Hållbarhet bygger på att företag tar ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt ansvar. Med hjälp av hållbarhetsrapporten kommunicerar företag sitt hållbarhetsarbete och resultaten av det. Användarna av hållbarhetsrapporterna är företagets intressenter, vilka påverkar och påverkas av företagets verksamhet. För att företaget ska veta vilka frågor som intressenterna anser väsentliga behöver företaget engagera sina intressenter. Intressentengagemang är processen som används av företag för att engagera relevanta intressenter i hållbarhetsarbetet och för att välja ut vilka frågor som är väsentliga att ta med i hållbarhetsrapporten. Denna studie fokuserar på dagligvaruhandelsföretag och deras intressentengagemang. Syftet med denna studie är att undersöka hur dagligvaruhandelsföretag i Sverige engagerar sina intressenter i hållbarhetsrapporterna genom att utgå ifrån de tre principerna inkluderbarhet, väsentlighet och respons samt att jämföra hur engagemanget har förändrats under de senaste åren. För att uppfylla syftet har en kvantitativ ansats valts i form av innehållsanalys av hållbarhetsrapporter. Resultatet från studien visar att dagligvaruhandelsföretagen generellt är tydliga med vilka intressenter som inkluderas samt vilka frågor som anses väsentliga av intressenterna. De är dock inte lika transparenta med hur själva intressentengagemanget ser ut. Studien visar även att de metoder som främst används är one-way och two-way. / Sustainability is based on companies taking social, environmental and financial responsibility. With the help of a sustainability report, companies communicate their sustainability work and the results of it. The users of the sustainability reports are the company's stakeholders, which affect and are affected by the company's operations. In order for the company to know which issues stakeholders consider important, the company needs to engage its stakeholders. Stakeholder engagement is the process used by companies to engage relevant stakeholders in the sustainability work and to select which issues are essential to include in the sustainability report. This study focuses on grocery retailers and their stakeholder engagement. The purpose of this study is to investigate how grocery retailers in Sweden engage their stakeholders in the sustainability reports by using the three principles inclusivity, materiality and responsiveness and comparing how the engagement has changed during the recent years. To fulfil the purpose a quantitative approach has been chosen in the form of content analysis of sustainability reports. The results of the study show that the grocery retailers are generally clear about which stakeholders are included and which issues are considered essential by the stakeholders. However, they are not as transparent about how the stakeholder engagement itself looks. The study also shows that the methods that are mainly used are one-way and two-way.

Title: Sustainability accounting - A qualitative study about the understanding, usefulness and relevance of sustainability reporting based on an employee perspective. Problematization: There has been previous research about sustainability reporting through an external point of view. There is however a gap in research about sustainability reporting from an employee perspective. Purpose: The purpose of this study is to develop a better comprehension of how employees perceive the information presented in sustainability report and if they feel that the report is aimed for them or external stakeholders. Frame of reference: This episode began with previous research about the three qualitative characteristics that are used when creating a financial report. The framework of GRI is also presented. Lastly the stakeholder theory and stakeholder dialogue are introduced. Method: This study has a qualitative approach where 10 semi-structured interviews have been held to collect data. Research: The employees have a better understanding of the information related to the social and environmental issues. Furthermore they only consider the information regarding the environment to be useful in their daily work. The employees believe that the environmental and social part of the report is relevant while the economic could not be assessed by the employees. Conclusions: Diagrams, thorough explanations and knowledge of the subject increased the understanding of the report. The economical part can be further understood if there is more extensive content. The information becomes useful when they can directly use it in their daily work and when they feel that the information is aimed for them. They need to receive the information through meetings for it to be useful for them. They had little previous knowledge of the economical part and were there for not able to assess the relevance of the report's content while the environmental and the social area were relevant because the content has currently been highlighted in newspapers and debates.

