Occupational health and safety (H&S) is important to the design, construction, maintenance, refurbishment and demolition of buildings and facilities in all branches of industry, business and commerce. H&S issues have been a major consideration in construction. Far too many people get hurt, injured or die even though the situation has improved over recent years. Accident and fatality rates continue to be significantly higher than other industry sectors. Although all parties involved in the construction industry may address their respective responsibilities, the lack of integration between each organization often results in communication problems which jeopardize H&S. Of particular note is the communication during the design phase. All information pertaining to the project must be readily accessible for all parties, to ensure smooth and hitch-free project execution. This research reviews the challenges in the communication of health and safety information in the design phase of construction projects. It characterizes the various aspects of collaborative communications at this stage and highlights the problem area. The research was conducted in the UK based on a combination of qualitative research methods including literature review, interviews and analysis of focus group interviews data. Observations on documentation and interviews are used to investigate the current industry practice. The literature reviews revealed that communication industry is facing challenges with its communication system due to the nature of industry itself. The construction industry is a fragmented and complex industry with too many parties involved in a project. These parties come from various backgrounds and involved in the project in a temporary duration. The parties who become team members must be able to establish a relationship in such a short period of time and create a communication system that enables all of the parties to collaborate and interact with each other.

No description available.

I framväxten av den nya tekniken på 2000-talet så har företagens sätt att förmedla sin visuella kommunikation förändrats. Sociala medier är ett relativt nytt medel för företag att kommunicera med sina intressenter. Av alla personer som använder internet varje dag i Sverige så använder en femtedel av dem det sociala mediet Instagram. Hur kommunicerar då två av de Svenska företagen med flest följare på Instagram, H&M och Volvo, visuellt på Instagram? I en kvalitativ bildanalys av H&Ms och Volvos bilder på Instagram så har den typiska bilden för vardera företag definierats. Resultatet av undersökningen blev att H&Ms typiska bild består oftast av en samling olika produkter, upplagda på golvet. Volvos typiska bild innehåller en bil, ett berg och en skog. Betraktaren av bilderna på Instagram kan tolka en bild på många olika sätt, representationen i bilden blir då en verklighet för vardera betraktare som varierar beroende på betraktarens synsätt.

Corporations have increasingly turned to CSR-initiatives in order to monitor workers’ rights and responsibilities in global supply chains. This article argues that in order for these CSR- initiatives to succeed in enabling workers’ voice at the workplace, the shared benefits of the practice must be realized by all stakeholders. In this article, H&M’s social dialogue project in Bangladesh has been analyzed through the lens of social practice theory identifying three crucial elements which must exist or be created, linked and sustained in order to produce behaviour change, which in this case is social dialogue between factory workers and factory management. This article argues that H&M’s social dialogue project has all the essential elements and objectives to increase workers’ voice and improve industrial relations. It also points out the importance of not viewing bipartite social dialogue as the end goal. Instead, H&M’s implementation of bipartite social dialogue at their suppliers’ factories should serve as the stepping stone toward tripartite social dialogue where trade unions can empower workers in the readymade garment-sector. The trade unions have the unique right to bargain collectively and if corporations truly want to ensure workers’ rights, they must promote increased union activity in the industry. This research describes the key activities, training methodology, objectives and expected outcomes of H&M’s social dialogue project followed by an analysis of workers employed in Bangladeshi readymade garment-sector experiences, attitudes and associations to social dialogue. By analysing workers’ associations to social dialogue and H&M’s objectives of the social dialogue project, certain conditions have been identified as crucial in order to enable efficient social dialogue at the workplace.

