<p>Abstract</p><p>Author</p><p>Johanna Rahl and Marie Johansson.</p><p>Title</p><p>Helsingborg-Ängelholm, a comparison of the work of the municipalities regarding self generated health care activities for employed teachers.</p><p>Content</p><p>Today you pay more and more attention to self generated health care. Political decisions affect the social development and thereby also conditions for people to feel healthy. As the municipalities are working with its inhabitants they are an important part of the self generated health care activities. The most part of our life we spend in school or at work and this is the reason why these places are the most suitable to create healthy people. From these thoughts we created the following aim of the study:</p><p>“The aim of this study is to investigate what kind of work regarding self generated health care that is performed by the municipalities of Helsingborg and Ängelholm towards the employed teachers and how the teachers apprehend this work. Beside we will compare the municipalities and the selected schools and look for differences and similarities. Using actual knowledge about self generated health care we will support with thoughts how to develop the work for better self generated health care.”</p><p>To answer the aim we have done 20 interviews of teachers, headmasters, responsible for human resources in the municipality, project leader for “Hälsovägen” as well as responsible for Child and Youth committee, all working within Helsingborg and Ängelholm municipalities.</p><p>Our result shows that there is an ongoing work regarding self generated health care in both municipalities, even though it is different. In Ängelhom there is a policy regarding self generated health care, including 1000 SEK as a subsidy for these kinds of activities, among a lot of other things for the employees. The municipality also arrange special health congresses and other projects regarding self generated health care. In Helsingborg the subsidy is 2000 SEK a year, together with a health care card with discounts. The municipality in Helsingborg also has a well developed team work with “Hälsoborgen”, the towns` answer to the company’s health care. This is missing in the municipality of Ängelholm, who instead has progressed a lot more regarding the self generated health care activities for the employed teachers. The most used part is the subsidy of the self generated health care activities; however this part must be paid by the schools themselves. This will lead to the schools reducing both the number of employees as well as materials to the pupils.</p><p>Theories regarding self generated health care and health focus on the importance to affect people physical, psychological and social. The municipalities we have compared are still working more on the physical part. It is not enough to have a good physique if you don’t feel good both psychologically and socially. This is something to think about for both of the municipalities, when they evaluate their self generated health care work. Helsingborg and Ängelholm need to enlarge their views concerning self generated health care, through learning from each other.</p><p>Key words</p><p>Helsingborg municipality, Ängelholm municipality, employed teachers, ill-health, health and self generated health care.</p>

Demenssjukdom är vanligt förekommande inom distriktsjukvård. Tidigare forskning om demenssjukdom har framförallt inriktat sig på arbetsmetoder i vården. Sjuksköterskors upplevelser av det vårdande mötet och samtalet med personer med demenssjukdom är fortfarande relativt obeforskat. Att kunna sätta sig in och förstå livsvärlden hos en person med kognitiv svikt kräver stor kunskap och lyhördhet hos distriktssköterskan. Om förståelse inte finns för sjukdomens konsekvenser och hur det nära mötet kan skapas minskar sannolikheten för att distriktsköterskan skall kunna ha ett vårdande möte eller samtal. Syftet med studien är att öka förståelsen för det vårdande mötet och samtalet med personer med demenssjukdom. Att beskriva hur distriktssköterskor upplever mötet och samtalet med dessa personer samt hur det vårdande samtalet kan ge förutsättningar för att närma sig personens livsvärld. Fyra distriktssköterskor och fyra sjuksköterskor i fyra olika kommuner verksamma inom kommunal hälso- och sjukvård intervjuades. Metoden var kvalitativ med fenomenologisk inriktning och livsvärldsfokus. De transkriberade texterna har analyserats med innebördsanalys. Fem olika teman framträdde: att se personen bakom sjukdomen, visa förståelse för personens verklighet, att skapa en nära relation, personliga resurser som möjliggör det vårdande samtalet och det positiva mötet skapar kraft. Resultatet visar att för att kunna ha det vårdande mötet och samtalet behöver distriktssköterskan närma sig personens livsvärld och se personen bakom sjukdomsdiagnosen. För ett ömsesidigt möte och en nära relation behöver distriktssköterskan visa förståelse samt bekräfta de upplevelser och känslor som personen uttrycker. Att ha kunskap om de kommunikativa begränsningar som demenssjukdom innebär, samt en förståelse för hur det vårdande mötet kan minska konsekvenser av dessa begränsningar, är av stor vikt för distriktssköterskan. Vidare visade det sig att personliga resurser såsom humor och glädje kan användas och stärka relationen mellan personen med demenssjukdom och distriktssköterskan.

