<p>Hållbarhetsredovisning bland företag har ökat markant de senaste åren. Organisationen GlobalReporting Initiative påbörjade 1997 arbetet med att ta fram riktlinjer för företags hållbarhetsredovisning.Nu, drygt ett decennium senare, har dessa riktlinjer fått stor acceptans bland företag och dess intressenter. Företag har fått ett betydelsefullt verktyg att använda i sin rapportering av det hållbarhetsarbete som utförs. Tidigare forskning inom närliggande ämnen, till exempel Corporate Social Responsibility och frivilliga upplysningar, har visat variationer i företags redovisning av icke-finansiell information. Med GRI-riktlinjernas ökning i popularitet ville vi undersöka vad som påverkar innehåll i rapporter framtagna enbart enligt detta regelverk. Sex olika faktorer härledda från teorier och tidigare forskning testades genom hypotesprövning. Tre av dessa – storlek, bransch och lönsamhet – förekommer frekvent i tidigare forskning. Vi valde dessutom att titta på faktorer som förekommer i mer begränsad omfattning. Dessa faktorer är ägaridentitet, externgranskning och tid. Hållbarhetsredovisningar för 2008 från 80 svenska företag analyserades. Av dessa företag var 38 statligt ägda och 42 var privatägda. Med hjälp av en bedömningsmall baserad på tidigare studier, analyserades innehållet i hållbarhetsredovisningarna i tre dimensioner, generell dimension, social dimension och miljödimension. En fjärde dimension användes även, den totala dimensionen, som är en summering av de tre. För varje dimension bedömdes och poängsattes ett visst antal mätfaktorer. För den sociala dimensionen och miljödimensionen gjordes dessutom en bedömning av omfattningen enligt bestämda kriterier. Med hjälp av statistisk bearbetning gjordes en multipel regressionsanalys där de sex förklarande variablerna testades mot varje dimension av innehållet i hållbarhetsredovisningen. Resultatet av analysen visade att variablerna storlek, bransch och tid påverkar innehållet mest, i tre eller fler av dimensionerna. Lönsamhet och externgranskning visade en signifikant påverkan på innehåll avseende den generella dimensionen. Ägaridentitet visade inget signifikant samband med innehåll, dock kunde en tendens ses att statliga bolag redovisar mindre än privata.</p> / <p>Sustainability reporting has become increasingly popular among companies in recent years. The Global Reporting Initiative started to develop guidelines to support companies in their sustainability reporting practice in 1997. Now, a decade later, these guidelines have begun to reach great acceptance among companies and their stakeholders. Companies have been given a useful tool in their reporting of sustainability issues. Previous research in nearby subjects, such as Corporate Social Responsibility and voluntary disclosures, has shown variation between companies’ reports of non-financial disclosures. With the increase in popularity of the GRI-guidelines we wanted to examine what explains content in reports based only on this framework. Six independent variables, derived from theories and previous research, were tried in hypothesis testing. Three of these variables –size, industry and profitability – have commonly been used in previous research. We also chose to look at factors that have had somewhat more limited use in studies. These variables are owner identity, external audit and time. The 2008 sustainability reports from 80 Swedish companies were analyzed whereof 38 were state owned and 42 privately owned. By using a modified assessment chart, based on earlier studies, content of the reports were analyzed into three different dimensions of sustainability, the general dimension, the social dimension and the environmental dimension. A fourth dimension was also used, the total dimension, that summarizes the results from the other three. Each dimension contained a number of measure values that were individually scored. The social and environmental dimensions were also assessed, using specific criteria, according to the extent of information that was reported. With the help of statistical testing, multiple regression analysis was performed where the six independent variables were tested towards each dimension of sustainability reporting. The results showed that size, industry and time had the strongest explanatory effect in three or more of the dimensions. Profitability and external audit showed a significant positive relationship for the content in sustainability reports of the general dimension. There was no significant relationship between owner identity and content, although a tendency could be seen that state owned companies report less than privately owned companies.</p>

