Frågor som rör klimat och mänskliga rättigheter är mer aktuellt än någonsin, och företag förväntas agera hållbart och publicera en rapport på hur de arbetar för att ta ett hållbart ansvar. Det kan ifrågasättas huruvida rapporterna är ett trovärdigt sätt att presentera hur väl företag arbetar med hållbarhet, och om det är möjligt att klargöra om de tar sitt sociala och miljömässiga ansvar genom att ta del av rapporterna. Studien ämnar öka förståelsen för huruvida hållbarhetsrapporter är tillräckligt trovärdiga för att intressenter ska kunna förlita sig på dem. På grund av en bristfällig lag med svag reglering kan trovärdigheten ifrågasättas. I uppsatsen analyseras även i vilka avseenden en hållbarhetsrapport används av intressenter. Studien baseras på intervjuer med åtta respondenter som är indelade i tre olika grupper: akademiker, hållbarhetskonsulter och hållbarhetschefer. Genom denna triangulering tillhandahålls både ett internt och externt perspektiv på hållbarhetsredovisning, vilket leder till en djupare förståelse av ämnet. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet har analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Av studien framkommer att det huvudsakliga syftet med hållbarhetsredovisning är att leva upp till intressenternas informationskrav, samt i vissa fall enbart för att följa lagen. Studien tyder på att den enda användaren av hållbarhetsrapporter är investerare, då andra intressenter söker information genom andra källor. Slutsatsen av studien är att hållbarhetsrapporter är trovärdiga men inte tillräckligt transparenta, och en lag med reglering av rapporternas innehåll kan vara ett sätt att uppmärksamma hållbarhetsarbetet. Att enbart göra en lagändring anses inte vara lösningen, utan företag behöver även implementera hållbarhet i grundvärderingarna för att anses vara hållbara. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, Hållbarhetsrapport, Corporate Social Responsibility (CSR), Triple Bottom Line (TBL), Legitimitetsteorin, Intressentteorin, Stewardshipteorin, Informationsasymmetri.

Syfte och problemformulering Syftet med uppsatsen är att förklara relevansen mellan hållbarhetsrapportering och närproducerade produkter. Uppsatsen syftar även till att förklara förhållandet mellan begreppen hållbarhetsarbete och närproducerade produkter utifrån ett produktions- respektive återförsäljarperspektiv. Vilken relevans har hållbarhetsrapportering för närproducerande livsmedelsföretag? Metod I uppsatsen tillämpas en kvalitativ studie gällande handel och produktion för både producenter och återförsäljare. Semistrukturerade intervjuer har genomförts på tio olika företag, fem producenter och fem återförsäljare. Ansatsen i uppsatsen är abduktiv, då den innefattar både deduktiva och induktiva bidrag. Resultat Resultaten i uppsatsen redogör för relevansen av hållbarhetsrapportering för närproducerande livsmedelsföretag. Mycket av det närproducerade produkter innefattar bidrar till ett hållbarhetsarbete. Företagen dokumenterar stora delar vad gäller närproducerade produkter och har en god grund för att utforma en hållbarhetsrapport i framtiden. Fördelning av arbetet Båda författarna har varit lika delaktiga i samtliga delar och processer som uppsatsen innefattar.

Syftet med denna studie var att få en bättre förståelse för hur hållbarhetsrapportering av GRI:s miljöindikatorer skiljer sig åt mellan branscher samt att jämföra företags GRI-rapportering med SASB:s branschspecifika riktlinjer.   I denna dokumentstudie har i huvudsak en kvantitativ metod använts. För att samla in det empiriska materialet genomfördes en innehållsanalys på hållbarhetsrapporter gjorda av 74 företag listade på Nasdaq OMX Stockholm som tillämpat GRI. En komparativ analys genomfördes för att jämföra rapporteringen med SASB:s branschspecifika riktlinjer. Resultatet presenterades med hjälp av deskriptiv statistik i tabellform och analyserades sedan mot den praktiska och teoretiska referensramen samt tidigare forskning.   Resultatet fann att branscherna basmaterial och konsumtionsvaror i snitt rapporterade flest antal indikatorer samtidigt som finans och sjukvård var de branscher som rapporterade minst. Resultatet visade även att branscherna valt att rapportera olika indikatorer. Jämförelsen med SASB:s riktlinjer visade att företag inte rapporterat lika mycket som tagits fram att de bör enligt SASB:s branschspecifika upplysningar.   Då denna studie studerat företags rapportering av miljöindikatorer under ett specifikt år föreslås till vidare forskning att undersökningen genomförs igen men över flera år. Detta för att kunna se utvecklingen av företagens hållbarhetsrapportering över tid.