Purpose:The purpose of this thesis has been to study, describe and analyze how luxury fashion brands have responded to fast fashion. Background:It has been stated that the life of luxury fashion brands has become more difficult since the proliferation of fast fashion brands. The Italian luxury fashion designer Giorgio Armani has said that "Fast fashion is a growing reality in our sector". Anna Wintour, the editor-in-chief of American Vogue has credited Zara for creating a ‘seasonless cycle for fashion’. Fast fashion brands such as H&M, Zara, Mango and Topshop have through interpreting catwalk trends with a speedy time-to-market been extremely successful at attracting the fashion conscious consumer. Even loyal high-end customers have started to mix their luxury fashion with fast fashion. Luxury fashion brands once dismissed the fast fashion brands as irrelevant to their high-end business, which however have started to drain away sales from the luxury fashion brands.Method:A qualitative research approach was taken to meet the purpose of collecting the relevant data. An interview was made with PR and Marketing Manager at Group 88, Robert Meeder who manages brands such as Gucci, Burberry and Bottega Veneta in Copenhagen. We also did a content analysis on articles collected that address the issue of how different luxury fashion brands have responded to fast fashion for the empirical study.Conclusion:Luxury fashion brands have responded to fast fashion by inclining towards the fast fashion model or reacting against it. Some of the reactions have been to offer lower priced lines under their own sub-brands. They have also allowed their customers to buy products during online webcasts in order to ensure early deliveries. Improvements have been made within logistics in order to speed up the time-to-market. The luxury fashion brands are also working more ‘seasonless’ than before and focusing on their heritage to portray a slower and more indulgent image to the consumer. / Program: Magisterutbildning i Fashion Management

Syftet med denna rapport är att jämföra hur två företag inom konfektionsbranschen skapar sin varumärkesidentitet samt visa hur den återspeglas i deras image. Rapporten reder ut begreppen varumärkesidentitet och image och applicerar dessa begrepp på företagen H&M och JC. Företagens varumärkesidentitet sammanfattas genom en empirisk analys av företagen baserad på Identitetsprismat av Jean-Noël Kapferer. Utifrån varumärkesidentiteten utförs en enkätundersökning för att undersöka hur företagens identitet reflekteras i den image som återfinns i kundernas medvetande. Valet av företag baseras på deras aktualitet inom media angående respektives arbete kring varumärkesidentitet. Undersökningens grund baseras på tidigare känd varumärkesforskning. Rapportens problemområde visar på den skillnad som kan uppstå mellan varumärkets identitet och image. Rapporten konstaterar att H&M och JC arbetar på skilda sätt för att skapa sin identitet och image. H&M har en bred identitet och håller ett fokus på kunden medan produkterna kommer sekundärt. JC arbetar på motsatt sätt och bygger sin varumärkesidentitet kring sin produkt, jeans. JC nischar sitt företag för en viss produkt och skapar en snäv personlighet. Rapporten styrker att det är en stor tillgång för ett företag att ha en väl etablerad varumärkesidentitet som harmoniserar med imagen i kundernas uppfattning. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

<p><strong><p>Företags sociala ansvar är en fråga som har blivit allt mer aktuell de senaste åren. Det begrepp som oftast används när företagsansvar diskuteras är Corporate Social Responsibility (CSR). Även om alla inte är överens om att företag ska ta ansvar utöver det lagstadgade arbetar många företag idag aktivt med ansvarsfrågor. Frågan som diskuteras idag är främst hur företag ska arbeta med detta på ett företagsekonomiskt effektivt sätt som gynnar företaget. Michael E. Porter och Mark R. Kramer menar att företag kan uppnå konkurrensfördelar och långsiktiga vinster genom att arbeta med CSR, men att detta arbete måste integreras i företaget. De presenterar fem steg som företag ska genomgå för att arbeta strategiskt med CSR. Dessa är: identifiera skärningspunkter mellan företaget och samhället, välj vilka sociala frågor företaget ska fokusera på, skapa en agenda för sociala frågor, integrera företagets påverkan på samhället med samhällets påverkan på företaget och skapa en social dimension av företagets erbjudande.</p><p>Klädkedjan Hennes & Mauritz AB (H&M) är ett företag som har arbetat relativt länge med ansvarsfrågor och som även säger sig arbeta strategiskt med CSR. Denna uppsats syftar till att utvärdera H&M:s arbete med CSR för att bestämma hur strategiskt detta är utifrån Porter och Kramers modell. För att genomföra detta har en litteraturstudie genomförts där främst H&M:s CSR-rapport från 2008 har använts. Ett ramverk, baserat på Porter och Kramers modell, har utformats och använts för att analysera CSR-arbetet.</p><p>Uppsatsen konstaterar att H&M har kommit en bra bit på väg med att göra sitt CSR-arbete strategiskt. Företagets mål ligger nära Porter och Kramers idealbild om strategisk CSR och de arbetar aktivt med att integrera CSR-arbetet i verksamheten. Det som saknas i H&M:s arbete för att det ska vara fullt strategiskt är ett större fokus på den påverkan som den omgivande miljön har på företaget.</p></strong></p>