Hållbarhetsredovisning bland företag har ökat markant de senaste åren. Organisationen GlobalReporting Initiative påbörjade 1997 arbetet med att ta fram riktlinjer för företags hållbarhetsredovisning.Nu, drygt ett decennium senare, har dessa riktlinjer fått stor acceptans bland företag och dess intressenter. Företag har fått ett betydelsefullt verktyg att använda i sin rapportering av det hållbarhetsarbete som utförs. Tidigare forskning inom närliggande ämnen, till exempel Corporate Social Responsibility och frivilliga upplysningar, har visat variationer i företags redovisning av icke-finansiell information. Med GRI-riktlinjernas ökning i popularitet ville vi undersöka vad som påverkar innehåll i rapporter framtagna enbart enligt detta regelverk. Sex olika faktorer härledda från teorier och tidigare forskning testades genom hypotesprövning. Tre av dessa – storlek, bransch och lönsamhet – förekommer frekvent i tidigare forskning. Vi valde dessutom att titta på faktorer som förekommer i mer begränsad omfattning. Dessa faktorer är ägaridentitet, externgranskning och tid. Hållbarhetsredovisningar för 2008 från 80 svenska företag analyserades. Av dessa företag var 38 statligt ägda och 42 var privatägda. Med hjälp av en bedömningsmall baserad på tidigare studier, analyserades innehållet i hållbarhetsredovisningarna i tre dimensioner, generell dimension, social dimension och miljödimension. En fjärde dimension användes även, den totala dimensionen, som är en summering av de tre. För varje dimension bedömdes och poängsattes ett visst antal mätfaktorer. För den sociala dimensionen och miljödimensionen gjordes dessutom en bedömning av omfattningen enligt bestämda kriterier. Med hjälp av statistisk bearbetning gjordes en multipel regressionsanalys där de sex förklarande variablerna testades mot varje dimension av innehållet i hållbarhetsredovisningen. Resultatet av analysen visade att variablerna storlek, bransch och tid påverkar innehållet mest, i tre eller fler av dimensionerna. Lönsamhet och externgranskning visade en signifikant påverkan på innehåll avseende den generella dimensionen. Ägaridentitet visade inget signifikant samband med innehåll, dock kunde en tendens ses att statliga bolag redovisar mindre än privata. / Sustainability reporting has become increasingly popular among companies in recent years. The Global Reporting Initiative started to develop guidelines to support companies in their sustainability reporting practice in 1997. Now, a decade later, these guidelines have begun to reach great acceptance among companies and their stakeholders. Companies have been given a useful tool in their reporting of sustainability issues. Previous research in nearby subjects, such as Corporate Social Responsibility and voluntary disclosures, has shown variation between companies’ reports of non-financial disclosures. With the increase in popularity of the GRI-guidelines we wanted to examine what explains content in reports based only on this framework. Six independent variables, derived from theories and previous research, were tried in hypothesis testing. Three of these variables –size, industry and profitability – have commonly been used in previous research. We also chose to look at factors that have had somewhat more limited use in studies. These variables are owner identity, external audit and time. The 2008 sustainability reports from 80 Swedish companies were analyzed whereof 38 were state owned and 42 privately owned. By using a modified assessment chart, based on earlier studies, content of the reports were analyzed into three different dimensions of sustainability, the general dimension, the social dimension and the environmental dimension. A fourth dimension was also used, the total dimension, that summarizes the results from the other three. Each dimension contained a number of measure values that were individually scored. The social and environmental dimensions were also assessed, using specific criteria, according to the extent of information that was reported. With the help of statistical testing, multiple regression analysis was performed where the six independent variables were tested towards each dimension of sustainability reporting. The results showed that size, industry and time had the strongest explanatory effect in three or more of the dimensions. Profitability and external audit showed a significant positive relationship for the content in sustainability reports of the general dimension. There was no significant relationship between owner identity and content, although a tendency could be seen that state owned companies report less than privately owned companies.

