Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka hur lärarna förmedlade det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11, vad som påverkade deras möjligheter och hur de upplevde elevernas gensvar. Frågeställningar: Hur påverkar lärarnas bakgrund och fritidsvanor hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas? Hur påverkar stöd från skolledning och arbetskamrater hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas? Hur påverkar lärarnas egen utbildning hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas? Hur upplever lärarna elevernas gensvar på hur de förmedlat det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11? Jag utförde en kvalitativ undersökning med intervju som metod. Detta för att lättare kunna få mer djupgående svar. Undersökningsdeltagarna valdes genom bekvämlighetsurval. Alla undersökningsdeltagare ansåg att deras bakgrund och fritidsvanor underlättade deras arbete. Det stöd de upplevde att de fick var främst ekonomiskt från skolledningen eller genom samarbete med andra ämneslärare på vissa moment. Både de som examinerades för runt 40 år sedan och de som examinerades runt millennieskiftet var överens om att det hade blivit mer fokus på hälsa och att en del av deras hälsokunskaper kom från annat håll. De kände att de flesta elever visste vad som var bra för hälsan, men att de inte alltid levde som de lärt sig. Dåliga kostvanor var vanligt. Negativ påverkan hemifrån sågs som en svårighet. Undersökningsdeltagarna ansåg att fokuseringen på begrepp var största förändringen i LGR11, men att de i övrigt inte behövde ändra så mycket i undervisningen. De kände att det rådde tidsbrist och försökte baka in teorin i det praktiska eller lägga det som hemuppgifter. Alla arbetade med någon form av träningsdagbok för att hjälpa eleverna att sätta upp hälsomål. Deras egen bakgrund och fritidsvanor var det de upplevde påverkade deras möjligheter mest till att förmedla Hälsa och livsstil. Däremot kände de att det fanns en del kvar att arbeta med för att alla elever skulle ta till sig detta. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasiet. Ht 2012</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns några skillnader i hur idrottslärare som endast undervisar i ett ämne jämfört med idrottslärare som undervisar i två ämnen såg på sin arbetssituation. Frågeställningarna utgick från att undersöka skillnader utifrån hur lärarna uppfattade sin fysiska samt psykiska arbetssituation. I deras psykiska arbetssituation ingick att försöka kartlägga graden av stress de kände i sitt arbete. Andra faktorer som ingick i lärarnas psykiska arbetssituation var även delaktighet i verksamheten samt hur lärarna uppfattade sina sociala kontaktnät på den skolan de arbetade på. Frågeställningarna som arbetet utgick ifrån var: -          Vilka likheter och skillnader finns i hur de två olika lärargrupperna uppfattar sin fysiska och psykiska hälsa? -          Vilka likheter och skillnader finns i hur de två olika lärargrupperna uppfattar sin delaktighet och gemenskap med resten av personalen på skolan? Metod Metoden som användes var kvalitativa intervjuer där totalt sex lärare, två ett- och fyra tvåämneslärare, från de båda lärarkategorierna intervjuades. Lärarna som ingick i studien hade arbetat mellan tre och 25 år som lärare och alla undervisade helt eller delvis på högstadiet. Det var en kvinnlig och fem manliga idrottslärare som intervjuades och de hade ett åldersspann på 24 till 50 år. Lärarnas svar analyserades sedan med hjälp av Kobasas hardinessteori samt Antonovskys KASAMteori. Resultat De resultat som framkom var att tvåämneslärare kände en större motivation för sitt arbete men att de däremot också kände sig mer stressade över framförallt det administrativa arbetet som ingår i en lärartjänst. När det gäller den fysiska arbetsmiljön fanns det inga skillnader mellan de två lärarkategorierna. Slutsats Slutsatsen som kunde dras var att alla lärare i denna undersökning i någon mening talar positivt om att kunna undervisa i två ämnen. De mest förekommande anledningarna till att lärarna hellre ville undervisa i två ämnen var för att få vila mentalt då de ansåg att idrottsundervisningen var krävande, samt att de fick ett mentalt stimuli av att undervisa i två ämnen. Detta trots att tvåämneslärarna alltså var mer stressade i sitt arbete än vad ettämneslärarna var.

Sammanfattning Den här studien undersöker begreppet Hälsa i läroböcker inom skolämnet idrott och hälsa för grundskolans senare år och gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att se hur hälsa framställs i läroböckerna. Undersökningen utgår från dessa frågor; vilket utrymme ges begreppet hälsa i läroböcker för de senare åren inom skolämnet idrott och hälsa? hur definieras hälsa?, vilka perspektiv och teorier finns presenterade i läroböckerna? samt uppfyller läroböckerna läroplanernas hälsomål? Undersökningen har åtta läroböcker som grund och dessa analyseras utifrån en innehållanalys med fokus på hur ofta hälsa som företeelse nämns. Resultatet av undersökningen visar att hälsa som företeelse förekommer i många delar av läroböckerna. Hälsa behandlas inte endast i det explicita avsnittet om hälsa utan även i andra avsnitt som till exempel friluftsliv, ergonomi, stresshantering och kost. I de renodlade hälsoavsnitten ligger fokus till stor del på fysisk, psykisk och social hälsa. Utifrån resultatet av undersökningen kan vi dra slutsatsen att hälsa i läroböckerna innebär att det inte är endast fysisk aktivitet som leder till hälsa. Människokroppen ses som en helhet som måste vårdas varsamt och med omtanke på många olika plan för att hälsa ska uppnås.   Nyckelord: Didaktik, idrott och hälsa, läroböcker, innehållsanalys, hälsa.

