Bakgrund: Årligen drabbas ca 7000 kvinnor av bröstcancer och ca 1500 avlider. Den ökade andelen bröstcancerfall har lett till att kvinnorna idag erbjuds mammografiska hälsokontroller. Fördelen med mammografin är att tumören kan upptäckas redan som liten, innan den har hunnit sprida sig i resten av kroppen. Behandlingen kan då påbörjas i ett tidigt stadium. En del kvinnor upplever att undersökningen framkallar oro. Inom röntgensjuksköterskeprofessionen är det därför viktigt att få kunskap om kvinnornas upplevelser, för att kunna skapa förutsättningar för ett välbefinnande. Syfte: Syftet med denna studie var att få ökad förståelse för kvinnors upplevelser av mammografiska hälsokontroller. Metod: Denna litteraturstudie baserades på tio olika vetenskapliga artiklar, varav sju var kvalitativa. Sökningen gjordes i vårdvetenskapliga databaser, med sökord som passade syftet med studien och problemformuleringen. I analysprocessen jämfördes likheter och skillnader, därefter kunde resultatet visas utifrån fem olika huvudkategorier. Resultat: Röntgenpersonalen hade en viktig roll inom mammografin, både när det gällde bemötande och kompetens. Samhället och sjukvården påverkade kvinnornas attityd gentemot mammografin, vilket även faktorer som tekniken, informationen samt kvinnans egen hälsoupplevelse gjorde. Slutsats: För att förbättra kvinnornas upplevelse av mammografin krävs förändringar i bemötande och teknik från både sjukvården och samhället, detta för att öka förutsättningen till ett välbefinnande.

Bakgrund: I Sverige inbjuds alla kvinnor i åldern 40 till 74 år regelbundet till mammografi som hälsokontroll. Undersökningen är frivillig och syftet är att minska dödligheten i bröstcancer. För att kvinnor ska kunna fatta ett välgrundat beslut om att medverka vid mammografi som hälsokontroll eller inte, bör informationen vara relevant och sanningsenlig. Evidensbaserad information som beskriver både för- och nackdelar med mammografi som hälsokontroll är därför av stor vikt. Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka innehållet i den information som skickas till kvinnor i Sverige i samband med kallelsen till mammografi som hälsokontroll. Metod: Studien var av deskriptiv design med en kvantitativ och kvalitativ ansats. Kallelser som skickas till kvinnor inför sin mammografi som hälsokontroll, samlades in från alla mammografimottagningarna i Sverige som bedriver mammografi som hälsokontroll. Resultat: Studien visade tydligt att de allra flesta kallelser som skickas till kvinnor i Sverige inför mammografi som hälsokontroll saknade information som beskriver både för- och nackdelar med mammografiscreening. De flesta kvinnor i Sverige får allmän information och till viss del information som betonar fördelarna med mammografiscreening. Beträffande nackdelar med mammografi som hälsokontroll saknades den informationen i de allra flesta kallelser. Slutsats: De flesta kvinnorna i Sverige får inte relevant evidensbaserad information inför sin mammografi som hälsokontroll.

Förekomsten av ohälsa är mer vanligt i byggarbetabranschen än i andra branscher, p.g.a. arbetsolyckor och övriga förhållanden i arbetet. En av de viktiga resurserna till att förebygga skada och upprätthålla hälsa i arbetslivet, är företagshälsovård. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att beskriva byggarbetares upplevelser om deras arbetshälsa/arbetsmiljö och om vad företagshälsovårdens hälsokontroller har haft för betydelse för deras beteendeförändring.   Fem byggarbetare som genomgått en hälsokontroll via företagshälsovård och åstadkommit en potentiell beteendeförändring som förbättrat hälsan, intervjuades. Den tematiska analysen av intervjuerna resulterade i fyra huvudteman: ”möjliggörande faktorer till en god arbetshälsa i byggarbetarens yrke”, ”begränsade faktorer till god arbetshälsa i byggarbetarens yrke”, ”konkreta resultat av företagshälsovårdens hälsokontroller” och ”fördelarna med företagshälsovårdens hälsofrämjande arbete”. Studiens resultat visar att byggarbetare upplevde sin arbetshälsa/arbetsmiljö som både positivt och negativt. Det positiva med arbetet var den sociala kontakten med kollegor och arbetsgivare och det negativt var arbetsmiljön som bidragit till sämre hälsa p.g.a. av muskuloskeletala skador och stress. Hälsokontroller bidrog till beteendeförändring som kan förebygga sjukdomar bland byggarbetarna.   Hälsokontrollen upplevdes som meningsfull då ett gott bemötande möjliggjorde en beteendeförändring samtidigt som en ökad insikt av att förbättra sin egen hälsa skett, efter negativa provsvar. Vidare forskning behövs om hur byggarbetares arbetshälsa kan förbättras genom företagshälsovårdens insatser. / The incidence of illness among construction workers is higher than average in other industries, because of accidents and other conditions at work. One of the most important resources to prevent injury and maintain health in the workplace, is the occupational health care. The aim of this qualitative study was to describe the construction workers experiences of their occupational health and work environment and about whether occupational health check-ups have had any significance for their behavior change. Five male construction workers who had underwent a health check and after that performed a behavior change, was recruited via an occupational care center. Data was collected by face to face and telefon interviews, that were subsequently transcribed and analysed by thematic analyse. The tematic analyse resulted in four main themes: "enabling factors for good health of the construction workers professional”, ”restricted factors to the good health of the construction worker's occupation", "benefits of occupational health promotion" and "concrete results of occupational health check-ups".   The construction workers experienced their occupational health and work environment as both positive and negative. The positive about work was the social contact with colleagues and employers, the negative was that the work environment contributed to poor health due musculoskeletal of injury and stress. Health check-ups contributed to behavior change and pontential prevention of diseases among construction workers.   The health check-ups was considered as being meaningful and enabled a change in behavior after understanding that they must change their lifestyle to avoid disease. Further research is needed on how to improve construction workers occupational health through occupational health services.