Bakgrund: Ett tillägg i årsredovisningslagen innebär att bolag, som uppfyller storlekskriterierna, från och med för räkenskapsåret 2017 ska upprätta en hållbarhetsrapport. Tillägget anger också innehållet, för att skapa förståelse för bolagets utveckling, ställning och resultat. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera effekter på fastighetsbolagens hållbarhetsrapporter från 2016 till 2017 av det nya lagkravet. Vidare handlar det om att analysera om det finns likheter eller skillnader mellan statliga, kommunala och noterade fastighetsbolags hållbarhetsrapporter. Metod: En kvalitativ forskningsstrategi bestående av en undersökning av två statliga, ett kommunalt och sex noterade fastighetsbolags hållbarhetsrapporter. Vi genomförde fem intervjuer för att få en djupgående blick över vad det nya lagkravet har skapat för effekter. Resultat: Effekterna varierar men gemensamt för de nio bolagen är: tydligare struktur, utvecklat om riskhantering och om sociala förhållanden. Övergripande liknar de statliga, kommunala och noterade bolagens hållbarhetsrapporter varandra, genom att de redovisar enligt aspekterna ekonomi, miljö och social hållbarhet. De statliga bolagens rapporter skiljer sig från de kommunala och noterade bolagens, genom att deras hållbarhetsrapporter genomgående har en tydligare struktur och transparens. Kanhända förklaras det av att de statliga bolagen hållbarhetsrapporterat under en längre följd av år än de övriga. / Background: The Swedish Parliament issued an addition to the annual accounts act, requiring the companies which fulfil the size criteria to produce a sustainability report, starting for the financial year 2017. This addition defines content, needed for the understanding of the company’s development, financial position and performance. Purpose: The purpose is to study effects on investment property companies’ sustainability reports from the year 2016 to 2017, due to the addition. Furthermore, whether there are similarities or differences between reports by state-owned, municipally-owned and listed investment companies` sustainability reports. Method: A qualitative research strategy consisting of a study of sustainability reports by two state-owned, one municipally-owned and six listed investment property companies. We did five interviews to see what the new requirement created for effects on the investment property companies. Results: The effects vary but, in common, the reports for year 2017 by the nine companies have: a more clearly defined structure, a more developed risk management and more on social conditions. Overall, the state-owned, the municipally-owned and the listed investment property companies' sustainability reports are similar to each other, by reporting in terms of economy, environment and social sustainability. The state-owned companies` reports differ from those by the municipally-owned and by the listed companies, as their sustainability reports have a clearer structure and transparency. Maybe can be explained by the longer period of years the state-owned companies have reported on sustainability.

Problem: Sustainability and sustainable development has gained more attention in recent years. As a result, companies are more committed to taking responsibility and demonstrating that it contributes to a sustainable society by publishing a sustainability report. An industry that has proved to be a major problem, and which has become increasingly demanding in the sustainability issue, is the construction industry. However, previous research has shown that sustainability reports have shortcomings in its quality. Purpose: The purpose of this paper is to describe and enhance understanding of the concept of quality and quality in sustainability reports. The study aims at investigating and determining the quality of Swedish companies' sustainability reports between 2014 and 2016 and investigating whether there has been a development regarding the quality of the reports. Methodology: Based on the purpose of the study, a comparative cross-sectional design is used and a combination of quantitative and qualitative research strategy. A content analysis is done by companies' sustainability reports and its quality is assessed based on a predetermined coding scheme. Results and conclusions: The results show that the quality of corporate sustainability reports has increased between 2014 and 2016, but there is still room for improvement. The relevance of sustainability reporting exceeded its credibility. / Problem: Ämnet hållbarhet och hållbar utveckling har under de senaste åren fått allt större uppmärksamhet. I takt med det har företagen får större krav på sig att ta ansvar och visa på att det bidrar till ett hållbart samhälle genom att upprätta en hållbarhetsrapport. En bransch som visat sig vara ett stort problem och som fått allt större krav på sig i hållbarhetsfrågan är byggbranschen. Tidigare forskning har dock visat att hållbarhetsrapporter har haft stora brister i kvaliteten. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och öka förståelsen för begreppet kvalitet och kvalitet i hållbarhetsredovisningar. Studien syftar till att undersöka och fastställa kvaliteten i svenska företags hållbarhetsredovisningar mellan år 2014 och 2016 och undersöka om en utveckling har skett avseende rapporternas kvalitet. Metod: Utifrån studiens syfte används en komparativ tvärsnittsdesign och en kombination av kvantitativ och kvalitativ forskningsstrategi används. En innehållsanalys görs av företagens hållbarhetsredovisningar och dess kvalitet bedöms utifrån ett förutbestämt kodningsschema. Resultat och slutsats: Resultatet visar att kvaliteten i företagens hållbarhetsrapporter har ökat mellan åren 2014 och 2016 men att det fortfarande finns utrymme för förbättring. Hållbarhetsredovisningens relevans översteg dess trovärdighet.