<p>The purpose of this study are to investigate and describe if companies’ sustainability reports differ in substance and quantity between public and Large Cap companies’ and if there are any differences between industries. This study will also analyze if companies’ size, stakeholder group or profitability have some impact on the companies’ sustainability report. The study includes all Swedish public companies and the Large Cap companies.</p><p>To investigate in line of the purpose this study will measure both the substance and quantity. The substance in sustainability reports are based on the social, economic and environmental core indicators from GRI’s guidelines and the quantity is based on the number of pages. A mean value is presented based on the core indicators. Furthermore, five hypotheses are presented and are based on the stakeholder theory, the legitimacy theory and the institutional theory with the purpose to explain the differences in substance and quantity.</p><p>The study’s result indicates that the companies’ size correlates with both substance and quantity. The stakeholder group correlates with substance and quantity of sustainability report. The companies’ sustainability does show a weak correlation to both substance and quantity information. The purpose of the study is also to look at differences in different industries. The results indicate that differences exist in the different industries. Furthermore, this study investigates differences between public companies and Large Cap companies on Stockholm stock exchanges. The result here indicates differences of substance and quantity information between the public companies and the Large Cap companies.</p><p>The first three hypotheses tested correlation between the different factors; companies’ size, profitability and stakeholder group and these hypotheses are accepted. The other two hypotheses tested differences between differences industries and differences between public companies and Large Cap companies and these hypotheses are accepted. Regardless of which factors that affects companies’ sustainability reports one can argue that the main motive of the companies is to gain legitimacy or because their stakeholders request it.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att undersöka och besrkiva hur företags hållbarhetsredovisningar skiljer sig åt i mängd och innehåll mellan statliga företag och börsnoterade företag, Large Cap, hur olika branscher skiljer sig åt samt storlekens och intressenternas påverkan och även företags lönsamhetsmått. Studien baseras på alla svenska statliga företag och alla företag på Stockholmsbörsen, Large Cap. Undersökningen syftar till att mäta både mängden information som antal sidor hållbarhetsinformation och innehållet i hållbarhetsinformation som utgår från sociala, ekonomiska och miljömässiga kärnindikatorer enligt GRI:s riktlinjer. Utifrån de tre olika områdena beräknas ett medelvärde för de totala kärnindikatorerna. Vidare ställs fem hypoteser utifrån intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionella teorin med syfte att förklara variationen i innehållet och mängden. Resultatet visar att både storleken på företaget och antalet intressenter visar på samband till både innehållet och mängden hållbarhetsinformation. Även företags lönsamhet visar på ett vagt samband till både innehållet och mängden information. Undersökningen syftar även till att jämföra olika branscher med varandra vilket resulterade i statistiska skillnader mellan branscherna. Slutligen jämförs skillnader mellan börsnoterade och statliga företag som visar på att statliga företag redovisar mer innehåll och mängd information. Flera samband och skillnader påvisas därför argumenteras för att företags hållbarhetsinformation påverkas av flera olika faktorer som lönsamhet, storlek av företag, intressenter, bransch samt om företaget är börsnoterat eller statligt ägt. Oavsett vilka faktorer som påverkar hållbarhetsinformationen som ges ut beror företags syfte med hållbarhetsarbete i mindre utsträckning till att endast arbeta med hållbarhetsfrågor för att värna om framtiden utan för att bland annat få legitimitet eller för att intressenterna efterfrågar det.</p>