Den interaktiva hållbarhetsredovisningen är en ny företeelse i Sverige. I den interaktiva rapporten används bilder, filmer och kortfattade texter för att illustrera organisationens arbete mot ett mer hållbart samhälle. Att hållbarhetsrapporten är interaktiv innebär att organisationen kan se vilken typ av information som intressenterna använder sig av i hållbarhetsrapporten och kan därför anpassa informationen i rapporten utefter vad intressenterna tycker är relevant. Det finns därför ett intresse att undersöka om den nya redovisningsmetoden ökar intressenternas engagemang för organisationens hållbarhetsfrågor. Studiens forskningsfråga lyder således “I vilken utsträckning kan en interaktiv hållbarhetsredovisning påverka intressenters engagemang för en organisations hållbarhetsfrågor och vilka centrala faktorer kan underlätta ett sådant engagemang?” Då tidigare forskning om intressenters engagemang för hållbarhet anses vara begränsad, är det av intresse för oss författare att bidra till detta forskningsfält genom att (1) utveckla och pröva en modell med centrala faktorer som kan påverka intressenters engagemang för en organisations hållbarhetsfrågor (2) kartlägga och jämföra intressenters engagemang för hållbarhetsfrågor gällande en traditionell- och interaktiv hållbarhetsredovisning (3) analysera och förklara nivån av intressenters engagemang för hållbarhetsfrågor i förhållande till respektive redovisningsmetod. För att kunna besvara syftet används fokusgrupper och semistrukturerade intervjuer, där primära intressenter är i fokus. Studien visar att engagemanget för organisationens hållbarhetsfrågor inte ökar i samband med en interaktiv hållbarhetsredovisning. Det finns dock starkt stöd för att intresset är större för den nya redovisningsmetoden i jämförelse med en traditionell hållbarhetsrapport. Resultatet tyder även på att engagemanget för hållbarhetsfrågor i samband med en interaktiv hållbarhetsredovisning är informerande, dock kan hållbarhetsredovisningen användas för att skapa en dialog om hållbarhetsfrågor med intressenterna och därigenom uppnå en högre nivå av engagemang. Slutligen kommer studien fram till att de faktorer som kan påverka de primära intressenternas engagemang för organisationens hållbarhetsfrågor är delaktighet och dialog.

Titel: Den lagstadgade hållbarhetsrapporten: Granskningsprocessen och dess krav ur ett revisionsperspektivBakgrund & Problem: Med införandet av krav på hållbarhetsrapportering enligt ÅRL ämnade regeringen att göra företagens hållbarhetsinformation mer öppen och jämförbar. Lagen i sig kan uppfattas som allmängiltig och lämnar tolkningen till användarna vilket gör att granskningskraven på den lagstadgade hållbarhetsrapporten kan uppfattas som lågt ställda.Syfte: Syftet med arbetet är att skapa förståelse för den lagstadgade hållbarhetsrapporten och dess granskningsprocess ur ett revisionsperspektiv.Teoretiskt ramverk: Teorikapitlet innehåller en genomgång av vårt teoretiska ramverk. Här presenteras den lagstadgade hållbarhetsrapporten och standards. Teorier kring revisionens funktion, granskningsprocessen, standardisering och institutionella teorin tas även upp.Metod: I denna uppsats används en kvalitativ metod. Datainsamlingen utgörs av information hämtad från fyra stycken semistrukturerade intervjuer och utgör empirin i uppsatsen. Empirin analyseras tematiskt där den även ställs mot det teoretiska ramverket.Empiri: I uppsatsens empirikapitel presenteras resultatet från intervjuerna som genomfördes, alltså våra respondenters svar, tankar och åsikter. Resultatet visar att respondenterna till stor del har liknande åsikter gällande den lagstadgade hållbarhetsrapporten, men att det även uppkommer vissa meningsskiljaktigheter.Slutsats: I uppsatsen framgår det att det inte sker en granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten utan en kontroll vilket gör att revisionen fyller en förbättrande funktion, men inte en försäkrande funktion. Arbetets resultat visar att jämförbarheten inte har ökat till följd av lagkravet. För att det ska ske krävs det att tydligare riktlinjer etableras vilket även gör att de låga granskningskraven som gäller idag är på en bra nivå, även om den nuvarande granskningen kan uppfattas som otillräcklig. / Title: The statutory sustainability report: The examination process and its requirements from an auditing perspective.Background & Problem: With the implementation of demands on sustainability reporting, according to Swedish law, the government intended to make the companies’ sustainability information more open and comparable. The law itself can be perceived as generic, and it leaves the interpretation to the users, which means that the examination requirements of the statutory sustainability report can be perceived as low.Purpose: The purpose of this essay is to establish an understanding for the statutory sustainability report and the examination process from an auditing perspective.Theoretical framework: The theory chapter, contains a review of our theoretical framework. The statutory sustainability report and standards are presented. Theories about the function of auditing, the examination process, standardization and institutional theory are also described.Methodology: This essay uses a qualitative method. The data collection consists of information gathered from four semi-structured interviews and constitute the empirical evidence in this essay. The empirical evidence is thematically analyzed and is evaluated against the theoretical framework.Empirical foundation: In the empirical chapter of this essay, the result from our interviews is presented, thus the respondents answers, thoughts and opinions. The result of the essay shows that the respondents for the most part have similar opinions, about the statutory sustainability report, but there are some differences.Conclusion: The essay shows there is no examination of the statutory sustainability report, but rather a control, this means that it has more of an improvement function and not an assurance function. That the comparability has had an increase, because of the legal requirements, can’t be shown in this essay. If that is going to happen, clearer guidelines need to be implemented, this also makes the examination requirements to be on a good level, even if the requirements could be perceived as insufficient.