Introduction and background: There has been a growing trend over the last few decades that auditors will assure corporate sustainability reports. The audit profession has a long history and experience of reviewing the corporate financial reports. Sustainability reports, on the other hand, is a relatively new and dynamic area of auditing where the auditor lacks experience and clear standards designed to review such a report. The lack of experience can adversely affect the auditor’s professional legitimacy. Purpose: The aim of the study is to highlight the difficulties auditors may face while reviewing and certifying sustainability reports. Method: This essay is a literature study. The literature study consists of ten scientific articles. Conclusions: The study shows that international standards are difficult to apply and does not give the auditors fully support throughout the auditing process. Furthermore, auditors do not have enough knowledge and capacity to carry out a reliable audit of sustainability reports on their own. The study concludes that major auditing companies maintain legitimacy through their trademark. Finally, detailed and reliable statements by auditors are critical to meet stakeholders expectations. Concluding discussion: Auditors possess mostley limited knowledge and experience of auditing sustainability reports which creates problems within the auditing process. The study discusses what form these problems take and how they can be problematic for the auditor's credibility and legitimacy. / Inledning och bakgrund: Under de senaste decennierna har det skett en växande trend att revisorer ska bestyrka informationen i företags hållbarhetsrapporter. Revisionsbranschen har lång erfarenhet bakom sig av granskning av företagens finansiella rapporter dock är hållbarhetsrelaterade frågor relativt nytt. Ett område som än idag är under utveckling och där revisorn inte har samma kunskap och tydliga standarder utformade för hur sådan rapport ska granskas. Bristen på erfarenhet kan komma att påverka revisorernas trovärdighet och professionella legitimitet negativt. Syfte: Syftet med studien är att belysa svårigheter revisorer står inför vid granskning och bestyrkande av hållbarhetsrapporter. Metod: Uppsatsen bygger på en litteraturstudie som består av tio stycken vetenskapliga artiklar. Konklusioner: Revisorer har otillräckligt stöd och har svårt att använda sig utav de idag tillgängliga internationella standarderna. Det har även visat sig att revisorer inte har tillräckligt med kunskap och kompetens för att på egen hand kunna fullfölja en granskning av hållbarhetsrapporter. Större revisionsbyråer upprätthåller legitimitet utifrån sitt inarbetade varumärke men ett mer detaljerat uttalande av revisorerna i hållbarhetsrapporten ses som den viktigaste aspekten för att få tillit från intressenterna. Avslutande diskussion: Revisorer har oftast begränsad kunskap och erfarenhet av att revidera informationen i hållbarhetsrapporten vilket gör att det kan uppstå problem i granskningsprocessen som i sin tur kan äventyra deras legitimitet. Vilka dessa problem är och hur de kan vara problematiska för revisorns trovärdighet samt legitimitet diskuteras i studien.

Abstract   Date: May 29th 2017   Level: Master thesis in Business Administration, 15 ECTS Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University                       Authors: Manuel Yakob &amp; Siham Belawni  Title: Fund analyst’s trustworthiness view and usage of sustainability reports Tutor: Stefan Schiller Keywords: Sustainability report, sustainability accounting, fund analyst’s, fund manager, trustworthiness Research questions: - What do fund analyst’s consider characterize trustworthiness in enterprises voluntary sustainability reports? - To what extent do fund analyst’s use sustainability reports in their business analysis? Purpose: The purpose of this report is to contribute knowledge of aspects that characterize trustworthiness in enterprises sustainability reports and study the sustainability reports meaning and usage for fund analyst’s. Method: The report has a qualitative study to solve our research questions and a set of semi structured telephone interviews were used for our collection of data. Conclusion: The report demonstrates that several elements have an influence on the trustworthiness of enterprises sustainability reports. Presentation of enterprises business goals and sustainability risks and challenges are seen as elements that raise the trustworthiness level of the sustainability report. An audit carried out by a third part is also believed to enhance the trustworthiness view of the sustainability report. Furthermore, the report emphasise that fund analyst’s, to a great extent, consider enterprises sustainability reports in their business analysis. Sustainability reports are found to believe of great significance because they constitute an essential basis for future investment appraisals and valuations. / Sammanfattning         Datum: 29 maj 2017   Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 ECTS   Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens högskola   Författare: Manuel Yakob &amp; Siham Belawni   Titel: Fondanalytikers trovärdighetssyn och användning av hållbarhetsrapporter   Handledare: Stefan Schiller   Nyckelord: Hållbarhetsrapport, hållbarhetsredovisning, fondanalytiker, fondförvaltare, trovärdighet Frågeställning:             - Vad anser fondanalytiker kännetecknar trovärdighet i företagens frivilliga hållbarhetsrapporter? - Hur väl använder sig fondanalytiker av hållbarhetsrapporter i deras företagsanalyser? Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap för vad som utmärker trovärdighet gällande företagens hållbarhetsredovisning samt studera hållbarhetsrapportens betydelse och användning för fondanalytiker. Metod: Studien antar en kvalitativforskningsmetod med semistrukturerade telefonintervjuer som datainsamlingsmetod. Slutsats: Studiens resultat uppvisar att det förekommer ett flertal faktorer som har en påverkande effekt på trovärdigheten i företagens hållbarhetsrapporter. Bland annat nämns redovisning av företagens mål samt identifiering av dess hållbarhetsrisker och utmaningar som trovärdighetshöjande faktorer. En oberoende parts granskning av hållbarhetsrapporter anses även höja rapportens trovärdighetsnivå. Vidare framhåller studien att fondanalytiker, i stor utsträckning, beaktar hållbarhetsrapporter i deras företagsanalyser. Hållbarhetsrapporterna anses vara av betydelse då rapporten utgör ett viktigt underlag för framtida investeringsbeslut och värderingar.