The purpose of this study are to investigate and describe if companies’ sustainability reports differ in substance and quantity between public and Large Cap companies’ and if there are any differences between industries. This study will also analyze if companies’ size, stakeholder group or profitability have some impact on the companies’ sustainability report. The study includes all Swedish public companies and the Large Cap companies. To investigate in line of the purpose this study will measure both the substance and quantity. The substance in sustainability reports are based on the social, economic and environmental core indicators from GRI’s guidelines and the quantity is based on the number of pages. A mean value is presented based on the core indicators. Furthermore, five hypotheses are presented and are based on the stakeholder theory, the legitimacy theory and the institutional theory with the purpose to explain the differences in substance and quantity. The study’s result indicates that the companies’ size correlates with both substance and quantity. The stakeholder group correlates with substance and quantity of sustainability report. The companies’ sustainability does show a weak correlation to both substance and quantity information. The purpose of the study is also to look at differences in different industries. The results indicate that differences exist in the different industries. Furthermore, this study investigates differences between public companies and Large Cap companies on Stockholm stock exchanges. The result here indicates differences of substance and quantity information between the public companies and the Large Cap companies. The first three hypotheses tested correlation between the different factors; companies’ size, profitability and stakeholder group and these hypotheses are accepted. The other two hypotheses tested differences between differences industries and differences between public companies and Large Cap companies and these hypotheses are accepted. Regardless of which factors that affects companies’ sustainability reports one can argue that the main motive of the companies is to gain legitimacy or because their stakeholders request it. / Syftet med uppsatsen är att undersöka och besrkiva hur företags hållbarhetsredovisningar skiljer sig åt i mängd och innehåll mellan statliga företag och börsnoterade företag, Large Cap, hur olika branscher skiljer sig åt samt storlekens och intressenternas påverkan och även företags lönsamhetsmått. Studien baseras på alla svenska statliga företag och alla företag på Stockholmsbörsen, Large Cap. Undersökningen syftar till att mäta både mängden information som antal sidor hållbarhetsinformation och innehållet i hållbarhetsinformation som utgår från sociala, ekonomiska och miljömässiga kärnindikatorer enligt GRI:s riktlinjer. Utifrån de tre olika områdena beräknas ett medelvärde för de totala kärnindikatorerna. Vidare ställs fem hypoteser utifrån intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionella teorin med syfte att förklara variationen i innehållet och mängden. Resultatet visar att både storleken på företaget och antalet intressenter visar på samband till både innehållet och mängden hållbarhetsinformation. Även företags lönsamhet visar på ett vagt samband till både innehållet och mängden information. Undersökningen syftar även till att jämföra olika branscher med varandra vilket resulterade i statistiska skillnader mellan branscherna. Slutligen jämförs skillnader mellan börsnoterade och statliga företag som visar på att statliga företag redovisar mer innehåll och mängd information. Flera samband och skillnader påvisas därför argumenteras för att företags hållbarhetsinformation påverkas av flera olika faktorer som lönsamhet, storlek av företag, intressenter, bransch samt om företaget är börsnoterat eller statligt ägt. Oavsett vilka faktorer som påverkar hållbarhetsinformationen som ges ut beror företags syfte med hållbarhetsarbete i mindre utsträckning till att endast arbeta med hållbarhetsfrågor för att värna om framtiden utan för att bland annat få legitimitet eller för att intressenterna efterfrågar det.

To act responsible in relation to environmental, economic and social issues is a trend that is spreading among businesses and their investors. In order to assess business risks, ethical interested investors are calling for open, honest, clear CSR information that can be followed up in corporate sustainability reports. The ability to communicate about risks and to meet investors requests already in the business analytic process can save resources and increase the company’s profitability. The idea that companies should take responsibility for their impact on society from economic, environmental and social perspective is called Corporate Social Responsibility, CSR. In addition to CSR, there is another three-letter abbreviation in this context, PRI – Principles for Responsible Investment – which are principles, signed by ethically interested investors. Owners of shares and securities such as fund management companies and banks have in recent years emerged as a major driving force behind corporate CSR efforts. Companies that is good at reporting their CSR work, is estimated to have a lower investment risk than companies that communicates this work poorly. In this paper, six investors express their expectations on companies CSR reporting. Their responses are analyzed and summarized, which may make it easier for companies wishing to report their CSR work right from the start.

