Inledning: Flertalet organisationer har idag kommit att identifiera sina medarbetare som den viktigaste resursen, detta har lett till att allt högre krav ställs på HR-funktioner/personalavdelningar. Att de ska tillfredsställa både medarbetarna och organisationernas behov för att på så vis bidra till att organisationen når framgång. Under de senare åren har många personalavdelningar förändrats till HR-funktioner med mer strategiska inriktningar, övergången har medfört oklarheter kring HR-funktionens roller, vilket i många fall har lett till att HR-funktionens fulla potential inte nyttjas samt att deras arbete begränsas. <img src="file:///page2image8968" />Syfte: Att öka kunskapen kring HR-funktionen och dess tillskrivna roller, skapa en medvetenhet och förståelse för de oklarheter som existerar kring dessa. Vi vill synliggöra de effekter och konsekvenser misstolkningar kan generera, vilket i sin tur kan möjliggöra för förbättringar. Metod: Studien genomförs i form av en fallstudie bland ledning och mellanchefer på ett medelstort företag inom tillverkningsindustrin. Den har en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats, där datainsamling sker genom kvalitativa intervjuer. Resultat: Studien har påvisat att det finns olika uppfattningar kring HR- funktionens roller samt att dessa uppfattningar och värderingar skiljer sig åt mellan ledning och mellanchefer. Trots att en del miss- uppfattningar verkar begränsa HR-funktionens egentliga syfte, så har studien visat på att HR-funktionen både efterfrågas och har kapacitet att kunna hantera flera varierade arbetsmoment för att möta olika behov. Studien inspirerade även till en ny roll, Profil- och Kulturbärare. En tydligare profilering av HR-funktionen och vad de faktiskt kan bidra med till organisationen rekommenderas.

HR-funktioner har fått en allt viktigare roll i organisationer. Det har visat sig att HR-specialister ofta utför sina arbetsuppgifter utan direkt eftertanke vad aktörerna faktiskt efter-frågar och har behov av. Syftet med denna studie är att synliggöra hur en kommuns chefer uppfattar dess HR-funktion samt vilket stöd cheferna efterfrågar för att underlätta i deras var-dagliga arbete. Studien har sin utgångspunkt i en kvalitativ fallstudie där det utfördes semi-strukturerade intervjuer med sju av Borlänge kommuns chefer som var verksamma inom olika verksamhetsområden och hierarkiska nivåer. Resultatet av studien har synliggjort områden som HR-funktionen ansvarar för, liksom hur behoven av stöd varierar inom dessa. Fem fak-torer har identifierats som anses påverka HR-funktionens möjlighet att erbjuda ett effektivt stöd till kommunens chefer. Inom samtliga områden framkommer en tydlig efterfrågan av personliga relationer och gränsdragningar gällande ansvarsfördelningen mellan HR-specialisterna och cheferna.

Bakgrund: Distansarbete till följd av den pågående Covid-19 pandemin har blivit ett hett ämne senaste året. HR har som alla andra yrkesgrupper påverkats av detta, HR är ett komplext yrke som kräver mycket mänsklig interaktion och därför kanske kan vara svårt att kombinera med ett distansarbete i alla lägen. Syfte: Syftet är att tolka om HR-rollen har förändrats inom organisationer i kontexten det ökade distansarbetet till följd av Covid-19. Metod: Denna studie har genomförts med hjälp av en kvalitativ datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer och ett tolkande förhållningssätt. Datainsamlingen har sedan lett till en empirisk dataanalys som identifierade fyra teman i form av initialt krisarbete, det digitala arbetssättet, kommunikation i digitala sammanhang och framtiden efter covid-19. Slutsats: HR har behövt arbeta mer operativt än tidigare för att kunna hantera den problematik som Covid-19 har medfört. Detta har medfört att fokus skiftats ifrån de strategiska roller som finns inom HR. Därför har HR-rollen påverkats men i grunden inte förändrats. / Background: Teleworking as a result of the ongoing Covid-19 pandemic has become a hot topic in recent years. HR, like all other professions, has been affected by this, HR is a complex profession that requires a lot of human interaction and therefore may be difficult to combine with a telework in all situations. Purpose: The aim is to interpret if there is a change in the HR role within organizations in the context of the increased teleworking as a result of Covid-19. Method: This study was conducted using a qualitative data collection in the form of semi-structured interviews and an interpretive approach. The data collection has since led to an empirical data analysis that identified four themes in the form of initial crisis work, the digital approach, communication in digital contexts and the future after covid-19. Conclusion: HR has had to work more operationally than before to be able to handle the problems that Covid-19 has caused. This has meant that the focus has shifted from the strategic roles that exist within HR. Therefore, the HR role has been affected but has not fundamentally changed.

