Bakgrund: Eutanasi är idag förbjudet i de flesta länder, däribland Sverige. Frågan diskuteras ofta och är ett kontroversiellt ämne. Dessa diskussioner förs dock alltjämnt utifrån läkarens perspektiv och sjuksköterskans delaktighet hamnar i skymundan. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa sjuksköterskors uppfattning om eutanasi i länder där det tillämpas respektive där det inte tillämpas. Metod: Denna metod är en systematisk litteraturstudie som omfattar 12 artiklar från åren 2000-2011. Analysen har skett med via kodning och kategorisering av artiklarnas text. Katie Erikssons vårdteori har utgjort den teoretiska utgångspunkten för diskussion av resultatet. Resultat: Sjuksköterskor känner en ovisshet i vad eutanasi verkligen innebär. Det vanligaste argumentet mot eutanasi i länder där det är olagligt är att sjuksköterskorna tror att det kan komma att missbrukas samt bli ett alternativ för patienter som känner att de är till belastning för samhället. Oavsett om sjuksköterskorna arbetar i länder där eutanasi är lagligt eller olagligt är de som har en religiös trosuppfattning mer säkra i var de står i eutanasifrågan. De sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård tenderar att vara mer positivt inställda till eutanasi än sjuksköterskor som arbetar på sjukhus, oberoende av vilket land de arbetar i. Slutsats och diskussion: Oavsett om sjuksköterskorna jobbade i ett land där eutanasi var lagligt eller olagligt var det inte mycket som skiljde sig i deras uppfattning rörande ämnet.  Mer information om vad eutanasi innebär skulle kunna bidra till att sjuksköterskor blir bättre rustade och kan förmedla adekvat information till patienten och dess anhöriga, samt känna sig trygga i sin sjuksköterskeroll.

I Sverige har antalet människor som drabbas av hjärtinfarkt minskat samtidigt som överlevnaden bland de drabbade har ökat. Att hjärtinfarkter minskat beror bland annat på att vi lever mer hälsosamt. Trots mer hälsosam livsstil är det livsstilsfaktorer som är förändringsbara som är den största orsaken till hjärtinfarkt idag. Under sjukdomsförloppet genomgår patienten en kris och svårigheten är att hitta motivation till varaktiga livsstilsförändringar. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka patienters möjlighet till livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Till litteraturstudien valdes 15 vetenskapliga artiklar och utifrån deras resultat framkom fyra kategorier; sociala, fysiska, kognitiva och emotionella faktorer. Resultatet visade bland annat att socialt stöd i samband med livsstilsförändringar var viktigt för patienten, men kunde även försvåra. Även de andra kategorierna innehöll faktorer som försvårade respektive underlättade livsstilsförändringar för patienten. Ett av de viktigaste fynden visade sig vara behovet av individuellt utvecklat stöd för patienten. Kunskap om personliga riskfaktorer, delaktighet och förståelse för det egna ansvaret ökade motivationen. Framtida forskning om livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt bör fokusera på beteendevetenskap inom stress och hjärtrehabilitering. Varaktighet av livsstilsförändringar och kvinnors syn på behov av förändring är också värt att undersöka. / The numbers of people in Sweden suffering from heart attacks have diminished, while the survival rate among those affected has increased. The reason why heart attacks reduced is partly because we live more healthily. Despite a healthier lifestyle, the major causes of heart attacks today are lifestyle factors that are changeable. During the course of the disease, the patient undergoes a crisis and the difficulty is to find the motivation for long-term lifestyle changes. The purpose of this study was to elucidate factors that may affect patient’s ability to make lifestyle changes after a myocardial infarction. For the study 15 scientific articles were selected. The result revealed four categories: social, physical, cognitive and emotional factors. Social support was showed to be important in connection with lifestyle changes but can also constrain. The other categories also contain factors that impede and facilitate lifestyle changes for the patient. One of the most important findings in the result proved to be the need for individually designed support for the patient. Knowledge of personal risk factors, participation and understanding of their responsibilities increased motivation. Future research on the topic lifestyle changes after myocardial infarction should include behavioral, cardiac rehabilitation, stress and women’s views on the need for lifestyle change.

No description available.

Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal är ett webbbaserat hjälpmedel för att sjukvårdspersonal lätt ska ha tillgång till uppdaterad kunskap som bygger på vetenskapliga och beprövade metoder. Syftet med studien var att undersöka evidensen bakom de riktlinjer för munvård som anges i Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal. Studien genomfördes som en litteraturstudie där både en kvalitativ och en kvantitativ ansats använts, vilket benämns metodtriangulering. Författarna har funnit evidens för samtliga riktlinjer i Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal. Riktlinjerna för hur munvård bör utföras har delats in i kategorierna tandborstning, rengörning av munhålan och behandling av uttorkad munslehinna. Bevisvärdet i artiklarna, expertutlåtandena och SBU rapporten har bedömts som stark till begränsat bevisvärde. Merparten av evidensen bedömdes som begränsat bevisvärde, främst på grund av att arbetena saknade tydliga metodbeskrivningar. Trots det begränsade bevisvärdet och det faktum att det inte framkommit några fakta som motsäger riktlinjerna anser författarna att handbokens riktlinjer bör följas. Författarna anser att studien kan bidra till ett ökat kritiskt tänkande hos sjuksköterskan. Vårdpersonalen blir medveten om vikten av att alltid ha ett kritiskt förhållningssätt gentemot den kunskap och de riktlinjer vi har att följa. Ett kritiskt förhållningssätt gentemot kunskap leder till kvalitetssäker vård, där patienten kan förlita sig på att vården bygger på evidens. Det leder till ökad trygghet för patienten.

Abstract Author Johanna Rahl and Marie Johansson. Title Helsingborg-Ängelholm, a comparison of the work of the municipalities regarding self generated health care activities for employed teachers. Content Today you pay more and more attention to self generated health care. Political decisions affect the social development and thereby also conditions for people to feel healthy. As the municipalities are working with its inhabitants they are an important part of the self generated health care activities. The most part of our life we spend in school or at work and this is the reason why these places are the most suitable to create healthy people. From these thoughts we created the following aim of the study: “The aim of this study is to investigate what kind of work regarding self generated health care that is performed by the municipalities of Helsingborg and Ängelholm towards the employed teachers and how the teachers apprehend this work. Beside we will compare the municipalities and the selected schools and look for differences and similarities. Using actual knowledge about self generated health care we will support with thoughts how to develop the work for better self generated health care.” To answer the aim we have done 20 interviews of teachers, headmasters, responsible for human resources in the municipality, project leader for “Hälsovägen” as well as responsible for Child and Youth committee, all working within Helsingborg and Ängelholm municipalities. Our result shows that there is an ongoing work regarding self generated health care in both municipalities, even though it is different. In Ängelhom there is a policy regarding self generated health care, including 1000 SEK as a subsidy for these kinds of activities, among a lot of other things for the employees. The municipality also arrange special health congresses and other projects regarding self generated health care. In Helsingborg the subsidy is 2000 SEK a year, together with a health care card with discounts. The municipality in Helsingborg also has a well developed team work with “Hälsoborgen”, the towns` answer to the company’s health care. This is missing in the municipality of Ängelholm, who instead has progressed a lot more regarding the self generated health care activities for the employed teachers. The most used part is the subsidy of the self generated health care activities; however this part must be paid by the schools themselves. This will lead to the schools reducing both the number of employees as well as materials to the pupils. Theories regarding self generated health care and health focus on the importance to affect people physical, psychological and social. The municipalities we have compared are still working more on the physical part. It is not enough to have a good physique if you don’t feel good both psychologically and socially. This is something to think about for both of the municipalities, when they evaluate their self generated health care work. Helsingborg and Ängelholm need to enlarge their views concerning self generated health care, through learning from each other. Key words Helsingborg municipality, Ängelholm municipality, employed teachers, ill-health, health and self generated health care.