Title: How do large companies prepare sustainability reports? - A qualitative study of the process of preparing a sustainability report. Authors: Elin Kyller &amp; Nikita Söderquist  Supervisor: Linus Axén Background: Today companies have a greater responsibility in terms of sustainability. Sustainability reports are prepared either in addition to the annual report or as a separate document. The purpose of the sustainability report is to provide the company's stakeholders with information on the company's sustainability efforts. The legal requirements for sustainability reporting are increasing and therefore it is important for companies to provide evidence of transparency and credibility in their sustainability work. This information plays a significant role for stakeholders and analysts. There is a large amount of previous studies as well as theories related to the preparation of the annual report, but few on the sustainability reporting process.What is not clear is how the actual preparation of sustainability reports is done and the process behind it. Hence, there are few studies on the process of preparing sustainability reports.  Purpose: The purpose of this study is to explore how larger companies prepare their regulatory sustainability reports.  Method: In this study, a qualitative method was used with a deductive approach and elements of inductive approach. The empirical data was analyzed using a thematic analysis method and the data was collected through semi-structured interviews.  Conclusion: Based on the empirical data and the applied theories, similarities and differences are identified that all companies indicate and explain the process of producing the sustainability report. Keywords: Sustainability report, Sustainability Reporting, Process. / Titel: Hur upprättar större företag hållbarhetsredovisning? - En kvalitativ studie om processen vid upprättandet av hållbarhetsredovisning. Författare: Elin Kyller &amp; Nikita Söderquist  Handledare: Linus Axén Bakgrund: Företagen har ett större ansvar gällande hållbarhetsarbete idag. Hållbarhetsredovisningen upprättas antingen i samband med årsredovisningen eller i ett separat dokument. Syftet med hållbarhetsredovisningen är att förse företagets intressenter med information om hur företaget arbetar med hållbarhet. Lagkraven för hållbarhetsredovisningar har ökat och därför är det viktigt för företagen att påvisa sin transparens samt trovärdighet i hållbarhetsarbete. Informationen har en betydande roll för intressenterna och analytikerna. Det finns en stor mängd tidigare studier samt teorier kopplat till upprättandet av årsredovisningen, men ett fåtal kring hållbarhetsredovisningsprocessen. Vad som inte framgår är hur själva upprättandet av hållbarhetsredovisningar går till. Därav finns det fåtal studier kring processen vid upprättandet av hållbarhetsredovisningar.  Syfte: Syftet med denna studie är att utforska hur större företag upprättar de lagstadgade hållbarhetsrapporterna. Metod: I denna studie har en kvalitativ metod används med deduktiv ansats samt inslag av induktiv ansats. Den empiriska datan har analyserats utifrån en tematisk analysmetod och insamlingen av datan har gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Utifrån empirin och tidigare studier påvisas likheter och skillnader mellan samtliga bolag som förklarar hur processen ser ut vid upprättandet av hållbarhetsredovisningen. Nyckelord: Hållbarhetsrapport, Hållbarhetsredovisning, Process.