Bakgrund: Enligt en studie av Svensk Handel (2015) ökar konsumenters krav på företagens hållbarhetsarbete. Första december 2016 trädde en ny lag om hållbarhetsrapportering i kraft (Årsredovisningslagen, SFS 1995:1554). Den innebär att stora bolag blir tvungna att upprätta en hållbarhetsrapport för att redovisa vad företaget gör för social och miljömässig hållbarhet. Syfte: Syftet med studien är att bidra till förståelse för hur företag kan använda sin hållbarhetsrapport som ett strategiskt styrmedel för att motivera medarbetare att arbeta mot en mer miljömässigt hållbar organisation. Metod: Studien utgår ifrån ett hermeneutiskt perspektiv och en abduktiv ansats. En kvalitativ metod har använts med fallstudie på IKEA Linköping och nio semistrukturerade intervjuer med chefer på varuhuset, hållbarhetskoordinator och medarbetare på operativ nivå. Slutsats: Hållbarhetsrapporten kan användas som informationsdokument för att göra medarbetarna medvetna om vad företaget gör för miljömässig hållbarhet och för att göra hållbarhet till ett kärnvärde inom organisationen genom kultur, produkter och arbetsrutiner. Stolthet om företagets insatser gör dem motiverade att arbeta mer mot miljömässig hållbarhet. Använd hållbarhetsrapporten som huvudkälla för information och gör informationen relevant för medarbetarna för att undvika informationsöverflöd. Involvera medarbetarna och utforma lokalt relevanta mål utifrån hållbarhetsrapportens globala mål. / Background: According to a report from Svensk Handel (2015) consumers requirements on swedish companies’ sustainability work increases. The first of December 2016 a new law about sustainability reporting came into force (Årsredovisningslagen, SFS 1995:1554). The law requires big companies to execute a sustainability report to show what the company does for social and environmental sustainability. Purpose: The purpose with this study is to contribute with understanding about how companies can use their sustainability report as a strategic management control tool to motivate co-workers to work for a more sustainable organisation. Research method: The study is based on a hermeneutical perspective and an abductive approach. A qualitative method has been used together with a case-study at IKEA Linköping and nine semistructured interviews with managers at the store, the sustainability coordinator and co-workers at the operating level. Conclusion: The sustainability report can be used as a document for information to make the co-workers aware of the environmental sustainability work the company does, but also to make environmental sustainability to a core value within the organisation. Pride of the company’s work makes the co-workers motivated to work more with environmental sustainability. Use the sustainability report as a main source for information and make the information relevant for the co-workers to avoid information overload. Involve the coworkers and use the global goals in the sustainability report to set targets that are relevant for the local business.

Under 2018 kommer omkring 1.600 svenska företag av en viss storlek att för första gången upprätta en hållbarhetsrapport som är lagstadgad i 6 kap. 10-14 §§ Årsredovisningslagen (1995:1554), ÅRL. Förändringarna i ÅRL har genomförts i enlighet med EU-direktivet 2014/95/EU med målet att förbättra företagens informationsgivning på det sociala och miljörelaterade området samt skapa förutsättningar för en mer hållbar tillväxt.  Uppsatsen beskriver förändringarna i ÅRL och belyser de bakomliggande orsakerna till lagändringen. En kort komparativ utblick har gjorts för en bättre bakgrundsförståelse till vilka alternativ som kan finnas till den väg som Sverige har valt. Huvudtemat har varit att undersöka förutsättningarna för revisorerna att utföra det begränsade uppdrag att granska hållbarhetsrapporten som de genom lagstiftningen har ålagts, samt värdera revisorerna lämplighet som oberoende granskare av hållbarhetsrapporten. Arbetet innehåller även en de lege ferenda-diskussion kring hur regleringen skulle komma att utvecklas över tiden, för att bättre uppnå direktivets mål. Slutsatsen är att revisorerna som yrkeskår, trots bristande fackkunskaper inom hållbarhetsområdet, är väl lämpade att ta på sig en mer djupgående granskningsroll. En annan slutsats är att goda skäl talar för att införa en obligatorisk granskning av hållbarhetsrapporten, när några år har gått från införandet i ÅRL.