Den historiska utveckling som verkar splittra både HR:s arbetssätt och professionsfrågan åt många håll motiverade vårt syfte att studera frågan i Sverige ur HR– praktikerns perspektiv. I den akademiska ordboken beskrivs begreppet profession att det tillhör ett fack, ett yrke. Professionalism är att vara yrkeskunnig. Under kapitel fem presenteras dessa begrepp utifrån flera teorier då dessa är återkommande i studiens kontext. Debatten kring HR:s funktion och status som profession har pågått under lång tid. Denna har involverat både externa parter samt HR själva. En följd av detta är att yrkesverksamma inom HR försökt utveckla en egen professionalism emedan yrket inte uppnått en profession. Således har vi funnit att det finns ett behov att betrakta HR praktikers praktiska perspektiv i professionsfrågan. Syftet är mer specifikt att konkretisera hur HR–praktiker betraktar sin profession. Mot bakgrund av ett tydligt inslag i att tidigare forskning tar upp vad yrkesgruppen bör vara och göra anknyter vår studie till det forskningsspår som handlar om yrkets identitet. Datainsamlingen för uppsatsen utgörs av sju intervjuer med HR–praktiker vilka representerar en mångfald av varierande HR–befattningar verksamma inom skilda branscher. Genom semistrukturerade intervjuer och en kvalitativ studie kommer forskarna fram till att det finns en otydlighet i HR-rollen samt en diskrepans i vad rollen kan bidra till och vad organisationen tar tillvara på. Det är även en etisk yrkesintegritet som behöver bli legitim, för att HR ska uppfylla sin funktion.

Title: Consultants experience of Work-life balance Subtitle: And how they feel that HR promotes this experience Authors: Malin Andersson and Matilda Pettersson Advisor: Jean-Charles Languilaire Level: Bachelor thesis in Business administration, 15 credits, Spring 2019 Key words: Work-life balance, Ulrich and Brockbank (2005) HR-roles, Zedeck and Mosier (1990) relationship between work and non-work, Greenhaus och Beutell (1985) Work-family conflicts, Consultants. Purpose: To describe the consultant’s experience of Work-life balance and how they feel that HR promotes this. Method: In this study we have chosen to start from a deductive approach since there is solid research within the subject of Work-life balance. In order to answer our descriptive purpose, a case study is applied to give us detailed data. The study is of a qualitative nature and we have chosen to collect data via semi-structured interviews with active consultants. Theoretical framework: The study is based on research within Work-life balance and primarily Greenhaus and Beutell (1985) Work-family conflicts as well as Zedeck and Mosier (1990) relationship between work and non-work. In addition to these theories, our theoretical framework consists of Ulrich and Brockbank (2005) HR roles and research on HR practices. Empirical framework: The gathering of the empirical data has taken place through seven interviews with active consultants. Conclusion: Based on the study’s questions, we can conclude that the consultants generally feel that they have a good Work-life balance. We have also identified factors that have a major impact on this experience. We can conclude that consultants find that HR promotes Work-life balance to a great extent. Here too, we have identified important factors for how this experience appears.

Introduction: HR departments have been developed to take care of the organizations most important resource: the human being. HR as a function has however faced criticism claiming that the function does not entail any value to organizations. The rest of the organization often have a hard time understanding what HR’s daily work means and thereof not having a clear image of the function’s purpose or the function’s role in the organization   Aim: The purpose of this study is to describe the relationship between the organization's view of the HR department (image) and the HR department's image of themselves (identity) in order to create a greater understanding of how the HR function successfully can be a well-functioning resource in an organization's overall business.   Methodology: The study was conducted in the form of a case study. We have approached the issues by taking different perspective into account, which includes HR, managers and employees. The research has a qualitative research strategy with an abductive approach where data collection is done through qualitative interviews   Results: The study has resulted in different perceptions of what HR's identity is, and different perceptions of what HR's image is. Depending on which work group who answered, we also got different answers on what the HR function’s identity and image is. Although the images are different, the results shows that the HR function is actually needed and the function is proving to be useful, but it can be more useful to the organization in general. The study's contribution to the theory is a model that shows the potential enhancement to give HR more space in the business. / Inledning: HR-avdelningar har växt fram för att ta hand om organisationers viktigaste resurs, nämligen människan. HR som funktion har dock fått möta kritik som hävdar att funktionen inte medför något mervärde till organisationer. Det beror ofta på att övriga organisationen inte förstår vad HRs dagliga arbete och därav inte har någon klar bild över funktionens syfte och roll i organisationen.    Syfte: Syftet för studien är att beskriva relationen mellan organisationens bild av HR-avdelningen (image) och HR-avdelningens bild av sig själva (identitet) för att därigenom skapa en större förståelse för hur HR-funktionen på ett framgångsrikt sätt kan vara en väl fungerande resurs i en organisations övergripande verksamhet.   Metod: Studien har genomförts i form av en fallstudie. Vi har närmat oss frågeställningarna genom att ta hänsyn till olika perspektiv som innefattar HR, chefer och medarbetare. Forskningen har en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats där datainsamling sker genom kvalitativa intervjuer.   Resultat: Studien har resulterat i olika uppfattningar kring vad HRs identitet är, samt olika uppfattningar kring vad HRs image är. Beroende på vilken arbetsgrupp som svarat har vi också fått olika svar på vad HR-funktionen identitet och image är. Trots att bilderna skiljer sig åt visar resultatet på att HR-funktionen faktiskt är nödvändig och att den uppfyller en nytta, men att den absolut kan bli mer användbar för organisationen i övrigt. Studiens bidrag till teorin är en modell som visar på en potentiell förbättring för att ge HR mer utrymme i verksamheten.