Darmstadt, Techn. Universiẗat, Diss., 1999. / Dateiformat: tar.gz, Dateien im PDF-Format.

Diss. Theol. Bern, 1978. / SA aus: Internationale kirchliche Zeitschrift ; Jg. 69.

<p>Jag har genomfört en kvalitativ studie om elevens upplevelser och habitus i relation till att bli tilldelad ett åtgärdsprogram i år 9. Syftet är att ta reda på hur eleven och dess omgivning upplever det när eleven får ett åtgärdsprogram och vilka förväntningar både eleven och föräldrarna har. Genom öppna intervjuer har jag samlat in data från sex elever i en skola i Mellansverige. Min studie stöder sig mot Bourdieus teori om att individers värderingar och beteenden formas av sin närmaste omgivning. Resultatet visar att eleverna överlag blir motiverade att ta tag i sina studier för att nå ett godkänt betyg, förutsatt att de inte sedan tidigare har ett flertal åtgärdsprogram. I mina intervjuer framkommer det också att kompisgruppen känns som ett stöd där man kan ventilera sina tankar runt åtgärdsprogrammet samt att alla elever upplever att de har ett bra stöd hemifrån i sin strävan att nå godkända betyg.</p>

Denna kvantitativa studie har utförts inom ramen för forskarnätverket ”Idrottens prestationssystem” från Linnéuniversitetet och Umeå universitet. Avsikten med studien är att undersöka målsmännen till deltagare vid friidrottstävlingen Götalandsmästerskapen 2012 utifrån idrottsbakgrund, engagemang, kunskap och ekonomi. Urvalgruppen består av 440 förmodade målsmän (till 220 friidrottande ungdomar) från Halland, Skåne och Småland. Studien är framtagen med en kvantitativ forskningsstrategi, med hjälp av enkätundersökningar som skickats ut via brev till 140 hushåll. Resultatet visar att undersökningens respondenter har mycket gemensamt inom de fyra undersökningsområdena. Nästan alla respondenter har varit idrottsligt aktiva och är idag engagerade och involverade i friidrottsrörelsen på något vis. Vidare visar undersökningen att friidrott är en relativt billig idrott men att föräldrarna istället spenderar mycket tid i samband med friidrotten. Studien ska betraktas som ett första steg i undersökningen av föräldrars påverkan på barns väg till elit.

Jag har genomfört en kvalitativ studie om elevens upplevelser och habitus i relation till att bli tilldelad ett åtgärdsprogram i år 9. Syftet är att ta reda på hur eleven och dess omgivning upplever det när eleven får ett åtgärdsprogram och vilka förväntningar både eleven och föräldrarna har. Genom öppna intervjuer har jag samlat in data från sex elever i en skola i Mellansverige. Min studie stöder sig mot Bourdieus teori om att individers värderingar och beteenden formas av sin närmaste omgivning. Resultatet visar att eleverna överlag blir motiverade att ta tag i sina studier för att nå ett godkänt betyg, förutsatt att de inte sedan tidigare har ett flertal åtgärdsprogram. I mina intervjuer framkommer det också att kompisgruppen känns som ett stöd där man kan ventilera sina tankar runt åtgärdsprogrammet samt att alla elever upplever att de har ett bra stöd hemifrån i sin strävan att nå godkända betyg.

Women all over the world have been victims for oppression during a long period of time. One main thing they were excluded from was the possibility to educate themselves. Fortunately, the situation is different today and studies shows that there are more women applying for higher-education than men, at least in Sweden. What motivates them is unknown, but according to the sociologist Pierre Bourdieu, it is always something in one’s social environment. The aim of this thesis was to examine how five female students have been motivated to apply for university and college educations, despite the fact that they are from non-academic families. Which factors such as family, friends or institutions have been most significant in their choice of education? Through interviews with five female students I was able to get an insight of their thoughts about education and why they think it is important. Also, I was able to find out what their main motivation came from. I based my research on Bourdieu’s central concepts and analyzed my results on them. The reason that I only examined female students' education choices, was because Bourdieu’s surveys most often focused on male students. I concluded that my five female students were motivated by their families. Despite the non-academic background, they managed to increase their different capital forms to succeed with the higher education. The main reason for applying for university and college educations was the hope of a better future with a well-paid job.

Dissertation--Leipzig--Universität, 2001. / Bibliogr. p. 144-153.

Sammanfattning Syftet med undersökningen var att kartlägga elevernas fysiska levnadsvanor (kost, fysisk aktivitet och sömn) även få svar på varifrån de har fått sina kunskaper om hälsa. Undersökningen ägde rum i en mellanstor stad i Sverige. I studien deltog två skolor med två klasser vardera i årskurs fem, det var totalt 100 deltagare som genomförde en enkät. Tre deltagare genomförde en intervju. Jag valde att använda mig av enkät som metod och genomförde den i två olika skolor. För att bredda spannet valdes en skola som är centralt belägen och en skola utanför centrala staden. Enkäten började med enkla bakgrundsfrågor och var sedan uppdelad i tre områden: kost, sömn och fysisk aktivitet. Jag valde även att intervjua tre deltagare och intervjun var uppdelad i olika temaområden kring ämnet hälsa. Resultaten visade att eleverna som deltog i enkäten hade ett bra förhållningssätt till hälsa då de skattade sig högt på de tre områdena. Svaren redovisades med stapeldiagram. Intervjuerna redovisades och analyserades med hjälp utav de teoretiska utgångspunkterna KaSam och habitus. Eleverna som intervjuades hade en god hälsa som förmedlats av deras föräldrar genom ett helhetstänk kring hälsa.

Zugl.: Berlin, Freie Univ., Diss., 2005

Hannover, Universiẗat, Diss., 2001.