There is an on going debate in academia on the health of immigrants in their host countries. Many studies have indicated that immigrants tend to have poor health as compared to the native born population. Researchers in this field however hold divergent views on the causes of the poor health of immigrants. One school of thought attributes poor health of immigrants to premigration period. The contenders of this theory argue that during this period immigrants experience and are subjected to hardships which will affect their health later on in their lives. On the other hand, some researchers view post migration period as an ultimate determinant of the poor health of immigrants in their host country. These researchers ascertain that during this period immigrants are faced with many challenges of adaptation and most often lack good integration in their host countries which hampers their health. The aim of this study is to explore and describe the impact of migration and integration on the health of African immigrants in the Swedish society. A combination of both qualitative and quantitative methods was used to collect and analyze data with the help of the “triangulation “technique. A structured questionnaire was used as a guideline to the in-depth interviews conducted with African immigrants who have lived in Sweden for a period of five to twenty years and plus. Twentyfive African immigrants from fourteen African countries took part in this research. This study was conducted in the city of Linköping in Sweden. Results from this study revealed that majority of African immigrants self rated their health as being good. Many affirm to be in good health. However, a majority of African immigrants reported psychosomatic symptoms such as stress, fatigue, and other illnesses such as high blood pressure, and diabetes. It was also observed that African immigrants hardly seek medical help except when necessary. Health as defined by immigrants is “a combination of physical and mental well being”,” health is ” happiness and joy”, health is “self realization and self esteem”, health is “vitality”, Health is a “sine qua non condition to good life”. However mastery of the Swedish language, and flexible opportunities, which will enable immigrants to access the labor market and be self-sufficient, may improve the immigrants health condition. Also integration of immigrants’ health professionals in the Swedish health care system may be a vital tool to encourage immigrants to seek health attention and improve their health condition.

<p> </p><p>Övervikt och fetma är ett ökande problem i samhället och i världen. Diskrimminering och negativa attityder mot överviktiga människor är vanligt. Upprätthållande av patienternas värdighet är fundamentalt för god omvårdnad. Syftet med denna studie har varit att belysa och sammanställa forskning som beskriver överviktiga människors erfarenheter av värdighet vid behandling och vård inom Hälso- och Sjukvården. Elektroniska sökningar har gjorts i två databaser tillsammans med manuell sökning för att finna referenser. Åtta artiklar granskades och inkluderades i studien. I resultatet framkom följande områden, att mötas av respekt, att inte mötas av respekt, att inte få plats med sin kropp, att välja att lämna över kontrollen, att bli sedd och tagen på allvar och att inte bli sedd och tagen på allvar. Det som framkommer i denna studie är att många överviktiga människor upplever att de inte blivit respektlöst behandlade av personalen på grund av sin övervikt. Däremot känner överviktiga människor att de ibland blir respektlöst bemötta för den hjälp som de får för sin övervikt. Det visade sig också att utrustning och sjukhusmiljöer sällan var adekvata för deras storlek. Slutsatsen av resultatet visar att överviktiga människor känner värdighet när personalen behandlar dem respektfullt, ser dem som en individ och att de blir tagna på allvar.</p><p> </p><p> </p> / <p>Overweight and obesity are an increasing problem in the society and in the world. Discrimination and negative attitudes towards obese people are common. Maintenance of patient´s dignity is fundamental for good care. Aim for this review was to illuminate and relate research who describes overweight people´s experiences of dignity with treatment and care in Health Care. Electronic searches were carried out on two databases along with hand-searching of references. Eight studies met the inclusion criteria. The findings revealed following areas, be faced by respect, not be faced by respect, not get location with his body, choose to hand over the control, be seen and taken seriously and not be seen and taken seriously. Findings revealed that many overweight people experienced that they have not been treated disrespectfully by the professionals because of their weight but they are sometimes treated disrespectfully by health care professionals for the care they received for their obesity. It turned out that the equipment and the environment in hospitals seldom were adequate for their size. The conclusion of the result shows that overweight people feel dignified if the nurses treat them with respect, see them as a person and they are taken seriously.</p>

