This thesis is concerned with childrearing approach as one of the prime sites of the reproduction of social inequality. It adopts Bourdieu’s concept of habitus as a way of explaining how social structures are reproduced through childrearing approach, and it draws on Annette Lareau’s definition of the ‘concerted cultivation’ and ‘accomplishment of natural growth’ childrearing approaches (Lareau 2003). During the latter half of the 2000s, UK and Scottish government policy placed increasing emphasis on the importance of parenting and the early years of a child’s life as factors likely to have an impact on health, education and employment outcomes. Between 2005 and 2008 - the timeframe considered by this thesis - a number of policy initiatives emerged which were intended to support ‘better parenting’. Critics of these policy initiatives argue that what was presented as a model of good parenting was in essence a model of middle class parenting which misunderstood and devalued other parenting approaches. Lareau’s typology of childrearing approach is used as a means of situating the UK parenting policy discourse within a broader theoretical context and assessing critically the extent to which this policy discourse reflects childrearing approaches in Scotland. During this period, the policy areas of parenting and neighbourhood began increasingly to overlap in the UK, both through area-based family interventions such as Sure Start and through the central role given to parents in the drive towards community empowerment, greater collective efficacy and reduced anti-social behaviour. The analysis uses data from the ‘Growing up in Scotland’ (GUS) survey to ask whether ‘concerted cultivation’ and the ‘accomplishment of natural growth’ can be observed in the childrearing approaches of Scottish mothers; it assesses whether beliefs about collective efficacy and measures of neighbourhood deprivation are associated with childrearing approach; it explores whether mothers change their childrearing approach over time and considers what factors might influence changes in childrearing approach. Finally, the thesis examines links between a mother’s childrearing approach and her child’s behavioural development at entry to primary school. This thesis builds on previous research on childrearing approach by testing Lareau’s concepts on a quantitative sample of mothers in a different geographical locale and by exploring changes in childrearing approach longitudinally. The analysis presented considers childrearing approach both at the individual and aggregate level. A narrative analysis technique is used to construct biographies for four mothers using the quantitative data in GUS. The constructed biographies inform a discussion of the ways in which childrearing may be experienced and made sense of by the individual. Latent Class Analysis is then used to explore whether patterns of childrearing practice can be discerned in the GUS sample. A typology of four childrearing approaches is presented: two approaches correspond to Lareau’s typology and two further groups are observed: working mothers and socially isolated mothers. The analysis finds that social class differences do not fully explain childrearing approach in the GUS sample. Neighbourhood measures are not found to be associated with childrearing approach when socio-economic factors are controlled for. Changes in socio-economic status are associated with changes in childrearing approach; mothers who experience fewer changes in socio-economic position tend to be those who adopt a childrearing approach similar to ‘concerted cultivation’. The children of these mothers are more likely to display pro-social behaviours at entry to primary school than the children of other childrearing approaches; the children of mothers who adopt a childrearing approach akin to ‘the accomplishment of natural growth’ are more likely to display conduct problems at entry to primary school. The discussion concludes that family policy between 2005 and 2008 did not fully reflect the variety of childrearing approaches in Scotland, and that mothers whose circumstances and childrearing approach diverged from the policy model may not have been adequately supported.

No description available.

No description available.

Denna undersökning har till syfte att belysa hur lärare i idrott och hälsa ser på sin arbetsmiljö och hur individens bakgrund och nuvarande livsstil ser ut, samt vilken betydelse detta har för yrkesutövningen Undersökningen syftar även till att uppmärksamma på vilka sätt dessa id-rottslärare arbetar för att skapa en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Dessutom under-söks om det finns några upplevda skillnader i arbetsmiljön bland de tillfrågade idrottslärarna med längre respektive kortare yrkeserfarenhet. I studien används en kvalitativ metod, för att fördjupa uppfattningen av frågeställningarna. Semi-strukturerade intervjuer används som ett metodverktyg för att besvara frågeställningarna. Resultatet analyseras utifrån Bourdieus (1993) teori om habitus och kapital. Resultatet pekar på att idrottslärarnas upplevelse av ar-betsmiljön och yrket är överlag positivt och att den idrottsliga bakgrunden som samtliga id-rottslärare delar, bidrar till denna uppfattning. Studiens resultat pekar även på att idrottslära-rens yrkeserfarenhet bidrar till att individen bildar en förändrad syn på arbetsmiljön och ar-betssituationen, i jämförelse med hur individen tidigare såg på situationen.

