<p>Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2000, Härtill 6 uppsatser</p> / digitalisering@umu

This thesis purpose is to examine seven high school teachers perception in their ability to, in the field of physical education and health, to conduce a more equal health for their students and their perception to identify differences in health, particularly with focus on newcomers to Sweden. This study used qualitative interviews for data collection where seven teachers were interviewed. The theory material that was used as method was KASAM. The result of the survey concluded that some teachers had some difficulties in identifying what a disparity in health means between students, however all teachers were conscious of that a disparity in health exists, especially when the focus is on newcomers. All teachers had ideas about how one could work to prevent unequal health between students.

Flera studier, utredningar och vetenskapliga artiklar pekar på att hälsoinsatser på företag kan ha betydelse för att exempelvis förebygga långtidssjukskrivningar. Företagshälsovården, vars huvuduppgift är att agera utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, har en stor roll i detta arbete. Dock behöver flera olika delar samverka för att brukandet av företagshälsovårdens tjänster ska ha effekt på arbetstagarna. Här spelar information, motivation och kommunikation en viktig roll. Syftet med denna undersökning är att se hur informationen angående företagshälsovårdens tjänster når berörda parter inom en offentlig arbetsplats. det vi vill ta reda på är hur personalen upplever den information de har fått om företagshälsovården. En begränsad fallstudie gjordes på en offentlig arbetsplats där en intervju genomfördes med personalansvarig. Utöver intervjun gjordes en enkätundersökning på 100 personer på arbetsplatsen. Resultatet visar att många upplever att företagshälsovården inte helt tillgodoser deras behov, till stor del på grund av bristande information. På den berörda arbetsplatsen uppgav de anställda att de informerades via möten med företagshälsovården eller Internet, mail och broschyrer. Resultatet visar också att en stor del av de anställda anser att informationen angående företagshälsovården på flera sätt går att förbättra.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur elever ser på hälsa i ämnet idrott och hälsa. De frågor som arbetet bygger på är följande: - Hur ser eleverna att hälsa kommer till uttryck i undervisningen i ämnet idrott och hälsa? - Vad skulle eleverna vilja lära sig mer om i undervisningen om hälsa i ämnet idrott och hälsa? - Vad är hälsa, enligt eleverna? Studien är en kvalitativ intervjustudie genomförd på en skola belägen i en av Stockholms förorter. Sex intervjuer har genomförts med elever i åk 9.  Det resultat som framkommit av studien visar att det finns en viss osäkerhet kring vad hälsa i ämnet idrott och hälsa är. Trots att eleverna har haft samma lärare i ämnet under de senaste tre åren så är eleverna oeniga vad gäller vilka moment som inkluderar hälsa i ämnet idrott och hälsa. Det framgick också tydligt att eleverna saknar en förståelse för varför de utför de aktiviteter och moment som de gör. Då eleverna gavs möjligheten att själva föreslå undervisningsform för att lära sig mer om hälsa, föreslog de temadagar, gruppövningar, teoretiska genomgångar samt prov. Den bild som trätt fram är därför en syn på idrott och hälsa som två skilda saker där idrott står för det praktiska och hälsa för det teoretiska. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2011

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers syn på hälsa i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningar: -       Vad anser gymnasieeleverna att hälsa är? -       Hur undervisas hälsa i ämnet idrott och hälsa? -       Hur tycker eleverna att undervisningen ska ske? -       Anser eleverna att hälsa borde få mer tid i undervisningen? Metod Studien genomfördes på fem elever, fyra killar och en fllicka, genom individuella intervjuer på enskild plats. Eleverna valdes enligt bekvämlighets princip. Intervjuerna hade en halvstrukturerad form, vilket gav möjlighet för vidare frågor och fördjupningar. Som teoretiskt ramverk har använts Health literacy samt Antonovskys teoribildning kring salutogent respektive patogent perspektiv på hälsa. Resultat Eleverna anser enligt resultatet i denna studie att hälsa är att må bra, ta hand om sig själv och äta hälsosamt. Vad de olika kategorierna innebär finns det inga djupare svar kring och den sociala hälsan omnämns endast i en intervju under hela undersökningen. Studiens resultat tyder på att eleverna har en stark bild av att det är teoretisk undervisning som gäller när de undervisas i hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Eleverna själva anser att undervisningen skall vara fortsatt teoretisk, men att interaktiva lektioner hade varit spännande. Gällande tiden råder olika uppfattningar, men majoriteten anser tiden tillräcklig för dem själva, men inte för sina klasskamrater. Slutsats Generellt sett har eleverna i denna studie en avsaknad av teoretisk kunskap då de endast ser hälsa som tvådimensionellt istället för tre- eller flerdimensionellt. De resultat som framkom genom undersökningen visar svaga kopplingar till Antonovsky och ett salutogent perspektiv är inte omnämnt någon gång. Då studien är kvalitativ och endast gjord på fem elever kan inga generella slutsatser dras, utan vidare forskning är av intresse.