Syftet är att studera sambandet mellan kvinnor i styrelsen och hållbarhetsredovisningen hos företag börsnoterade i Sverige. Tidigare studier som genomförts i andra länder har visat att det finns ett positivt samband mellan andelen kvinnor i styrelser och ett företags hållbarhetsredovisning. Därför har vi i den här studien valt för att studera om andelen kvinnor i styrelsen kan hjälpa till att förklara mängden hållbarhetsredovisning även i bolag noterade på den svenska börsen, samt om andelen kvinnor kan förklara val av standard för hållbarhetsredovisningen. Studien har utgått från den positivistiska forskningsfilosofin och har en deduktiv ansats. Forskningsstrategin är kvantitativ och inhämtade sekundärdata från databasen Retriever samt årsredovisningar. Populationen i studien består av 318 företag noterade på svenska börsen där det slutliga urvalet blev 278 företag. Data har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS via en korrelationsanalys och slutligen en multivariat regressionsanalys. Studiens resultat finner inget samband mellan andelen kvinnor och mängd information i hållbarhetsredovisningen. Vi finner inte heller något samband mellan andelen kvinnor och val av ISO eller Global Compact som redovisningsstandard, dock finner vi ett samband med val av GRI som redovisningsstandard. Studien finner inte något enhälligt resultat som visar vilken den kritiska andelen kvinnor i styrelsen är. / The aim with the study is to study if there exists a relation between the number of women on board and the sustainability report in companies that´s listed on the Stockholm Stock Exchange. Earlier studies show a positive relation between the number of women on board and the sustainability reports. Therefore have we chosen to study this in companies listed on the Stockholm Stock Exchange. The study is based on positivist research philosophy and uses a deductive approach. We have used a quantitative method and used data from annual reports and Retriever. The population consists of 318, the final sample is 278 companies all listed at the Stockholm Stock Exchange. The data is analysed with the help of SPSS and we have done a correlation analysis and several regression analysis. The study could not find any relation between the number of women on board and the sustainability report. We also could not find any relation between the number of women on board and the choice of ISO or Global Compact. However, we could find a positive relation with GRI. The study could not find a conclusive result to show critical mass.

Sociala och miljömässiga frågor är ämnen som spelar en central roll för hur synen på en hållbar och rättvis värld ska fungera i framtiden. Syftet med studien var att undersöka hur branschtillhörighet och företagsstorlek i form av antalet anställda påverkar mängden hållbarhetsinformation företag rapporterar i sina hållbarhetsrapporter. Uppsatsen undersökte femton företag som är listade på Stockholmsbörsens Large Cap, där finans-, industri- och telekombranschen studerades. Studiens syfte och hypoteser undersöktes utifrån en kvantitativ forskningsansats i form av en multipel fallstudie, där en innehållsanalys genomfördes av respektive företags hållbarhetsrapporter för året 2019. Innehållsanalysen utgick ifrån en checklista som skapades utifrån GRIs uppställda riktlinjer för hållbarhetsrapportering. Insamlad data flyttades sedan över från checklistan till en kodningsmall. Detta gjordes i syfte att visa en tydligare bild över antal rapporterade parametrar och att kvantifiera studiens frågeställning till siffror. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån den givna teoretiska referensramen, där studiens syfte och material kopplades till legitimitet- och intressentteorin. Studiens slutsats visar på att både branschtillhörighet och företagsstorlek i form av antalet anställda är en avgörande faktorer på mängden information en hållbarhetsrapport innehåller. / Social and environmental issues are topics that play an important role in envisioning a sustainable and fair future. The purpose of this study was to investigate how industry affiliation and company size, measured by the number of employees, affect the amount of information a company reports in its sustainability report. The thesis examined fifteen companies listed on the Stockholm Stock Exchange's Large Cap, which included companies in the finance, industrial and telecom sectors. The purpose and hypotheses of the study were examined by using a multiple case study through a quantitative research approach, where a content analysis was conducted on each of the respective companies' sustainability reports for the year of 2019. The content analysis was built upon a checklist based on GRI's established guidelines for sustainability reports. The collected data was then transferred from the checklist to a coding template. This was done in order to show and to quantify the study's research topic in to numbers. The collected empirical data was thereafter analyzed based on the given theoretical frame of reference, where the purpose and materials of the study were linked to the legitimacy and stakeholder theories. The study's conclusion indicates that both industry affiliation and company size in terms of the number of employees are a crucial factors in the amount of information a company puts in its sustainability report.