Syftet med studien var att ta reda på vad eleverna upplever och känner inne i ett omklädningsrum i samband med idrottslektionen. Frågeställningar - Hur upplever eleverna tiden i omklädningsrummet före och efter en idrottslektion? - Är omklädningsrummet en plats där eleverna känner sig trygga? - Vad finns det för skillnader mellan pojkars och flickors upplevelser i omklädningsrummen? Metod Studien genomfördes på en skola söder om Stockholm. En enkät delades ut till eleverna i en klass i respektive årskurs 7,8 och 9. Resultaten presenterades i form av diagram och pojkar och flickors svar jämfördes. Resultat Undersökningen visar att en stor mängd av eleverna alltid är trygga i omklädningsrummet däremot visar resultatet även att det finns elever som alltid är otrygga vilket är ett allvarligt problem som behöver belysas. I resultatet kan man även se att det finns elever som tycker att det alltid är jobbigt att vara naken i samband med duschandet i omklädningsrummet. Slutsats Jag anser att det är viktigt att forska vidare inom ämnet som jag valt för att belysa problemen som uppstår i omklädningsrummen för lärare och skolor. I läroplanen kan man läsa att mobbning inte får förekomma men det sker ändå. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2011</p>

Abstract ________________________________________________________________ Författare/Author Richard Tähtinen Titel/Title Youth hockey from a coach perspective. A qualitative study about coaches´ appreciations concerning youth hockey The aim with this study is to strengthen the knowledge about coaches´ appreciations concerning youth hockey. This study contains interviews with three leaders that operate on the strategic level within youth hockey and three coaches working with youth players in the ages of 11 and 12. I have divided my main results into 4 categories, based on an earlier study from Karin Redelius (2002). These categories include the following themes: 1) Competition on the good and the bad 2) The importance of winning 3) Shake-out versus sports on children’s terms 4) Instruction, play and learning The main conclusions in this study show that leaders on the strategic level appreciate youth hockey in a very similar way. Coaches´ appreciations vary on a much higher level both from each other and from the appreciations expressed by the leaders. One of the coaches recon that winning is very important and gives the coach assurance of a job well done. The leaders note that one of the biggest mistakes a coach in youth hockey can make is to concentrate on the result and therefore estimate his/hers coaching capabilities depending on the amount of wins. Thus will this result fixation lead to unwanted behavior by the coaches´. Some of the coaches´ believe that shake-out of youth players within ice hockey is the result of the sport interests carried by the parents. Some believe that it is the lack of resources that lead to drop-out from youth hockey. The coaches in this study believe that the athletic environment within youth ice hockey doesn’t differ from other team sports. They do point out that youth hockey players spend more time in the locker-room than players in other team sports.

Hösten 2011 infördes en ny gymnasiereform i Sverige (GY11) och förutsättningarna på gymnasienivå förändrades. Eleverna ska nu välja mot en yrkesförberedande eller studieförberedande examen redan i årskurs nio. De gemensamma kärnämnena har minskat, möjligheter att läsa in högskolebehörighet på yrkesförberedande program har förändrats och det har tillkommit två nya examensformer. Skolan har, i Sverige, under de senaste två seklerna förändrats, både inom organisationen och gentemot samhällsförändringar. Skolan har under åren haft många olika uppdrag, bland annat som kunskapsförmedlare, förvaringsplats och producent av arbetskraft. Under det senaste seklet har skolan även använts som sortering av människor från olika klasser i samhället. Tidigare fanns det en skola för arbetarklassens barn och en för högre klassers barn och skolans uppdrag var att sortera eleverna till rätt plats i livet. Under efterkrigstiden, och fram till 2000-talet, gjordes strukturella förändringar av skolan för att minska den sociala snedrekryteringen till högre utbildningar och gymnasieskolan gjordes om. Det som nu, år 2011, skett är en förändring i motsatt riktning. Även om skolpolitiker eller partier inte talar om sortering handlar det om att vissa sociala klasser har andra förutsättningar att ta till sig och utnyttja, utbildning på olika sätt.   Denna uppsats handlar om den nya gymnasiereformen (GY11) och huruvida valet till gymnasiet påverkas av elevernas sociala bakgrund. Uppsatsen handlar även om gymnasiereformens historiska kontext och hur de förändringar som gjorts har påverkat den sociala sorteringen. Resultatet av undersökningen visar att det finns en viss social skillnad mellan de ungdomar som valt att gå på ett studieförberedande program och de som valt att gå på ett yrkesförberedande, både efter gymnasiereformen 2011 men även före. Jämförelser med tidigare studier visar att det är svårt att dra några slutsatser om eventuella skillnader då resultatet visar det samma. Många elever som kommer från en högre social bakgrund väljer oftast att gå på ett studieförberedande program, såsom naturvetenskapligt eller samhällsvetenskapligt. De elever som istället kommer från en lägre social klass, och kanske då även med ett mindre kulturellt kapital, väljer oftare att gå på ett yrkesförberedande program. Undersökningen visar även, i koppling till tidigare forskning och teori, att valet till gymnasiet görs i en kontext, en kontext eleverna allt som oftast känner sig hemma i.