<p>There is an on going debate in academia on the health of immigrants in their host countries. Many studies have indicated that immigrants tend to have poor health as compared to the native born population. Researchers in this field however hold divergent views on the causes of the poor health of immigrants. One school of thought attributes poor health of immigrants to premigration period. The contenders of this theory argue that during this period immigrants experience and are subjected to hardships which will affect their health later on in their lives. On the other hand, some researchers view post migration period as an ultimate determinant of the poor health of immigrants in their host country. These researchers ascertain that during this</p><p>period immigrants are faced with many challenges of adaptation and most often lack good integration in their host countries which hampers their health.</p><p>The aim of this study is to explore and describe the impact of migration and integration on the health of African immigrants in the Swedish society. A combination of both qualitative and quantitative methods was used to collect and analyze data with the help of the “triangulation “technique. A structured questionnaire was used as a guideline to the in-depth interviews conducted with African immigrants who have lived in Sweden for a period of five to twenty</p><p>years and plus. Twentyfive African immigrants from fourteen African countries took part in this research. This study was conducted in the city of Linköping in Sweden.</p><p>Results from this study revealed that majority of African immigrants self rated their health as being good. Many affirm to be in good health. However, a majority of African immigrants reported psychosomatic symptoms such as stress, fatigue, and other illnesses such as high blood pressure, and diabetes. It was also observed that African immigrants hardly seek medical help except when necessary. Health as defined by immigrants is “a combination of physical and</p><p>mental well being”,” health is ” happiness and joy”, health is “self realization and self esteem”, health is “vitality”, Health is a “sine qua non condition to good life”. However mastery of the Swedish language, and flexible opportunities, which will enable immigrants to access the labor market and be self-sufficient, may improve the immigrants health condition. Also integration of immigrants’ health professionals in the Swedish health care system may be a vital tool to</p><p>encourage immigrants to seek health attention and improve their health condition.</p>

<p>What are the competencies and qualifications required by employers concerning the first line executives in medical care? In this paper we aim to scrutinise this question by analysing the significance of terms reproduced by employers in advertisements between 1971 and 2007.</p><p>Our survey concerns 93 advertisements and two interviews with knowledgeable authorities on personnel administration in the county council of Jönköping municipality, Sweden. Using a theoretical framework developed by Ellström our results point out how the demands of the employer have changed starting in the 1970’s. We set fore, as a way of conclusion, the setting of competency and qualifications required by the employer have not only increased but appears much more comprehensive and far more complex than ever before.</p> / <p>Arbetsgivaren söker en första linjens chef, vilket yrkeskunnande är det man menar, vilken kompetens och kvalifikationer är det man efterfrågar?</p><p>Vår uppsats syftar till att kartlägga, analysera och diskutera rekryteringsannonser som används för första linjens chefer inom Landstinget i Jönköpings län, från år 1971 fram till 2007.</p><p>Vi har undersökt hur värdeord i annonser speglar arbetsgivarens krav och efterfrågan, samt hur de har förändrats över tid. För detta har använts Per-Erik Ellströms teoretiska ram och begreppsförklaring från år 2004 som modell till att granska dessa annonser. Vi har som empiri kartlagt 93 stycken rekryteringsannonser samt djupintervjuat två expertpersoner från Landstinget i Jönköpings län.</p><p>Vår kartläggning och analys visar på hur arbetsgivarens krav och efterfrågan på första linjens chefer ökat från 1970-talet fram till idag. Den ram av kompetens och kvalifikationer som arbetsgivaren efterfrågar är idag större och mer komplex i sitt innehåll än tidigare.</p>

<p>Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal är ett webbbaserat hjälpmedel för att sjukvårdspersonal lätt ska ha tillgång till uppdaterad kunskap som bygger på vetenskapliga och beprövade metoder. Syftet med studien var att undersöka evidensen bakom de riktlinjer för munvård som anges i Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal. Studien genomfördes som en litteraturstudie där både en kvalitativ och en kvantitativ ansats använts, vilket benämns metodtriangulering. Författarna har funnit evidens för samtliga riktlinjer i Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal. Riktlinjerna för hur munvård bör utföras har delats in i kategorierna tandborstning, rengörning av munhålan och behandling av uttorkad munslehinna. Bevisvärdet i artiklarna, expertutlåtandena och SBU rapporten har bedömts som stark till begränsat bevisvärde. Merparten av evidensen bedömdes som begränsat bevisvärde, främst på grund av att arbetena saknade tydliga metodbeskrivningar. Trots det begränsade bevisvärdet och det faktum att det inte framkommit några fakta som motsäger riktlinjerna anser författarna att handbokens riktlinjer bör följas. Författarna anser att studien kan bidra till ett ökat kritiskt tänkande hos sjuksköterskan. Vårdpersonalen blir medveten om vikten av att alltid ha ett kritiskt förhållningssätt gentemot den kunskap och de riktlinjer vi har att följa. Ett kritiskt förhållningssätt gentemot kunskap leder till kvalitetssäker vård, där patienten kan förlita sig på att vården bygger på evidens. Det leder till ökad trygghet för patienten.</p>