Fysisk aktivitet är en viktig faktor för människors hälsa och de som inte är tillräckligt fysiskt aktiva riskerar att drabbas av folkhälsosjukdomar. Ett sätt att utöva fysisk aktivitet är genom att ta sig mellan olika platser till fots. Sannolikheten att nå upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet blir större om det finns många platser i hemmets närmiljö och dessa platser skulle kunna vara parker, motionsspår, affärer eller sjukhus. Syftet i denna studie är att undersöka närmiljöns inverkan på fysisk aktivitet. En kvantitativ metod med enkäter som behandlar fysisk aktivitet och närmiljö har använts. Antalet godkända insamlade enkäter uppgick till 136 stycken som sedan har kodats om till data samt analyserats med ett Chi2-test i SPSS. Av de 136 respondenterna uppfyllde 108 personer rekommendationerna för fysisk aktivitet. Ingen tydlig trend gick att se att närmiljön hade inverkan på fysisk aktivitet. Slutsatsen blev därför att närmiljön kan vara gynnsam för fysisk aktivitet, men bland dessa respondenter så var det andra faktorer som inverkade varför de som var fysiskt inaktiva inte uppfyllde rekommendationerna för fysisk aktivitet. I vidare studier skulle det vara intressant att se vilka dessa faktorer skulle kunna vara.

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningar Forskning visar på att lärarna inte riktigt når fram med hälsobudskapet och att skolan har ett patogent synsätt där hälsa främst handlar om att få eleverna att röra på sig. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur eleverna själva tänker och resonerar kring begreppet hälsa. Detta för att få en bild av hur skolan på bästa sätt ska kunna möta elevernas behov. Frågeställningarna är: Vad är hälsa för elever på högstadiet? Hur tycker elever på högstadiet att hälsa bäst uppnås? Vad upplever elever att de får lära sig om hälsa inom undervisningen i idrott och hälsa? Metod Studien är kvalitativ och intervjuer i fokusgrupper gjordes på högstadielever från en skola. Jag använde mig av ett bekvämlighetsurval. Fem fokusgruppsintervjuer genomfördes med 4-5 elever i varje grupp. Sammanlagt deltog 23 elever. Resultat Resultatet visade på att elevernas uppfattning om hälsa till stor del handlade om kost och träning. Enligt eleverna har hälsa i skolan handlat lite om kost, men främst av vikten att röra på sig. De ansåg också att syftet med träning och kost främst var att se bra ut och inte bli överviktig. Endast ett fåtal elever nämnde andra aspekter som att undvika stress, ha en god nattsömn m.m. Några elever efterfrågar en bredare hälsosyn i skolan och säger att de skulle vilja veta syftet med övningar de gör och de skulle vilja veta mer om vad som gör att man mår bra istället för att fokusera på att undvika det som får dem att må dåligt. Slutsats Studien visade att det var ett patogent synsätt med utgångspunkt i den biomedicinska synen på hälsa som var dominerande i den skola som studerades. Eleverna uppfattar att undervisningen främst fokuserade på faktorer som motverkar ohälsa. Eftersom eleverna nästan uteslutande lyfter fram hälsa ur ett fysiskt perspektiv så har skolan ett ansvar att säkerställa att eleverna får en undervisning som ger en bredare bild av hälsa där även psykiskt och socialt perspektiv ingår.

BakgrundI bakgrunden redogörs fritidshemmets framväxt, miljöns påverkan på hälsan, hur skolan kan arbeta för att stärka elevernas självkänsla och vilka effekter som rörelseträning har på eleverna.SyfteSyftet är att undersöka hur elever i årskurs 3 som är inskrivna på ett fritidshem uppfattar sin hälsa, sitt välbefinnande och sina kamratrelationer.MetodI undersökningen användes en kvantitativ metod med enkäter som redskap. De medverkande är elever i årskurs 3 som går på två olika fritidshem inom samma kommun.ResultatI undersökningen framkommer det att merparten av barnen uppger att de mår bra, är fysiskt aktiva och har många vänner. Det framkommer även att det finns barn som inte trivs med livet just nu.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur rektorer beskriver begreppet hälsa och skolans hälsofrämjande arbete. Vidare är syftet att analysera och diskutera vilka perspektiv som är framträdande i skolans verksamhet gällande hälsa. Studiens frågeställningar lyder: 1. Hur beskriver rektorer begreppet hälsa? 2. På vilket sätt arbetar rektorer med en hälsofrämjande verksamhet? 3. Vilka hälsoaspekter är framträdande i gymnasieskolornas verksamhet? Metod Studien har en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet består av sex rektorer och biträdande rektorer som arbetar på fem olika gymnasieskolor. Det insamlade resultatet har tolkats och analyserats med hjälp av WHOs hälsodefinition, begreppet health literacy samt synen på hälsa som något positivt eller negativt längs ett kontinuum.  