<p><p>Syftet med denna studie var att undersöka elevers syn på hälsa och hur de upplevde att detta begrepp kom till uttryck i ämnet Idrott och hälsa. Enkätundersökningar genomfördes på två grundskolor i Stockholm. Sammanlagt deltog 219 elever fördelat på 98 flickor och 121 pojkar. Resultatet visar att elever tolkade begreppet hälsa utifrån ett fysiologiskt perspektiv.</p><p>Eleverna svarade att man får hälsa genom att vara aktiv och kroppen mår bra. Vår teoretiska</p><p>utgångspunkt för arbetet var Aaron Antonovskys begrepp KASAM. Teorin innefattade de tre begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Antonovsky menade att teorin förklarade varför människor som utsatts för tragiska händelser ändå höll sig friska. Resultatet visade på en förlegad syn av hälsa hos eleverna. Ur ett historiskt perspektiv kunde detta ses i relation till Lgr62 samt Lgr80. De psykiska och sociala delarna av hälsa nämndes flyktigt i enkätsvaren från eleverna. Resultatet visade att eleverna inte hade den helhetssyn som kursplanen i Idrott och hälsa beskriver. Detta var centrala delar ur vårt resultat.</p><p>Vår slutsats var att ämnets syfte behövde förtydligas för eleverna, vilket kunde leda till att ge dem en ökad förståelse av begreppet hälsa. Ämnets riktiga namn Idrott och hälsa borde användas mer konsekvent istället för de äldre namnen på ämnet så som ”Gymnastik” och ”Idrott”. Vi kom även fram till att media borde vara ett stöd i undervisningen i Idrott och hälsa för att förtydliga begreppet hälsa och skapa en diskussion tillsammans med eleverna om vilken bild media visar upp av hälsa.</p></p>

