These days, brands play an increasing important role in our life. Most of firm work hard for brand development. The purpose of this study is to analyze the brand development of H&M in general and how it starts opening in China. The result shows that H&M develops its brand successfully around the world. It not only creates a wonderful reputation and healthy brand image in consumers’ minds, but also makes them satisfied. Even it has been doing well in its penetration in the Chinese market.

Legitimitet är en viktig faktor för ett företags överlevnad. Klädbranschen, speciellt H&M, har det senaste årtiondet fått mycket publicitet och blivit hårt granskad, vilket föranleder att legitimiteten kan anses ha varit hotad. Med utgångspunkt i legitimitetsteorin studerar vi H&M:s årsredovisningar mellan 1998-2008 för att finna hur de genom årsredovisningarna försöker bibehålla legitimiteten. Som verktyg använder vi Lindbloms (1994) fyra strategier för att bibehålla legitimitet. Vi finner att samtliga strategier används men att vissa förekommer mer frekvent än andra. Vi diskuterar möjliga orsaker till detta, samt tycker oss se tecken på en femte strategi.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett starkt varumärke byggs upp. För att få svar på denna fråga har författarna valt att undersöka H&M, då de har byggt upp ett så starkt och känt varumärke. Vilka egenskaper är de främsta? Vidare vill författarna även granska vilken bild som H&M förmedlar till omvärlden och se om den överensstämmer med kundernas uppfattningar. Uppsatsen är baserad på en enkätundersökning av 120 personer i varierande ålder, från ca 20-40 års ålder. Respondenterna är av olika kön dock är majoriteten kvinnor. Alla respondenter är bosatta i Stockholm och de är alla kunder hos klädföretaget H&M. Informanterna fick besvara olika frågor som handlade om vilka egenskaper som är viktigast vid val av klädköp hos H&M. De fick även förklara hur de uppfattade H&M:s varumärke. Detta i syfte att få reda på vilken bild kunderna har om H&M samt dess varumärke. Författarna har med hjälp av ett antal teorier som handlar om varumärkesforskning analyserat resultatet av de empiriska data. Enligt enkätundersökningen verkar H&M förmedla sitt budskap på ett rätt sätt, då kunderna verkar uppfatta budskapet. Båda bilderna överensstämmer alltså med varandra, dock med en liten avvikelse. Respondenterna verkade ha en positiv bild av H&M samt dess varumärke, då alla skulle fortsätta vara kunder hos H&M även i framtiden / The purpose of this paper is to examine how to build a strong brand. To answer this question the authors have chosen to examine H&M, because they have built such a strong and famous brand. Which characteristics are the most important? Further on, the authors also want to examine which picture H&M mediates to the surrounding world and see if it agrees with the costumer’s ideas The paper is based on a survey of 120 people with different age, from approximately 20 – 40 years old. The respondents are of different sex but the majority are women. All respondents are located in Stockholm and they are all costumers at the clothing company H&M. The respondents had to answer different questions about which characteristics where most important when making the choice of buying clothes from H&M. They also had to explain how they understand the H&M brand. The purpose of this is to get to know which picture the customer’s have about H&M and its brand. The authors have with help of some theories that concern brand research analysed the result from different data. According to the survey H&M seem to mediate their message in a good way, as the customers seem to understand the message. In other words, both pictures agree with each other, but with a little exception. The respondents seem to have a positive picture about H&M and its brand, as everybody wanted to continue being costumers at H&M even in the future.

In the last years people has become more aware of issues regarding corporate social responsibility. This has led to a more thorough control of big multinational companies, which are often held account of violating social, ethical and environmental values. The term most often used for this is corporate social responsibility (CSR). H&M is a Swedish multinational company and the concept of H&M is fashion to a low price. The material most often used in producing clothes is cotton. Cotton is the most sprayed crop and a great amount of water, pesticides and inorganic fertilizers are used in order to get better and bigger harvests leading to a negative impact on both environment and people working in the production chain. Organic cotton is a great alternative and a growing number of consumers are asking for clothes made out of organic cotton. The purpose of the thesis is to investigate whether H&M is taking responsibility for the social, ethical and environmental parts of CSR and how H&M uses organic cotton in their clothes. The thesis also accounts for the role of the consumer and other stakeholders regarding demand of organic cotton.  Methods used are literature studies and interviews conducted by phone and e-mail. The results show that the overall impression is that H&M as a company is taking several actions in order to take responsibility. By using organic cotton in collections on all departments and by supporting a number of non governmental organizations (NGO) H&M has had a positive development and is now seen as one of the most successful companies regarding CSR. H&M has integrated a stakeholder perspective in their activities which shows that the company is putting focus not only at the consumers but also at other important stakeholders. H&M should however focus more on local sustainability, in order to help sustain a positive development in developing countries multinational companies such as H&M need to take a bigger responsibility and attend so that a bigger profit remains in the sub contractor countries.