Resultat När rektorerna ombads att berätta om sin definition av hälsa utgick de från den fysiska aspekten, för att därefter komma in på den psykiska och sociala delen av hälsa. Exempel på arbetssätt som skolorna använde sig av för behandling av psykiska åkommor var fysisk aktivitet samt samtal om elevens mående. Samtalen var reaktiva åtgärder då det blev synligt att eleven i fråga tog skada eller mådde dåligt. Gemensamt för de sex rektorerna var att de arbetade med likabehandlingsplaner. Generellt genomfördes undervisning där normkritik och värdegrund diskuterades på alla gymnasieskolor. Två hälsofrämjande arbetssätt uppmärksammades: en skola hade en handledare per klass som ansvarade för hälsoarbetet, en annan skola hade en lektor i miljövetenskap som drev skolans arbete i dessa frågor. Slutsats Slutsatserna i studien var att alla rektorerna var medvetna om att hälsa är ett begrepp som enligt WHO:s definition består av en helhet; den fysiska, den psykiska och den sociala aspekten. Samtliga skolor använde fysisk aktivitet som behandlingsform för att få bukt med psykiska åkommor som oftast orsakats av stress. Detta arbete går i linje med Brülde & Tenglands (2003) tankar om att ohälsa går att förebygga och att hälsa främjas genom fysisk aktivitet. Ur denna synvinkel fanns en efterfrågan hos rektorerna att kunna bidra med mer fysisk aktivitet i skolan för att fysiskt bilda eleverna och ge dem verktyg att hantera stress under hela sina liv. Detta går i linje med teoribildningen health literacy, där förmågan att göra hälsosamma val är central. / Aim The aim of this study is to examine how school principals describe the concept of health and the schools’ work with health promotion. Furthermore, the aim is to analyze and discuss what perspectives that are prominent in the schools’ regarding health. The question formulation of the study complies: 1. How do the schools’ principals describe the concept of health? 2. In what way do the schools’ principals work with health promoting activities? 3. What aspects of health are prominent in the upper secondary school activities? Method The study has a qualitative approach with semi-structured interviews as data collection method. The sample consists of six principals and assistant principals operating in five different upper secondary schools. The collected results have been interpreted and analyzed using the WHO health definition, the concept of health literacy and the perception of health as positive or negative along a continuum. Results The principals’ definitions of health started with the physical aspect, and thereafter included the psychological and the social aspect of health. The practical working methods that were undertaken to prevent psychological disorders were physical activities and conversations about the pupils’ wellbeing. The conversations were reactive measures when it became visible that the pupil in question took harm or felt bad. The six principals had in common that they worked with an equal treatment plan. Generally, in all of the upper secondary schools, norm critical discussions as well as discussions about value grounds were held. Two ways to work were observed: one school had a supervisor per class who was responsible for health promotion, another school had a senior lecturer in environmental science that ran the school forward in these questions. Conclusions The conclusions presented in this study were that all principals were aware of that health according to the WHO definition, consists of a whole; the physical, mental and social aspect. All of the schools used physical activity as treatment for coping with physiological disorders usually caused by stress. This work aligns with Brülde & Tenglands (2003) thoughts about preventing ill health and promoting health by using physical activity. From this point of view there is a demand from the school management to be able to contribute more with physical activity in school and to educate the pupils according to health literacy and give them the tools to manage stress throughout their lives. This aligns with the theory of health literacy, where the ability to make healthy choices is central.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka den psykiska hälsan hos socialarbetare i Uppsala kommun samt vilka faktorer som påverkar den. För att kunna göra detta användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning som delades ut till enhetschefer på berörda enheter. Enkäten beräknades nå ca 400 socialarbetare, det inkom svar från 41 st. Den teoretiska bakgrunden för studien är baserad på Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang och det har präglat uppsatsens alla moment. Enkäten baserades på KASAM-13 frågeformuläret samt ett antal sociodemografiska frågor som rörde ålder, kön och familjeförhållanden. Resultaten jämförde respondenternas självupplevda hälsotillstånd med deras grad av KASAM och en linjär regressionanalys gjordes för att undersöka vilka faktorer som hade stört påverkan på den psykiska hälsan. Det framkom att 60 % av de undersökta socialarbetarna skattade sitt hälsotillstånd som bra eller mycket bra och detta korrelerade väl med deras mått på KASAM. Störst betydelse för hälsan hade familjeförhållanden, typ av målgrupp för handläggningen samt upplevd arbetsbelastning och ålder och erfarenhet. Resultaten stämde väl överens med jämförbara resultat från tidigare forskning.