Syftet med denna studie var att undersöka elevers syn på hälsa och hur de upplevde att detta begrepp kom till uttryck i ämnet Idrott och hälsa. Enkätundersökningar genomfördes på två grundskolor i Stockholm. Sammanlagt deltog 219 elever fördelat på 98 flickor och 121 pojkar. Resultatet visar att elever tolkade begreppet hälsa utifrån ett fysiologiskt perspektiv. Eleverna svarade att man får hälsa genom att vara aktiv och kroppen mår bra. Vår teoretiska utgångspunkt för arbetet var Aaron Antonovskys begrepp KASAM. Teorin innefattade de tre begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Antonovsky menade att teorin förklarade varför människor som utsatts för tragiska händelser ändå höll sig friska. Resultatet visade på en förlegad syn av hälsa hos eleverna. Ur ett historiskt perspektiv kunde detta ses i relation till Lgr62 samt Lgr80. De psykiska och sociala delarna av hälsa nämndes flyktigt i enkätsvaren från eleverna. Resultatet visade att eleverna inte hade den helhetssyn som kursplanen i Idrott och hälsa beskriver. Detta var centrala delar ur vårt resultat. Vår slutsats var att ämnets syfte behövde förtydligas för eleverna, vilket kunde leda till att ge dem en ökad förståelse av begreppet hälsa. Ämnets riktiga namn Idrott och hälsa borde användas mer konsekvent istället för de äldre namnen på ämnet så som ”Gymnastik” och ”Idrott”. Vi kom även fram till att media borde vara ett stöd i undervisningen i Idrott och hälsa för att förtydliga begreppet hälsa och skapa en diskussion tillsammans med eleverna om vilken bild media visar upp av hälsa.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka högstadieelevers syn på hälsa och om denna uppfattning skiljer sig mellan socioekonomiska klasser. Vilken betydelse har fysisk och psykisk hälsa enligt eleverna i de olika skolorna samt vilka faktorer påverkar elevernas välbefinnande enligt dem själva? Vilka likheter och skillnader finns mellan socioekonomiska faktorer och elevers syn på hälsa? Hur ser föräldrarnas och barnens aktivitetsnivå ut i olika socioekonomiska klasser? På vilket sätt arbetar skolorna med hälsa utifrån ett lärarperspektiv och skiljer det sig mot elevernas uppfattning? Metod Metoden som studien bygger på är en kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer med två idrottslärare. De namn skolorna har i studien är fingerade. Etternässlaskolan är placerad i norra Stockholm i en kommun med låg socioekonomisk status medan Kungsljusskolan är placerad centralt i östra Stockholm, i en kommun med hög socioekonomisk status. Det var 414 elever i årskurs 7-9 som svarade på enkäten och 407 svar var fullständiga. Resultat Resultaten visar att elevernas syn på fysisk hälsa fokuserar på kroppens rörelser och att vara frisk – på utsidan. Den psykiska hälsan innefattar hjärnans tankar och hur kroppen mår – på insidan. Trots skillnader i de socioekonomiska faktorerna är synen på hälsa likstämmig på båda skolorna. Resultatet visar att hög socioekonomisk status och aktiva föräldrar ledde till aktiva elever. Lärarnas arbete med hälsa ser likvärdigt ut skolorna emellan. En del elever var osäkra på hur och om hälsoundervisning bedrevs, men det övergripande resultatet visade på samstämmighet med vad lärarna förmedlade. Slutsats Studiens slutsats belyser främst att socioekonomisk status i samband med föräldrarnas aktivitetsnivå har betydelse för elevernas inställning till fysisk aktivitet. Oavsett om eleverna gick på Kungsljusskolan som låg i ett område med hög socioekonomisk status eller i Etternässlaskolan som låg i ett område med lägre socioekonomisk status var uppfattningen om hälsa likvärdig.

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever på en utvald skola tycker om hälsoundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Vad är hälsa för någonting enligt eleverna, anser eleverna att de har tillräckligt med hälsa i undervisningen och hur tycker eleverna man ska arbeta med hälsa i idrottsundervisningen? För att uppfylla syftet har sju stycken elever i nionde klass intervjuats. Metoden som har använts är individuella kvalitativa intervjuer i en blandning av semistrukturerad och ostrukturerad form. Slutsatsen är att hälsa för eleverna är att röra på sig, äta rätt, sova bra och hålla sin hygien fräsch. Alla dessa faktorer hör till det som kallas för fysisk hälsa. Det är bara två av sju elever som någon gång under intervjuerna nämner psykisk eller social hälsa. Man kan se en viss skillnad på hur nöjda tjejerna respektive pojkarna är med hälsoundervisningen. Tjejerna säger i intervjuerna att de skulle vilja ha mer hälsoundervisning medan två pojkar är helt nöjda med hur de har det nu och två skulle vilja ha lite mer hälsoundervisning. Tjejerna ger även förslag på hur de skulle vilja jobba med hälsa på lektionerna i idrott och hälsa. Pojkarna är antingen nöjda med hur de gör nu eller så har de inga förslag.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vad elever på högstadiet har för uppfattningar om hälsoarbetet i ämnet Idrott och Hälsa. Syftet med arbetet har tillkommit utifrån personliga preferenser där vi anser att det kan finnas en viss relevans kopplat till vår framtida profession. Examensarbetet kommer även undersöka hur eleverna upplever sitt och idrottslärarens arbete med hälsa inom ämnet Idrott och Hälsa främst utifrån elevernas perspektiv. Enligt den tidigare forskningen inom området anses begreppet hälsa vara ett väldigt diffust och komplext begrepp då det tolkas olika av olika individer, därför undersöks elevernas egna tankar kring begreppet hälsa. Undersökningen genomförs med hjälp av en kvalitativ intervjumetod på en grupp högstadieelever i en mellanstor stad i mellersta Sverige. Resultatet relateras till tidigare forskning och föreslår hur det fortsatta forskningsarbetet kan drivas inom området då vi genom detta arbete erhållit viktig information kring hälsoarbetet i Idrott och Hälsa.