Mode-och textilbranschen är en resursintensiv bransch som står för en stor del av de globala utsläppen. Den har uppmärksammats av EU som en särskilt betydande bransch som måste genomgå förändringar för att bidra till en hållbar utveckling. Stora företag i mode-och textilbranschen i EU behöver de närmaste åren göra en omställning till cirkulära affärsmodeller för att möta kraven som angetts i EU:s cirkulära mål. Trots detta finns det få studier som undersöker hur långt dessa företag kommit i denna omställning. Sverige och Danmark har antagit mer ambitiösa krav på företags hållbarhetsrapportering än EU-direktivet NFRD anger. I denna studie utförs en kvalitativ innehållsanalys av hållbarhetsrapporter från sex mode-och textilföretag på den svenska och danska marknaden. Syftet är att beskriva och analysera hur långt dessa företag kommit i hållbarhetsarbetet och jämföra om det finns skillnader i hur företagen på de olika marknaderna presterar. Resultatet av studiens empiriska analys visar att det finns en homogenitet i hur långt fallföretagen kommit i hållbarhetsarbetet med undantag för ett fallföretag på den danska marknaden. Bortsett från detta undantag har alla företagen satt upp mål för sina koldioxidutsläpp i linje med 1,5-gradersmålet. Cirkulära affärsmodeller pilot-testas i dessa företag. Alla studiens företag placeras i nivån av hållbarhet business-as-usual utifrån den information de presenterat i sina hållbarhetsrapporter. Det kan konstateras att alla företag utom ett uppfyller flera subkriterier både i business sustainability 1, 2 och 3. Fallföretagen och de koncerner-och moderbolag de tillhör har investeringsstilar och ESG-betyg som stärker det empiriska resultat som framkommit. / The fashion and textile industry is a resource-intensive industry that accounts for a large part of global emissions. It has been recognized by the EU as a particularly significant industry that must undergo changes in order to contribute to a sustainable development. In the coming years, large companies in the fashion and textile industry in the EU need to make a transition to circular business models to meet the requirements stated in the EU's circular goals. Despite this, there are few studies that examine how far these companies have come in this transition. Sweden and Denmark have adopted more ambitious requirements for corporate sustainability reporting than the EU directive NFRD specifies. In this study, a qualitative content analysis of sustainability reports from six fashion and textile companies in the Swedish and Danish markets is carried out. The purpose is to describe and analyze how far these companies have come towards becoming sustainable businesses and compare whether there are differences in how the companies in the various markets perform. The result of the study's empirical analysis shows that there is a homogeneity in how far the case companies have come towards becoming sustainable businesses, except for one case company in the Danish market. Apart from this exception, all the companies have set targets for their carbon dioxide emissions in line with the 1.5-degree target. Circular business models are tested in the companies. All the companies in the study are placed in the level of sustainability business-as-usual based on the information they presented in their sustainability reports. It can be stated that all but one company meets several sub-criteria both in business sustainability 1, 2 and 3. The case companies and the groups and parent companies they belong to have investment styles and ESG ratings that strengthen the empirical results that emerged.

Thinking sustainably is becoming increasingly important among companies. Today, there are demands from both stakeholders and the law to conduct sustainable operations. Companies have a social and ethical responsibility to achieve competitive advantage and a good corporate reputation. This is one reason why more and more companies today establish sustainability reports for their operations. It can be questioned whether the sustainability report is sufficient or if it is deficient. This study describes and explains the content of the sustainability report by analyzing the adequacy of the report and how it may develop in the near future. The essay is based on interviews with eleven respondents who are divided into four professional groups, accountants, companies, investors and academics. These professional groups have contributed an external and internal perspective to the sustainability report, which has provided a deeper understanding of the subject. The essay is based on a qualitative method with a deductive approach. There, the data material has been analyzed with the help of the theory section in order to be able to answer the essay's purpose and questions. The conclusion of the study is that the sustainability report is deficient, which is due to a lack of framework and regulation. The new regulation and framework of the future is well needed, but there is a clear doubt about the implementation.