Till följd av nytt regelverk för granskning av hållbarhetsrapporter ställs nyakompetenskrav på revisorer. Historiskt har revisorer endast behövt hakompetens att granska finansiell information men nu kommer de att behövaskaffa sig kompetens att granska icke finansiell information. Revisorerna kommerbehöva nå upp i en tillräcklig kompetensnivå för att erhålla komfort medrevisionskvaliteten vilket i sin tur leder till en kvalitet som gerhållbarhetsrapporten legitimitet mot intressenterna. Syftet med denna studie är att öka kunskaperna om hur revisorer ser på sinkompetens för att kunna granska icke-finansiell information ihållbarhetsrapporter. Två frågeställningar har valts ut för att besvara syftet medstudien. Genom kvalitativa intervjuer med tio revisorer, vilka får anses varaexperter på området, har svaren analyserats och slutsatser dragits. Slutsatser som studien kom fram till var att det råder stor komfort hos revisoreridag med revisionskvaliteten under det befintliga regelverket. Det finns däremoten stor osäkerhet hos revisorer med att uppnå komfort med sin revisionskvalitettill det utökade regelverket. Revisorernas bedömning är att de kommer att behövahöja kompetensnivån avseende kunskap om hållbarhet generellt samt hurrevision ska ske av icke-finansiell information. Det kommer att krävas en storutbildningsinsats. Respondenterna i studien anser att det kommer att bli en storomställning kompetensmässigt för hela branschen. Studien kom även fram till attdet fanns delade åsikter om det kommer att behövas standardiseradekompetenskrav till att bedöma hållbarhetsrapporter. De var dock överens om attdet kommer att behöva rekryteras hållbarhetsspecialister. Till vilken grad somspecialister ska användas, differentierades svaren bland respondenterna. Respondenterna i studien anser att kompetensnivån måste ökas för att kunnamöta det utökade regelverket annars finns det risk att hållbarhetsrapportenslegitimitet ifrågasätts av dess intressenter. Revisorernas kompetens kritiseras avdess intressenter och hållbarhetspecialister efterfrågas till större grad. Flertaletav respondenterna menar dock att med större standardisering av granskningenav hållbarhetsrapporter kommer legitimiteten öka gentemot dess intressenter. Nyckelord: Kompetens, revisionskvalitet, komfort, legitimitet, intressenter / As a result of new regulations for the review of sustainability reports, newcompetence requirements are placed on auditors. Historically, auditors have onlyneeded to have competence to review financial information, but now they willhave to acquire competence to be able to review non-financial information. Theauditors will need to reach a sufficient level of competence to obtain comfortwith audit quality, which in turn leads to a quality that gives the sustainabilityreport legitimacy to the stakeholders. The purpose of the study is to increase knowledge regarding how auditors viewtheir competence to review non-financial information in the sustainability report.Two questions have been selected to answer the purpose of the study. Throughqualitative interviews with ten accountants, who may be considered experts inthe field, the answers have been analysed and conclusions drawn. The study ́s conclusions were that auditors today are very comfortable with auditquality under the existing regulatory framework. On the other hand, there is greatuncertainty among auditors about achieving comfort with their audit quality tothe expanded regulatory framework. The auditor ́s assessment is that they willneed to raise the level of competence regarding knowledge of sustainability ingeneral and how to audit non-financial information. A large educational effortwill be required. The respondents in the study believe that there will be a majoradjustment in terms of skills for the entire industry. The study also concludedthat there were divided opinions on whether standardized competencerequirements will be needed to assess sustainability reports. However, theyagreed that it will be necessary to recruit sustainability specialists. To what degreespecialists should be used, the answers were differentiated among therespondents. The respondents in the study believe that the level of competencemust be increased to be able to meet the expanded regulatory framework,otherwise there is a risk that the legitimacy of the sustainability report will bequestioned by its stakeholders. The auditors' competence is criticized by itsstakeholders and sustainability specialists are in greater demand. However, mostrespondents believe that with greater standardization of the review ofsustainability reports, legitimacy will increase towards its stakeholders. Keywords: Competence, audit quality, comfort, legitimacy, stakeholders