Applications of vibration structural health monitoring (VHM) techniques are increasing rapidly. This is because of the advances in sensors and instrumentation during the last decades. VHM uses the vibration properties to evaluate many civil structures during the design steps, building steps and service life. The stiffness and frequencies of tensegrity structures are primarily related to the level of pre-stress. The present work investigates the possibilities to use this relation in designing, constructing and evaluating the tensegrity structures. The first part of the  present work studies the improvement of current models for resonance frequency simulation of tensegrities by introducing the bending behaviour of all components, and by a one-way coupling between the axial force and the stiffness. From this, both local and global vibration modes are obtained. The resonance frequencies are seen as non-linearly dependent on the pre-stress level in the structure, thereby giving a basis for diagnosis of structural conditions from measured frequencies. The new aspects of tensegrity simulations are shown for simple, plane structures but the basic methods are easily used also for more complex structures. In the second part, the environmental temperature effects on vibration properties of tensegrity structures have been investigated, considering primarily seasonal temperature differences (uniform temperature differences). Changes in dynamic characteristics due to temperature variations were compared with the changes due to decreasing pre-tension in one of the cables. In general, it is shown that the change in structural frequencies made by temperature changes could be equivalent to the change made by damage (slacking). Different combinations of materials used and boundary conditions are also investigated. These are shown to have a significant impact on the pre-stress level and the natural frequencies of the tensegrity structures when the environment temperature is changed. / Användandet av vibrationsbaserade hälsokontrollsmetoder (VHM) för strukturer ökar snabbt.Detta har möjliggjorts av utvecklingen inom  mätmetoder och mätutrus- tning under de senaste decennierna.Dessa metoder använder sig av de uppmätta eller simulerade vibrationsegenskaperna  underdesign-, uppbyggnads- och  nyttjandestadierna hos många slag av byggnadsverk. Styvheten och resonansfrekvenserna hos tensegritets-strukturer är i hög grad beroendepå den aktuella förspänningsnivån. Föreliggande arbete undersöker möjlig- heterna attanvända detta beroende i konstruktion, byggande och utvärdering av sådana strukturer. Den första delen av  föreliggande arbete studerar förbättringar av de vanligen användamodellerna för simulering av resonansfrekvenser hos tensegritetsstrukturergenom att införa de ingående komponenternas böjningsegenskaper, och genom att i enriktning koppla normalkraften till böjstyvheten. Genom detta kan såväl lokala som globalavibrationsmoder hittas. Resonansfrekvenserna ses därmed som icke-linjärt beroende avförspänningsnivån i strukturen. Detta ger därmed möjligheter att diagnosticera strukturenskondition från uppmätta frekvenser. De nya simuleringsmöjligheternademonstreras för enkla, plana strukturer, men de utvecklade metoderna kan också lättanpassas till mera komplexa fall. Den andra delen av arbetet undersöker hur strukturernas vibrationsegenskaper ärberoende på temperatureffekter i omgivningen. I första hand beaktas säsongsvisa (likformiga)temperaturvariationer. Förändringar i de dynamiska egenskaperna beroende påtemperaturförändringar jämfördes med dem som beror på en minskande förspänning hos någonav de ingående kablarna. I allmänhet gäller att förändringarna i resonansfrekvenser kanvara av samma storleksordning som de som beror på skador (minskad förspänning).Olika kombinationer av material, och olika upplagsförhållanden undersöktes.Dessa egenskaper visades ha en betydande effekt på förspänningsnivån, och därmed ocksåpå resonansfrekvenserna, hos tensegritets-strukturerna som utsätts för temperaturvariationer. / <p>QC 20140514</p>