Stillasittande arbete är vanligt förekommande bland universitetsanställda där upp till 75 procent av dagen utgörs av stillasittande arbete. Arbetsgivare har möjlighet att erbjuda friskvård till de anställda och sådana insatser har visat påverka produktivitet, hälsa och motivationen till att vara fysiskt aktiv överlag. Studien syftade att undersöka universitetsanställdas nyttjande av friskvård och eventuella samband med självskattad hälsa. En webbaserad enkät innehållandes bakgrundsfrågor, PSS-10, Krav-kontroll-stöd, SF-36 samt frågor gällande fysisk aktivitet och friskvård, skickades ut till 919 personer med en svarsfrekvens på 33 procent (N=304). Resultatet visade att 54 procent nyttjade friskvårdstiden samt att dessa individer även ägnade mer tid till planerad fysisk aktivitet utanför arbetstid. Kvinnor som nyttjade friskvårdstiden upplevde mindre stress och skattade sin mentala hälsa bättre än kvinnor som inte nyttjade friskvårdstiden. För både kvinnor och män sågs ett positivt samband mellan nyttjad friskvårdstid och självskattad fysisk hälsa. Ett positivt samband sågs även mellan nyttjad friskvårdstid och självskattad mental hälsa bland kvinnor. Sambandet mellan friskvård på arbetet och självskattad hälsa kan ses grunda sig i universitetsanställdas organisatoriska förutsättningar. / Among university employees, as much as 75 percent of the workday is spent sitting down. Employers have the opportunity to offer wellness services to the employees, and such interventions has proven to affect productivity and health. This study aimed to explore the utilization of wellness services and its eventual association with self-rated health. A web based survey containing background variables, PSS-10, Demand-control-support, SF-36, and questions regarding physical activity and wellness services, was handed out to 919 persons with a response rate of 33 percent (N=304). 54 percent used the wellness services and they spent more time engaging in planned exercise than did the non-users. Women who used the wellness service felt less stressed and rated their mental health better than the non-using women. Regarding both women and men there was a positive correlation between time spent using wellness services and self-rated physical health. A positive correlation could also be seen, among women, between time spent using wellness services and self-rated mental health. The correlation between the utilization of wellness services and self-rated health could be based on the organizational conditions among university employees.

Syftet med arbetet var att undersöka om arbetsmiljön påverkar utvalda lärares hälsa i idrott och hälsa. Får lärarna den hjälp och stöd de behöver för att genomföra en god undervisning?   Metoderna som användes i arbetet var semistrukturerade intervjuer och observationer i naturliga miljöer. Intervjuerna hade en färdig intervjumall men följdfrågor tillkom utefter vilka svar de utvalda lärarna gav. Under observationerna följdes ett observationsschema där ljudnivå och när läraren talade till eleverna var i fokus. Det var fem lärare på olika skolor som medverkade i undersökningen. Alla medverkande lärare hade olika arbetslivserfarenheter och storleken på deras idrottssalar varierade. Innan intervjuerna och observationerna genomfördes fick lärarna välja om de ville medverka eller inte. De blev även informerade om de etiska aspekterna. Efter intervjuerna transkriberades de viktigaste delarna.   Resultatet visade att majoriteten av de medverkande lärarna känner sig stressade på grund av arbetsmiljön. Det berodde främst på storleken på idrottssalarna och undervisning i olika miljöer. Lärarna upplevde både positiv och negativ stress. Under observationerna noterade jag att ljudnivån var relativt hög under alla fem lektioner, främst när aktiviteterna var igång. Några av de medverkande lärarna i undersökningen ansåg att de får den hjälp och stöd de behöver från skolan för att genomföra goda lektioner. De fick hjälp i form av assistenter, hörselskydd och talförstärkare.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som en hälsoinspireradundervisning i årskurs 1-3 skulle innebära, samt hur denna skulle kunna utformas inom ramarna för dendagliga undervisningen. Metoden som användes var halvstrukturerade intervjuer, där två lärare ur varjeårskull valdes ut slumpmässigt. Resultatet visar stora skillnader i tolkningen av vad hälsa och enhälsoinspirerad undervisning skulle kunna innebära. Stora utmaningar i att planera och genomförahälsoinspirerad undervisning var dock bristen på tid, resurser och kunskap tillsammans medkommunikationssvårigheter och bristande samarbete lärare emellan. Föräldrars ansvar och engagemangvar dessutom något som efterfrågades för att lyckas med en hälsoinspirerad undervisning bland barnen. Iarbetet med hälsoundervisning i grundskolans yngre åldrar behövde också ett gemensamt materialutformas, där metoderna matchade de befintliga förutsättningarna i klassrummet. Genom ett bättresamarbete inom skolan, och med föräldrar, idrottsföreningar och lokala aktörer skulle en bra plattformkunna skapas för att nå framgång med en hälsoinspirerad undervisning.