Undersökningens syfte var att synliggöra hur några verksamma lärare i grundskolans senare år upplever och uppfattar hälsa i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa. Studien utgår från den kvalitativa forskningsansatsen där semistrukturerade intervjuer tillämpades vid utförandet. Data insamlingen utgörs av sju respondenter valda utefter specifika kriterieurval. Resultatet visar att hälsa är ett svår definierat begrepp med många dimensioner, vilket även litteraturen påvisar. Begreppets oklarhet visar att hälsa kommer till olika uttryck i undervisning. Införandet av den nya kursplanen i Idrott och hälsa Lgr 11 pekar på att implementeringen är en komplicerad och tidskrävande process.

Syftet med denna uppsats var att undersöka tre skolade sångerskors egna upplevelser av sångens effekter både fysiologiskt och psykologiskt. Genom en semistrukturerad djupintervju och en enkät med VAS-metoden (visuell analog skala) och POMS-metoden (profile of mood states) söktes svar på den huvudsakliga frågan om aktiviteten sång kan motverka stress. Framförallt var jag intresserad av att ta reda på om det upplevdes ha en avslappnande och välgörande effekt och i så fall varför. Tidigare forskning har visat ett samband mellan sång och ökat välbefinnande. Det har varit tydligt att sång kan ha en positiv verkan på den som sjunger, men faktorerna till det inverkande resultatet är flera och därför kan man mest se vad totaleffekten av sång är. Uppsatens teoretiska bakgrund består av litteraturstudier som behandlar frågan vad stress är och dess effekter på kroppen, likaså vad som händer i kroppen vid sång. Jag har både valt att ta med vetenskapliga fakta och mer kontroversiella teorier som bakgrund, då jag tror att båda kan belysa frågorna i min undersökning. Resultatet visar att sången hade en positiv effekt såväl psykologiskt som fysiologiskt på intervjupersonerna. De upplevde att det var mindre stressade efter sångtillfället och kände sig dessutom gladare, piggare och mer hoppfulla än innan. / <p>Lärarexamen</p>

Syftet med studien var att undersöka hur idrottslärare respektive elever tolkar begreppet hälsa, samt hur dessa idrottslärare undervisar i momentet hälsa. Studien baseras på intervjuer med fyra lärare och fyra elever från två olika skolor. Resultatet visade sig att båda idrottslärarna och eleverna hade liktydliga tolkningar om begreppet hälsa. Vad gäller hur momentet hälsa undervisas, visade det sig att olika undervisningsmetoder förekom beroende på vilket område som berördes i momentet hälsa. En slutsats av studien blev att undervisningen om momentet hälsa till största delen präglas av fysisk aktivitet. Dessutom var det tydligt förekommande att lärarna planerar sina lektioner noggrant utifrån styrdokumentens mål.

Syftet med studien är att undersöka vilken uppfattning elever i årskurs 9 har om hälsa och vad de upplever som viktigt att lära sig om hälsa samt vad de har fått lära sig om hälsa. Studien syftar även till att granska läroböcker gällande hälsa. Detta syfte ger följande frågeställningar: Hur definierar eleverna hälsa? Vad har eleverna fått lära sig om hälsa i ämnet Idrott och hälsa? Vad upplever eleverna som viktigt att lära sig om hälsa i undervisningen i Idrott och hälsa? Hur framställs hälsa i läroböcker för Idrott och hälsa? Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer där 18 elever i årskurs 9 på tre olika skolor i olika kommuner har intervjuats. En kvalitativ textanalys har också genomförts för att svara på frågeställningen gällande läroböckerna. Sex stycken läroböcker inom ämnet Idrott och hälsa har analyserats. Aaron Antonovskys teori om KASAM har används vid analys för båda metoderna i denna studie. Studien visar att många läroböcker diskuterar fysisk hälsa i stor utsträckning och relaterar ofta till fysisk hälsa genomgående i böckerna. Däremot visar studien att ingen av de intervjuade eleverna använder lärobok inom Idrott och hälsa i sina nuvarande skolor. Psykisk och social hälsa diskuteras i mindre omfattning. Studien visar också att elevers uppfattning om hälsa är att må bra, träna rätt och äta bra.