Bakgrund: Att anställa rätt personal och utbilda dem i varumärkets grunder och värderingar får en allt mer avgörande roll. Konsumenten påverkas av medarbetaren i butik och de är numera företagets viktigaste marknadsföringskanal. Genom att öka medarbetarens motivation och engagemang sprids varumärkets identitet till konsumenten. Struktur och kultur inom organisationen anses vara en framgångsfaktor i arbetet med varumärket samt den långsiktiga relationen till konsumenten. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ett företags varumärkesidentitet förmedlas genom organisationen ur ett företagsperspektiv, från ledning till medarbetare. Teorier: The Employee Brand: Is Yours an All-Star? av Mangold och Juanquart Miles (2007), Brand Management Through Narrowing the Gap Between Brand Identity and Brand Reputation av de Chernatony (1999), Promotion Mix av Kotler (1994), Impact of Satisfaction with Mandated CRM Use on Employee Service Quality av Hsieh et al. (2012), Identitetsprisma av Kapferer (1997) och Design Thinking av Brown (2008). Metod: En kvalitativ ansats har använts i form av primär- och sekundärdata innehållande djupintervjuer samt semistrukturerade intervjuer med medarbetare på H&M samt H&M:s eget material, “The H&M Way”. Slutsats: I studien framkommer att vikten av en stark företagskultur är viktig för att förmedla varumärkets identitet genom organisationen. Det framkommer även att det finns kunskapsskillnader inom organisationen beroende på vilken position man har, hur länge man arbetat på företaget samt butikens geografiska placering i förhållande till huvudkontoret.

Den 24 oktober 2012 utför samhällsprogrammet Kalla Fakta en kritisk granskning av modeimperiet H&M, där man ifrågasätter H&M:s handlande angående levnadslönerna för textilarbetarna i deras produktionsländer. I denna uppsats är syftet att undersöka om H&M valt att försvara sig mot denna granskning i en korrespondens med Kalla Fakta. Det är ur ett retoriskt perspektiv intressant att studera hur ett värdsledande förtetag, som H&M, strategiskt väljer att svara på denna typ av situation för att försöka återuppta sin trovärdighet. I denna studie har jag med hjälp av retorikens statuslära och William L. Benoits apologia-teorier, kunnat konstatera att H&M använt sig av olika försvarstrategier som  förändras över tid i korrespondensen.  I denna studie har jag även kunnat konstatera att korrespondensen är en del av H&M:s återhämtningsarbetet i försök att förstärka deras ethos och till viss del reducera den bild som Kalla Fakta valt att målat upp av företaget.

No description available.

<p>Meningioma represent more than one-third of all primary central nervous system (CNS) tumors,and it can be classified into three grades according to WHO (World Health Organization) in terms of clinical aggressiveness and risk of recurrence. A key component of meningioma grades is the mitotic count, which is defined as quantifying the number of cells in the process of dividing (i.e., undergoing mitosis) at a specific point in time. Currently, mitosis counting is done manually by a pathologist looking at 10 consecutive high-power fields (HPF) on a glass slide under a microscope, which is an extremely laborious and time-consuming process. The goal of this thesis is to investigate the use of computerized methods to automate the detection of mitotic nuclei with limited labeled data.We built computational methods to detect and quantify the histological features of mitotic cells on a whole slides image which mimic the exact process of pathologist workflow. Since we do not have enough training data from meningioma slide, we learned the mitotic cell features through public available breast cancer datasets, and predicted on meingioma slide for accuracy. We use either handcrafted features that capture certain morphological, statistical, or textural attributes of mitoses or features learned with convolutional neural networks (CNN). Hand crafted features are inspired by the domain knowledge, while the data-driven VGG16models tend to be domain agnostic and attempt to learn additional feature bases that cannot be represented through any of the handcrafted features. Our work on detection of mitotic cells shows 100% recall, 9% precision and 0.17 F1 score. The detection using VGG16performs with 71% recall, 73% precision, and 0.77 F1 score.Finally, this research of automated image analysis could drastically increase diagnostic efficiency and reduce inter-observer variability and errors in pathology diagnosis, which would allow fewer pathologists to serve more patients while maintaining diagnostic accuracy and precision. And all these methodologies will increasingly transform practice of pathology, allowing it to mature toward a quantitative science.</p>

Denna uppsats undersöker hur kritik från media kan ha påverkat innehållet i H&amp;Mshållbarhetsredovisningar utifrån ett legitimitetsperspektiv. Den studerade tidsperioden är detintervall som H&amp;M har redovisat externa hållbarhetsrapporter mellan 2002 till 2020.Undersökningen operationaliseras genom en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av enkodifiering av termer, i syfte av att använda som sökord för att avgränsa det empiriskaunderlaget. Genom de utvalda legitimitetsteorierna kommer vi fram till att H&amp;M har bemöttsamhällets förväntningar genom en förändring av innehållet som gör att de bygger sinlegitimitet. Den upptäckta förändringen utgörs av ett fokusskifte som består av enomdefinition av H&amp;Ms leverantörskedja, att begreppet Living wage avhandlas men även attinnehåll som berör child labour diskuteras mindre över den undersökta tidsperioden

Fashion creates reactions. It is a type of art form that constantly needs to be updated. This is the thrilling part about fashion, but it is also the part that can create unintentional reactions. In this essay I will examine two garments that have achieved a great amount of media coverage, both in Sweden and abroad. One of them is a jumpsuit from H&amp;M that was criticized because of the resemblance to the uniform worn by the Peshmerga-soldiers in Kurdistan. The other garment is a children’s sweater launched by Zara. This one was criticized because of its connotation to what the Jewish people were forced to wear during World War Two. By doing an analysis of the two garments and then a critical discourse analysis I intend to find out if there is a difference in the way media treated the two garments. Another question that my essay will try to answer is who reacted to the two cases? Theoretical premises have been Edward Said’s Orientalism, Pierre Bourdieu’s Habitus and Roland Barthes contribution about Semiology. My main focus was to decide whether the human prejudice was the basis for their reaction on the examined clothes. The result shows that there are distinct differences in the media discourse about the two garments. It also proved that Said’s thoughts about a great diversion between east and west is still applicable and our earlier experiences are of great importance while facing new ones.