Hälso- och sjukvårdvården har kritiserats och ifrågasatts där patienter hamnar mellan stolarna och kostnaderna stiger. Vården präglas av en byråkratisk funktionsstyrd organisation med en stark profession. Flera försök har gjorts för att effektivisera vården där den senaste trenden är processorientering. Det har påvisats stora utmaningar med att arbeta med processer i vården och det är i studiens syfte att undersöka hur vården arbetat med att utveckla och införa det processorienterade synsättet. Studien ämnar bidra med kunskap genom att konkretisera vilka hinder och möjligheter processorientering och modern verksamhetsstyrning innebär för hälso- och sjukvården. Den första delen med studien blir att kartlägga hur olika landsting och regioner arbetat med att utveckla och införa processorientering inom hälso- och sjukvårdsorganisationer. Vidare kommer den andra delen av studien att analysera hur styr- och förbättringsverktyg tillämpas för att stödja det processorienterade arbetssättet. En kvalitativ flerfallsstudie tillämpades som metod där tre regioner valts ut som studieobjekt utifrån ett kriterieurval, där kvalitativa intervjuer tillämpats som huvudsaklig datainsamlingsmetod.  Studien påvisar relationen gällande de processorienterade aspekterna men däremot skillnader när det gäller arbetsmetoder, styrning och uppföljning. Studien ger en tydlig bild av vad som idag saknas inom hälso- och sjukvården gällande processorientering, nämligen den ekonomiska uppföljningen utifrån en mer horisontell dimension. / Context Health care have been criticized and questioned with increasing costs and where patients are being mismanaged. The health care is characterized by a bureaucratic functional organization with a strong profession. Several attempts have been made to streamline the health care where the latest trend is business process orientation. It has demonstrated great challenges of working with processes in health care and it is in the study's purpose to investigate how the health care worked to develop and implement the business process oriented approach. Purpose The study intends to contribute knowledge by concretize obstacles and opportunities of business process orientation for health care. The first part of the study will be to identify how different counties and regions worked to develop and implement business process orientation in health care organizations. The second part of the study is to analyze how the management control systems are used to support the business process oriented approach. Method A qualitative multiple-case design was applied as a method where three regions were selected as study objects from a standard choice. Qualitative interviews were applied as the primary data collection method. Conclusion The study demonstrates the relationship of existing business process oriented aspects, but on the other hand differences in working methods, management and monitoring. The study provides a clear picture of what is lacking today in health care current business process orientation, especially the financial monitoring from a more horizontal dimension.

Antalet väpnade butiksrån ökar. Denna examensuppsats syftar till att försöka förstå drabbades upplevelse, samt att undersöka hur ”hjälpare” kan stödja drabbade. Studiens upplägg, inspirerat av Grundad Teori, antar ett fenomenologiskt perspektiv. Studien är en del av projektet ”Traumatisk Stress i Arbetslivet”. Telefonintervjuer genomfördes med drabbade av butiksrån. Informanternas berättelser tydliggör butiksrånets karaktär av traumatisk upplevelse. Ungefär hälften av informanterna uppgav att de fått visst krisstöd, medan andra inte fått något stöd alls. De flesta menade dock att de återhämtat sig efter rånet, men kvarstående förändringar kan ses bl.a. i försämrad grundtrygghet. En litteraturgenomgång visar att traumapsykologi är ett nytt forskningsområde. För att bedöma individens risk för posttraumatiska besvär rekommenderas stress-sårbarhetsmodellen. Skyddande faktorer som diskuteras är socialt stöd och känsla av sammanhang tillsammans med akuta interventioner och psykoterapeutisk behandling.

