Syftet med föreliggande uppsats är att bidra med kunskap om hur rektorer ser på ett hållbart lärararbete. I fokus står rektorernas uppfattning om vad som är betydelsefullt för att förskollärarnas arbete ska bli hållbart samt förståelse kring vems ansvar förskollärarens arbetsmiljö är. De tre frågeställningarna som besvaras i studien är: Vad beskriver rektorer att det finns för hälsofrämjande faktorer inom förskolläraryrket? Vilket ansvar anser rektorer att de själva har för arbetsmiljön på förskolan? och vad beskriver rektorer att det finns för orsaker till förskollärares bristande hälsa inom förskolläraryrket? Dessa frågor är betydelsefulla för att kunna undersöka vad som behöver göras för att upprätthålla ett hållbart lärararbete samt vad rektorerna redan gör för förskollärarnas arbetsmiljö. För att undersöka rektorers perspektiv utgår studien från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och en fenomenologisk inspirerad metod. För att fördjupa förståelsen för rektorers uppfattningar om vad hälsa och ohälsa innebär samt vad rektorerna har för ansvar för förskollärarnas arbetsmiljö, används teorier om hälsa och ansvar. Studiens empiriska material består av intervjuer med sex verksamma rektorer. I resultatet betonas att fenomenet hållbart lärararbete handlar om kollegialt samspel, förskollärarnas inställning till sin arbetssituation och möjligheten till autonomi. Rektorerna beskriver förskolläraryrket som ett bristyrke då det uppfattas ha låg status och är i behov av att bli mer attraktivt. Däribland föreslås att ökad lön, arbetsförmåner och nedkortad utbildning är gynnsamt för öka attraktiviteten. En nedkortad utbildning som anpassas skulle innebära att barnskötare blev klara med sin utbildning fortare och det i sig skulle kunna innebära att fler barnskötare väljer att vidareutbilda sig. Rektorerna anser sig ha ansvar för förskollärarnas arbetsmiljö men resultatet visar att de saknar ekonomiska och beslutsfattande befogenheter. Det gör det svårt för rektorerna att påverka förskollärarnas arbetsmiljö. Resultatet visar på engagerade rektorer som vill förbättra arbetsmiljön men deras handlingsförmåga påverkar hur de väljer att förändra den inre organisationen. Slutsatsen är att förskollärarnas arbetsmiljö har stora brister och är i behov av förändringar från högre instanser inom politiken.

Syftet med föreliggande uppsats är att bidra med kunskap om hållbart lärararbete inom förskollärarprofessionen. I fokus står förskollärares uppfattningar angående vad som kan bidra till att hålla ett helt yrkesliv. Frågeställningen som besvaras i studien är "Vad uppfattar förskollärare vara betydelsefullt för ett hållbart lärararbete?". Detta är en angelägen fråga att udnersöka då många inom både förskollärar- och barnskötarprofessionen tvingas att lämna yrket inom förskolan på grund av sjukskrivning eller väljer att lämna yrket av andra anledningar. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och då fokus sätts på förskollärares uppfattningar av hållbart lärararbete används en fenomenografisk ansats som metod. För att få svar på frågeställningen har intervjuer med fyra yrkesverksamma förskollärare genomförts. Svaren från intervjuerna har kompletterats med reflektioner från rektorn på förskolan.  Resultatet från studien visare de deltgagande förskollärarnas uppfattningar av vad som kan bidra till hållbarthet inom professionen. Enligt förskollärarna ingår flera delar i detta och det finns en viss variaion i förskollärarnas uppfattningar kring hållbarhet. De delar som framträder som betydelsefullt för ett hållbart lärararbete är att sträva efter att ha ett öppet klimat, generositet och samsyn i kollegiet, balans mellan arbete och återhämtning, en tydlig och genomtänkt organisation av arbetet samt att få möjlihget att utvecklas både personligt och yrkesmässight. Vad som också uppfattas som betydelsefullt för att hålla och trivas som förskollärare, men som är svårare att påverka, är att ha en lyhörd och engagerad chef och även barnens och förärldrarnas respons på det arbete som utförs. / The purpose of the present study is to contribute knowledge about sustainable teacher work within the pre-school teacher profession. The focus is on preschool teachers' perceptions of what can help to maintain a full professional life. The question that is answered in the study is "What do preschool teachers consider to be important for sustainable teacher work?". This is an urgent matter to seek out as many in both the preschool teacher and childcare profession are forced to leave the profession within the preschool due to sick leave or choose to leave the profession for other reasons. The study is based on a socio-cultural perspective and when the focus is on preschool teachers' perceptions of sustainable teacher work, a phenomenographic approach is used as a method. In order to get answers to the question, interviews with four professional preschool teachers were conducted. The answers from the interviews have been supplemented by reflections from the headmaster at the preschool. The results of the study show the participating preschool teachers' perceptions of what can contribute to sustainability in the profession. According to preschool teachers, several parts are included in this and there is a certain variation in preschool teachers' perceptions of sustainability. The parts that appear to be important for sustainable teacher work are to strive to have an open climate, generosity and consensus in the college, a balance between work and recovery, a clear and well thought out organization of the work and to be able to develop both personal and professional view. What is also perceived to be important in keeping and prospering as a preschool teacher, but which is more difficult to influence, is to have a responsive and committed manager and also the children's and parents' response to the work that is being done