<p>Saudiarabien är en marknad med strikta regler för utländska företag. Detta skapar en speciell situation där de utländska företagen oftast måste använda sig av en samarbetspartner för att etablera sig på marknaden. Företagen ändrar därför deras ägarstrukturer genom att till exempel gå från att ha helägda dotterbolag till att franchisa sin verksamhet. Detta gör att förutsättningarna för att bli delaktiga i det saudiska företagsnätverket blir till en ny utmaning. Syftet med denna uppsats är således att undersöka om H&M genom dess lokala samarbetspartner har blivit en del av det saudiarabiska företagsnätverket. Avsikten är även att undersöka hur H&M:s samarbete med sin lokala partner har fungerat i praktiken.</p><p>Enligt Uppsalamodellen (Johanson & Vahlne, 2009), är det viktigt att företag blir en del av ett nätverk då de etablerar sig på nya marknader. Att bygga relationer och skapa förtroende är en förutsättning för att bli delaktig i det nya nätverket. I den empiriska undersökningen beskrivs det vad som krävs för att ta sig in i det saudiarabiska företagsnätverket genom en samarbetspartner. Till den empiriska delen har två intervjuer gjorts, dels med Exportrådet i Saudiarabien och dels med en anställd på H&M som varit med och startat upp verksamheten i Saudiarabien. Resultatet från den empiriska undersökningen tyder på att det är avgörande att hitta en bra saudisk samarbetspartner för företag som nyetablerar sig genom franchising på den saudiska marknaden. Detta görs främst genom att skapa väletablerade relationer och ett ömsesidigt förtroende med den lokala samarbetspartnern. Resultatet tyder även på att H&M är en del av sin samarbetspartners nätverk, men inte en del av det saudiska företagsnätverket.</p>

Introduktion: Strategikonceptet har funnits i tusentals år och kan återfinnas i många olika situationer. Konkurrensen inom marknaden utgör en av dessa situationer. En mängd teorier har framkommit i försök att förstå betydelsen av strategiskapande. Två av dessa teorier är två skolor som handlar om strategiskapande: en som fokuserar på planering - Positioneringsskolan och en som fokuserar på lärande - Lärandeskolan. Dessa skolor kan även påverka flexibiliteten inom ett företag. Syfte: Syftet är att undersöka hur företag ser på strategiskapandeprocessen och hur denna syn påverkar företagets flexibilitet. Tillvägagångssätt: Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie. Två fall inom återförsäljningsbranschen har studerats: H&amp;M och KappAhl. Informationen samlades in genom intervjuer och även publicerat material användes. Med hjälp av två hypoteser nådde vi två slutsatser. Slutsatser: De två företag vi studerade uppvisade tendenser som tydde på att de tillhörde en av skolorna: H&amp;M till Lärandeskolan och KappAhl till Positioneringsskolan. Däremot hör inget företag helt och hållet till den ena eller den andra skolan utan påverkas till viss del av båda. Dessutom är båda företagen flexibla och synen på strategiskapande påverkar därmed inte flexibilite / Introduction: The idea of strategy has been around for milleniums. It has been present in many situations, one of those being in competitive business. Countless theories have surfaced in an attempt to understand strategy formation. Two of these are two schools of strategy formation, one focusing on planning – the Positioning school, and the other focusing on learning – the Learning school. These schools may also have an influence on the flexibility a company can enjoy. Purpose: The purpose of this investigation is to explore how companies perceive the formation of strategy and how this perception affects the company’s flexibility. Mode of procedure: We have conducted a qualitative case study. Two cases have been studied in the retail market: H&amp;M and KappAhl. The information has been collected through interviews as well as other written material. With the help of two hypotheses we reached two main conclusions. Conclusions: The companies we studied each had tendencies towards one of the schools – H&amp;M towards the Learning and KappAhl towards the Positioning school although neither company adheres completely without influences of the other school. Further, both companies were able to be flexible and thus the choice of school does not affect the level of flexibility that a company within the garment retail business can enjoy.ten i ett företag i denna bransch.

This thesis explores Heidegger&#039 / s H&ouml / lderlin interpretations to exhibit Heidegger&#039 / s thoughts on history as a destiny of a people. The feast as the occasion of the encounter of gods and men will be set as the the inception of the history and the time of the balanced destiny. The course of history will be explained as a result of compliance and accordance with destiny, other than being an output of cause-effect chain.