Bidragandet till en hållbar utveckling är en väsentlig faktor som ständigt är under förändring och utveckling. Numera inkluderas konceptet Corporate Social Responsibility (CSR) i förhållande till att uppnå legitimitet men även för att samhället kräver det. Upprättandet av CSR är i Sverige lagstadgat för stora företag, men inte för små och medelstora företag. Trots detta väljer företag att etablera ett strategiskt CSR-arbete, utöver de juridiska skyldigheterna, för att agera etiskt och bidra med nytta till för sig själva och samhället. Begreppet CSR beskrivs som en självreglerande affärsmodell och uppfattas vara fundamental i företagets sociala ansvarstagande, för dess intressenter, samhället men även dem själva. Emellertid förekommer två ytteligare nyckelfaktorer: ekonomiskt och miljömässigt ansvarstagande som tillsammans med det sociala ansvaret bidrar till en hållbar utveckling.  Syftet med studien är att bidra med en utvecklad teori beträffande hur CSR-arbetet ser ut inom svenska detaljhandelsföretag. Följaktligen avser studien att undersöka den rådande skillnaden mellan vad CSR innefattar och hur det tillämpas i praktiken, vilket bidrar till en bättre förståelse kring den praktiska situationen. För att besvara syftet baseras studien på en kvalitativ forskningsansats och innefattar två intervjuer per företag, samt granskning av företagens hållbarhetsrapporter för de tre utvalda företagen; Mio, Rusta och Coop.

Purpose: The purpose of this study is to examine how eight private and state-owned Swedish companies report their CSR-work, to then compare and analyze how the form of ownership can affect the shape of the annual sustainability reports.  Method:  This study uses a qualitative method based on a deductive research approach. The study implements a comparative research design and applies a text analysis to analyze and identify specific differences among the company’s sustainability reports.   Empiricism and Analysis: The empirical part presents a brief description of the selected companies and a description of the identifying themes that are repeated in all of the company’s sustainability reports. Then, a deeper analysis is carried out that combines the study's reference frameworks with help of the study’s analysis model that is based on the selected theories.  Conclusions: The conclusion that can be drawn is that the form of ownership is not the deciding factor in the shape of the sustainability reports. What has mainly affected the outcome is the companies branch of industry, which has affected both the reporting of the environmental activities and financial incentives in the form of investment. For the remaining aspects, no specific differences have existed from the ownership perspective. The form of ownership has affected the company’s insight of CSR and sustainability work with influence from the stakeholders. The study's results also show that the government for the state-owned companies was the most important player while customers and suppliers were more central to the privately-owned companies. / Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur åtta privat- och statligt ägda svenska företag redovisar för sitt CSR-arbete, jämföra samt analysera hur ägandeformen kan påverka utformningen av hållbarhetsredovisning. Metod: Studien använder sig utav en kvalitativ metod som bygger på en deduktiv forskningsansats. Studien implementerar en komparativ forskningsdesign och tillämpar en textanalys för att analysera och identifiera specifika skillnader bland de olika företagens hållbarhetsredovisningar. Empiri och analys: I den empiriska delen presenteras en kort beskrivning av valda företag samt en redovisning av de återkommande identifierande teman som upprepas i de valda hållbarhetsrapporteringarna. Sedan genomförs en djupare analys som sammanfogar studiens referensramar med hjälp av en analysmodell som utgår från de tillämpande teorierna. Slutsatser: Slutsatsen som kan dras är att ägandeformen inte är den avgörande faktorn i utformningen av hållbarhetsrapporterna. Det som har påverkat utfallet främst är företagens branschtillhörighet som har inverkar både rapportering av de miljömässiga aktiviteterna samt ekonomiska incitament i form av investering. För de resterande aspekterna har inga specifika skillnader funnits utifrån ägarperspektivet. Ägandeformen har påverkat företagens uppfattning av CSR och hållbarhetsarbete med inflytande från intressenterna sida. Studiens resultat visar även att staten för de statligt ägda företagen är mest betydelsefull aktör medan kunder och leverantörer är mer centrala för de privatägda företagen.