Hållbarhet är en stark trend i dagens samhälle vilket avspeglas i bolagens rapportering då hållbarhet ges ett allt större utrymme. Detta har lett till att den traditionella revisorn utför allt mer icke finansiell granskning och en ny roll i form av hållbarhetsspecialister har vuxit fram. Granskningen av hållbarhetsinformation är inte lika reglerad eller strukturerad som denfinansiella. Detta ställer granskaren inför nya utmaningar vilket kan skapa en ökad osäkerheti granskningsprocessen. Området är dock under utveckling vilket således gör det relevant att beskriva och förklara hur en granskare blir komfortabel i granskningen av hållbarhetsinformation. Syftet med denna studie är att beskriva och förklara hur en granskare uppnår känslan av komfort i granskningsprocessen av en hållbarhetsrapport. För att uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågorna genomfördes en kvalitativ studie med åtta semistruktureradeintervjuer där respondenterna bestod av hållbarhetsspecialister och revisorer. Metodvalet gav utrymme för att skapa en djupare förståelse för granskningsprocessen vilket är centralt för att beskriva och förklara hur en granskare blir komfortabel. Studiens huvudsakliga slutsatser påvisar att det är individuellt hur en granskare uppnår känslan av komfort i sin granskning. Det handlar om i vilken grad de har kunnat avlägsna osäkerhet. Studien visar även att en granskare i grunden blir komfortabel utifrån den kunskapsamt erfarenhet denne besitter. Vidare påvisas det att i en del fall även är faktorer hos kunden och granskaren som påverkar om känslan uppnås. Slutligen konkluderas att hänsyn bör tas till granskarens individuella egenskaper och dess rådande granskningssituation. / In today’s society sustainability is trending, which is reflected in companies reporting as the part for sustainability increases. Resulting in an increase in non-financial auditing for accountants and the introduction of a new profession, in the form of sustainability specialists. Since the review of sustainability information is not as regulated or structured as the financial one, new challenges have appeared in the review process which creates uncertainties. However, the area is under development. Because of this, it is relevant to investigate how a reviewer becomes comfortable in reviewing sustainability information. The purpose of this study is to describe how a reviewer achieves the sense of comfort in the review process of a sustainability report. To fulfill the purpose of the study and answer the research questions, a qualitative study was conducted with eight semi-structured interviews with respondents consisting of auditors and sustainability specialists. The chosen method provided a deeper understanding of the review process, which is central in order to describe and explain how a reviewer becomes comfortable. The main conclusion of the study is that it is individually how a reviewer achieves the feeling of comfort in their reviewing and it is about the extent which they have been able to remove uncertainties. Another conclusion is that a reviewer gets comfortable based on their knowledge and experience. Furthermore, it is shown in some cases that whether the feeling of comfort is achieved is affected by the customer and the reviewer. Finally, it is concluded that the individual characteristics of the auditor should be considered as well as the current review situation.

Parallellt med ökade klimatförändringar har även intresset för hållbarhet ökat vilket ställer krav på hur företag rapporterar om detta. Tidigare forskning från utlandet visar att kvinnor har en positiv påverkan på rapporteringen. Denna kvantitativa studie ämnar undersöka sambandet mellan kvinnliga styrelseledamöter och kvaliteten på hållbarhetsrapporter i svenska börsnoterade bolag vilket bidrar med empiriska bevis från Sverige. För att undersöka detta genomförs en multipel regressionsanalys på 324 observationer spridda över 126 företag under 2017–2019. För att mäta kvaliteten på hållbarhetsrapporterna har ett GRI-index konstruerats utifrån gällande GRI-ramverk. Resultaten indikerar att det inte finns något signifikant samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och kvaliteten på hållbarhetsrapporter. Detta kan bero på ett litet urval varför fortsatta studier kring ämnet är betydelsefulla för att förstå kvinnornas effekt på hållbarhetsrapportering i Sverige.