uppfattas det störande från en lärare med elevperspektiv. När beteendet påverkar läraren uppfattas det störande ur ett lärarperspektiv. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan mest störande och mest förekommande störande beteenden. I denna studie uppfattar de deltagande lärarna Otillåtet prat samt Otillåten mobiltelefon-/datoranvändning som mest störande och mest förekommande störande elevbeteenden. Åtgärder och korrigeringar av störande elevbeteenden förekommer på tre olika nivåer: Organisations-, Grupp- och Individnivå. Exempel på åtgärder och korrigeringar som gymnasielärarna använder sig av är Ordningsregler, Elevavtal, Relationer, Tillsägelser, Samtal samt Avvisning. En slutsats som kan dras är att Relationer är en faktor som flera av lärarna betonar som den viktigaste delen för att förebygga störande elevbeteenden. Lärarna menar att goda Relationer på lång sikt ger en bättre effekt vid korrigeringar av störande elevbeteende. En annan slutsats är att Otillåten mobiltelefon-/datoranvändning är ett störande elevbeteende som i tidigare forskning inte har uppmärksammats, en ny kunskap inom området.