Vårt examensarbete är en kvalitativ studie med syftet att klargöra hur professioner hanterar barn och unga i ekonomisk utsatthet samt att visa på vilka uppfattningar som påverkar professionerna i deras hantering av ekonomiskt utsatta. Vårt metodval är hermeneutiskt då vi använder oss av en tolkningsspiral för att genom professionernas tolkningar få fram en så verklig bild som möjligt. Vi använder oss av Bourdieus teoretiska begrepp habitus samt klasstrukturen och Trondmans teoretiska begrepp utsatthetens villkor, erfaren utsatthet samt utsatthetens emergens. I analysen kopplar vi samman det empiriska materialet och våra teoretiska ramverk. I vårt resultat visar vi på hur ekonomisk utsatthet går i arv från barn till föräldrar. Vi får dock fram att majoriteten av professionerna inte hanterar situationen utifrån den sociala reproduktionen av ekonomisk utsatthet. I diskussionen talar vi om olika verktyg som skulle kunna användas för att bryta den sociala reproduktionen av ekonomisk utsatthet.

<p>Abstract</p><p>________________________________________________________________</p><p>Författare/Author Richard Tähtinen</p><p>Titel/Title Youth hockey from a coach perspective. A qualitative study about coaches´</p><p>appreciations concerning youth hockey</p><p>The aim with this study is to strengthen the knowledge about coaches´ appreciations</p><p>concerning youth hockey. This study contains interviews with three leaders that operate on</p><p>the strategic level within youth hockey and three coaches working with youth players in the</p><p>ages of 11 and 12. I have divided my main results into 4 categories, based on an earlier study</p><p>from Karin Redelius (2002). These categories include the following themes:</p><p>1) Competition on the good and the bad</p><p>2) The importance of winning</p><p>3) Shake-out versus sports on children’s terms</p><p>4) Instruction, play and learning</p><p>The main conclusions in this study show that leaders on the strategic level appreciate youth</p><p>hockey in a very similar way. Coaches´ appreciations vary on a much higher level both from</p><p>each other and from the appreciations expressed by the leaders. One of the coaches recon that</p><p>winning is very important and gives the coach assurance of a job well done. The leaders note</p><p>that one of the biggest mistakes a coach in youth hockey can make is to concentrate on the</p><p>result and therefore estimate his/hers coaching capabilities depending on the amount of wins.</p><p>Thus will this result fixation lead to unwanted behavior by the coaches´. Some of the coaches´</p><p>believe that shake-out of youth players within ice hockey is the result of the sport interests</p><p>carried by the parents. Some believe that it is the lack of resources that lead to drop-out from</p><p>youth hockey. The coaches in this study believe that the athletic environment within youth ice</p><p>hockey doesn’t differ from other team sports. They do point out that youth hockey players</p><p>spend more time in the locker-room than players in other team sports.</p>

Dissertation--Sciences sociales--Hannover--Fakultät für Geistes- und Sozialwissenschaften, 1999. / Bibliogr. p. 335-351.