Hur upplever eleverna på skolan hälsoundervisningen inom ämnet idrott och hälsa? Finns det ett samband mellan deras svar och det som står i Lpo 94?   Syftet med uppsatsen är att undersöka den upplevda hälsoundervisningen ur ett elevperspektiv. Vi vill genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på vad eleverna lär sig under de senare åren på grundskolan därför har vi valt att intervjua 16 elever i årskurs 9. Anledningen till att vi valt att koppla elevernas svar till Lpo 94 är att de under hela sin skoltid följt den läroplanen.   Mycket av hälsoundervisningen sker utanför ämnet idrott och hälsa vilket resulterar i att eleverna inte upplever det som en del i hälsoundervisningen.  Då undervisningen sker i olika ämnen förstår inte alla elever att målen från kursplanen i idrott och hälsa i Lpo 94 uppnås för de ser inte integrationen ämnena emellan. Detta resulterar i att eleverna inte upplever någon känsla av sammanhang som är det teoretiska perspektivet i den här undersökningen.    Eleverna upplever att undervisningen som de får inom hälsa är relevant och bra men att det är för lite av den inom ämnet idrott och hälsa, de skulle uppskatta fler lektionstillfällen i veckan. Detta skulle kunna ge möjlighet till mer kunskap om hur läroplanen ser ut och vad som ingår i den, ingen av eleverna vi intervjuade hade någon aning om vad som stod i Lpo 94, men de är medvetna om att den finns.

Vi människor har de senaste decennierna blivit allt mer stillasittande, vilket innebär en ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar samt övervikt. Detta har också bidragit till att fysisk inaktivitet idag räknas som den fjärde ledande riskfaktorn för global dödlighet. Eftersom alla barn i Sverige idag tillbringar mycket tid i skolan så är skolan och idrottsundervisningen en viktig plattform för att förmedla vikten av fysisk aktivitet för att hälsan inte ska försämras. Syftet med denna konsumtionsuppsats är att undersöka eventuella samband mellan fysisk aktivitet i skolåldern och ett fortsatt fysiskt aktivt liv. Vi kommer även att belysa om en rad övriga faktorer påverkar om individen blir fortsatt fysiskt aktiv. Studien bygger på elva stycken vetenskapliga artiklar. Litteraturstudien är indelad i två delar, första delen handlar om samband mellan fysisk aktivitet som ung och som äldre. Det visar sig att oenigheten är stor angående om fysisk aktivitet som ung påverkar om man blir fysiskt aktiv som äldre. Faktorer som påverkar resultatet kan vara hur studien definierar fysisk aktivitet, vilken idrott individen utövar, hur långa undersökningsperioder studien innefattar, studiens geografiska plats samt vilka mätinstrument som används i studien. Den andra delen av analysen utgår från andra faktorer, som utöver fysisk aktivitet kan påverka om individen förblir fysiskt aktiv som äldre. Resultatet visar att BMI och övervikt, idrottsundervisningen och mottaget betyg i idrott och hälsa, könstillhörighet, samt socioekonomiska och demografiska faktorer i unga år bidrar till om man blir fysiskt aktiv som äldre eller ej. Uppsatsens främsta slutsats är att det råder delade meningar om i vilken grad fysisk aktivitet under barndomen/ungdomen är relaterad till fysisk aktivitet som vuxen. Det går dock inte att motsäga att sambandet faktiskt existerar och därmed kan konstateras att idrottsundervisningen spelar en viktig roll för individens fortsatta fysiskt aktiva liv.

ABSTRACT   Background: Health and ill-health are multifaceted concepts. Previous research has shown that physical activity and the level of cardio respiratory are important parts of leading a healthy lifestyle. Possibly, it’s so important that the Occupational Health Service should focus even more on this. Aim: The aim was to investigate if there was a relationship between the level of cardio respiratory fitness and self-rated health, and between the level of cardio respiratory fitness and physical and mental ill-health. Method: The study was conducted using a quantitative method in the form of a cross sectional study. Data was collected from an Occupational Health Service, containing answers to a questionnaire on work environment and health and test values ​​from completed cycle fitness tests. The study population consisted of 1191 individuals, n = 1191. Only male officials in the construction sector were included in the study. A total of 16 questions from the survey were selected, one question was about self-rated health and 15 questions were about perceived ill health during the past year. The 15 questions were divided into groups of physical and mental ill-health. Data were analyzed in SPSS using the chi square test to examine whether a relationship existed between variables.   Results: Data analysis shows strong evidence of a relationship between self-rated health and the level of cardio respiratory fitness, p= 0.000. Three of the questions regarding physical and mental ill-health were also shown to be associated with the level of cardio respiratory fitness: headache, p= 0.005, snoring p=0.000, and fatigue p=0.009. This indicates that individuals with higher levels of cardio respiratory fitness experience fewer symptoms of headaches, fatigue, snoring and better self-perceived health. Conclusion: The level of cardio respiratory fitness seems to be important when it comes to being healthy and preventing illness. People should therefore be encouraged to be cardio respiratory fit. Although there is evidence that these relationships exist, more research is needed to see if there is a relationship of causality and how strong the relationships are.   Keywords:  cardiorespiratory fitness, cardiorespiratory fitness-test, health, ill-health, self-rated health.