Sjuksköterskeyrket är det äldsta traditionellt, professionella kvinnliga yrket inom vården. Sjuksköterskan kan bidra till en bra samverkan genom sin omvårdnadskunskap och yrkeskompetens. Syftet med studien var att belysa faktorer av betydelse för samarbetet mellan sjuksköterska och läkare som kan inverka på en välfungerande samverkan mellan de båda professionerna. Metoden är utförd som en litteraturstudie där sammanställning av forskning inom aktuellt område har genomförts genom systematiska sökningar i olika databaser. I resultatet framkom fem kategorier av viktiga faktorer för samverkan mellan läkare och sjuksköterskor, dessa var traditionella hierarkiska strukturer, respekt och jämställdhet, kunskap, kommunikation, samt strategier för förbättrad samverkan. Sjuksköterskor upplevde sig underordnade under läkare beroende på ojämlikheter som uppstår genom bristande respekt och dåliga kunskaper om andra professioners ansvarsområden. Kommunikation framhölls som en avgörande faktor för en positiv samverkan mellan sjuksköterskor och läkare. Sjuksköterskans kunskaper i att informera, planera, organisera och kommunicera verbalt och skriftligt visade sig ha stor betydelse för hur relationen utvecklade sig mellan olika professioner. Grunden för en bra relation mellan sjuksköterska och läkare är att kunna kommunicera och använda sig av olika strategier för att främja samverkan positivt. Sjuksköterskan kan bidra till att förbättra olika faktorer i samverkan professionerna. / Nursing profession is the oldest traditional female occupation in medical care. The nurse can contribute to a good collaboration by her nursing knowledge and professional competence. The aim of this study was to illuminate factors of meaning between nurse and physician that has impact on collaboration between those professions. The method was a literature study where research was compiled within the topical area and conducted by systematical searches in different databases. The result shows different categories that appeared to be important factors for collaboration between nurses and physicians. Categories shown were traditional hierarchical structures, respect and equality, knowledge, communication and different strategies for improved collaboration. Several nurses experienced that subordination of nurses depended on inequalities that comes from lack of respect and bad knowledge about each others professional occupations. Communication was pointed out as a conclusive factor that contributed to a positive collaboration between the nurse and the physician. Nurses knowledge about informing, planning, organizing, and communicating both in oral and in writing was of importance for developing collaboration between different professions. The foundation for a good relationship between nurse and physician is to be able to communicate and to use different strategies in order to promote collaboration in a positive manner. Nurses have the ability to improve different factors of collaboration between the professions.

Den svenska hälso- och sjukvården har förändrats i takt med att välfärdssamhället har byggts ut sedan andra världskriget. Trender och modeller har påverkat styrning och organisering vilket har fått konsekvenser för arbetets utformning för dem som är verksamma inom området. Denna studie har, med hälso- och sjukvårdens förändring som bakgrund, undersökt hur personalfunktionens uppdrag förändrats i organisationen Landstinget i Uppsala län under drygt trettio år. Metoden har varit empirisk studie i form av intervjuer av individer som varit verksamma inom personalfunktionen i organisationen under en lång tid. Studien har lett fram till följande slutsatser: Personalfunktionen inom Landstinget i Uppsala län har under drygt trettio år gått från att vara administrativ till att vara en typ av expertfunktion. Expertrollen rymmer dels det strategiska uppdraget i organisationen, dels det konsultativa stödet till verksamheten genom dess chefer. I viss mån har det fört personalfunktionen från det operativa perspektivet till det strategiska. Denna utveckling har varit positiv för personalfunktionen i det att den har bidragit till en tydligare definition av professionen. / Since the Second World War the Swedish healthcare has changed considerably, along with the development of the welfare state. Different trends and models have influenced the way the healthcare system has been managed and organized. This has naturally had consequences for those working in the health sector. The objective of this study is, in the light of these changes, to investigate how the mission of the personnel function has changed within the organization Landstinget i Uppsala län (Uppsala County Council) during the past thirty years. The method is an empirical study based on interviews with individuals whom have been part of the personnel function in the County Council for a long time. These are the main conclusions of the study: The personnel function has developed from an administrative to an expert function. The expert function includes two roles, as carrying the strategic mission, and as consultative support through managers in the organization. This has to some extent brought the personnel function from an operative perspective to a strategic one. This has been a positive development for the personnel function, as it has contributed to a more distinct definition of their profession.

Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem, då våldets konsekvenser innebär ett liv av skuld, skam och lidande hos kvinnorna. Hälso- och sjukvårdspersonalen har en unik och viktig roll i att hitta och identifiera kvinnorna. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som utsätts för våld i nära relationer upplever mötet med hälso- och sjukvården. En litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats och som ligger till grund för resultatet. Resultatet bygger på tre kategorier: Att inte bli sedd och hörd, Att känna rädsla, skam och skuld samt Att inte känna stöd. Kvinnorna upplevde ett dåligt bemötande, brist på tid och kontinuitet, vilket också försvårade för kvinnorna att avslöja sin våldsutsatthet. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver kunskap om våld i nära relationer samt handlingsplaner och riktlinjer för att bättre förstå och hjälpa den våldsutsatta kvinnan. Mer forskning ur ett patientperspektiv för både manliga och kvinnliga våldsutsatta vore önskvärt. / Women who are exposed to domestic violence is a global public health problem as the consequences of violence means a life of guilt, shame and suffering of women. Healthcare professionals have a unique and important role in identifying these women. The aim of the study was to describe how women facing domestic violence experience the encounter with healthcare. A literature study with twelve scientific articles have been reviewed and analyzed and is the basis of the results. Results are based on three categories: Not to be seen and heard, To feel fear, shame and guilt and To not feel support. Women experienced a bad attitude, lack of time and continuity, which makes it harder for the women to reveal their exposure to violence. Healthcare professionals need knowledge about domestic violence and action plans and guidelines to better understand and help the abused woman. More research from a patient perspective for both male and female victims would be desirable.

Bakgrund och syfte Inom hälso- och sjukvården har krav på ökad effektivitet, tillgänglighet och höjd kvalitet, samt en minskad ekonomisk ram, krävt förändringar i hälso- och sjukvårdssystemet. Ett syfte med denna avhandling är att utifrån professionellas upplevelser och erfarenheter belysa den praktiska innebörden av begreppet effektivitet i hälso- och sjukvården. Ett annat syfte är att utifrån olika perspektiv belysa ledarskap och medarbetarskap i samband med strukturella förändringar inom hälso- och sjukvården. Metod Avhandlingen bygger på fyra delstudier (I – IV) genomförda med hjälp av en kvalitativ forskningsansats. Delstudie I bygger på intervjuer kring begreppet effektivitet med strategiskt utvalda representanter för en organisations tre beslutsnivåer. Delstudie II och III bygger på intervjuer med medarbetare från olika professioner som deltagit i två olika sjukhussammanslagningar. I delstudie IV intervjuades medarbetare om sina upplevelser i anslutning till privatisering av en hälso- och sjukvårdsorganisation. Resultat Då en gemensam definition av begreppet effektivitet saknas i en Rorganisation ges olika aktörer utrymme att göra sin egen tolkning, vilket kan påverka måluppfyllelsen på ett negativt sätt. Vid strukturförändringar är det viktigt att medarbetare ges möjlighet till såväl delaktighet som att kunna balansera sina åtagande i processen. Det är även av vikt att medarbetare i en förändringsprocess har tillit till ledningen och organisationen. Strukturförändringar kan samtidigt innebära spännande utmaningar och nya möjligheter till utveckling. Slutsatser Strukturella förändringar inom hälso- och sjukvården, i syfte att effektivisera, är komplexa och mångfacetterade. Samtidigt är begreppet effektivitet mångtydigt och svårutvärderat. Det påverkas av såväl struktur och ledarskap som medarbetarskap. En förändringsprocess påverkar både ledarskap och medarbetarskap. Framgångsfaktorer är medarbetarnas möjlighet till delaktighet och balans, samt deras tillit till såväl struktur som ledarskap / Background and purpose Within health and medical care, demands on increased efficiency, availability and increased quality, as well as a reduced financial framework, have required changes in the health and medical care system. One aim of this thesis is to illustrate the practical significance of the concept of efficiency in health and medical care on the basis of the experience of professionals. Another aim, on the basis of different perspectives, is to illustrate leadership and employeeship in connection with structural changes within health and medical care. Method The thesis builds on four studies (I – IV) carried out with the help of a qualitative research approach. Study I builds upon interviews on the concept of efficiency with strategically selected representatives for an organisation’s three decision levels. Studies II and III builds upon interviews with employees from different professions who have participated in two different hospital mergers. In study IV employees were interviewed about their experiences in connection with the privatisation of a health and medical care organisation. Outcome When there is no definition of the concept of efficiency in an organisation, different players are allowed scope to make their own interpretation, which can negatively affect fulfilment of objectives. During structural changes it is important that employees are given the opportunity to participate and to be able to balance their commitments in the process. It is also important that employees, in a process of change, have trust in the management and organisation. At the same time, structural changes can involve exciting challenges and new possibilities for development. Conclusions Structural changes within health and medical care, with the purpose of streamlining, are complex and multifaceted. At the same time the concept of efficiency is ambiguous and difficult to evaluate. It is influenced by structure and leadership as well as employeeship. A process of change affects both leadership and employeeship. Success factors are the employees’ prospects for participation and balance, and their trust in both structure and leadership.

No description available.

No description available.