Hållbarhet är ett begrepp som blir allt viktigare i samhället, särskilt då vi idag konsumerar 30 procent mer av jordens förnyelsebara tillgångar än vad jorden är kapabel att återskapa på ett år. CSR är en viktig del av hållbarhet och består av tre olika områden; ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar. Företag inom klädindustrin har på senare tid uppmärksammats i media när det främst gäller deras miljömässiga och sociala ansvar. De har bland annat kritiserats för dåliga arbetsförhållanden i sina fabriker. Produktionen av mode och textilier kräver dessutom enorma mängder energi- och vattenförbrukning och släpper ut stora mängder föroreningar vilket påverkar miljön. Företagen kan då välja att arbeta mer hållbart och visa detta genom att publicera en hållbarhetsrapport. En hållbarhetsrapport är ett dokument som beskriver ett företags ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhetsarbete. En hållbarhetsrapport är frivilligt för företag att göra, det finns dock riktlinjer som GRI har arbetat fram för företagen att använda. Företag kan välja att publicera en hållbarhetsrapport som en enskild rapport eller som en del av årsredovisningen. Syftet med uppsatsen är att belysa och beskriva hållbarhetsrapportens roll och funktion i relation till årsredovisningen för H&amp;M, KappAhl och MQ samt studera dess utveckling över tid. Vi har använt oss av en kvantitativ innehållsanalys där vi har undersökt förekomsten av förutbestämda ord i de tre senaste hållbarhetsrapporterna och årsredovisningarna för företagen. Vi har även använt oss av en kvalitativ dokumentanalys där vi har undersökt innehållet i företagens hållbarhetsrapporter. Genom att studera dessa tre företags hållbarhetsredovisningar och årsredovisningar har vi kommit fram till att hållbarhetsrapporten ska publiceras enskilt och inte som en del av årsredovisningen. Däremot kan företagen publicera en kortfattad version av deras hållbarhetsrapport i årsredovisningen. Hållbarhetsrapporten kan då fungera som ett komplement till årsredovisningen. Studien visar att hållbarhetsrapporten fyller en viktig funktion och att den behövs i dagens samhälle. / Program: Civilekonomprogrammet

År 1992 gick startskottet för att hållbarhet skulle bli företags skyldighet utifrån tidigare sattaglobala hållbarhetsmål. Detta medförde en diskussion om hur hållbarhet skulle rapporteras.Inte förrän 25 år senare anammas detta som ett lagkrav för större företag i Sverige. Problemetär sålunda, att trots lagkrav om hållbarhetsrapportering finns det inget lagstyrt ramverk somföretag måste använda. Målet med studien är därmed att studera vilka ramverk som användsav Sveriges börsbolag. Börsbolagen delas även upp i olika branscher för att synliggöraeventuella skillnader kring ramverkens användning i respektive bransch. I samband med dettahar vi studerat vilka företag som hållbarhetsredovisar under tre olika tidpunkter; 2014, 2016samt 2018. Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys har bland annat följande slutsatserpåträffats: Att fler företag och branscher hållbarhetsredovisar, vilket beror påÅrsredovisningslagens tvingande isomorfism, samt att hållbarhetsrapporterna frambringarlegitimitet. Ramverken Global Reporting Initiative (GRI) Sustainability Reporting Standards,International Organization for Standardization (ISO), UN Sustainable Development Goals(SDG) och UN Global Compact (UN GC) är de mest använda ramverken. / The importance of sustainable responsibility for enterprises was introduced in 1992 lead bythe global goals of sustainability at the time. This evoked a discussion involving methods forthe accounting of sustainability. After a period of approximately 25 years, the SwedishAnnual Accounts Act was reformed to include legislation meaning larger enterprises ought toaccount for their sustainability work. Beyond this legislation, however, there is no guidanceregarding which framework an enterprise should turn to for help. The goal of this study hastherefore been to examine the uses of specific frameworks in listed companies on TheNASDAQ Stockholm stock exchange. The companies’ choice of framework is also examinedin regards to their line of business. Three points for measurement have been distinguished asthe years of 2014, 2016 and 2018. A quantitative content analysis was conducted whichgenerated a few conclusions. The results pinpoint that most companies, as well as most of thelines of businesses, conduct a sustainability report. It was also shown that businesses conductthese reports in regards to the legitimacy it earns them, as well as the compelling isomorphismthrough the Swedish Annual Accounts Act. The most frequently used frameworks weredistinguished as the Global Reporting Initiative (GRI) Sustainability Reporting Standards,International Organization for Standardization (ISO), UN Sustainable Development Goals(SDG) and the UN Global Compact (UN GC).