Submitted by NILDA RODRIGUES DE SOUZA null (nilda-prof@hotmail.com) on 2017-06-12T20:42:17Z No. of bitstreams: 1 TESE NILDA.pdf: 1778841 bytes, checksum: 8a8e15945982bcd50baee197eb7f5ce4 (MD5) / Approved for entry into archive by Luiz Galeffi (luizgaleffi@gmail.com) on 2017-06-13T17:13:12Z (GMT) No. of bitstreams: 1 souza_nr_dr_arafcl.pdf: 1778841 bytes, checksum: 8a8e15945982bcd50baee197eb7f5ce4 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-06-13T17:13:12Z (GMT). No. of bitstreams: 1 souza_nr_dr_arafcl.pdf: 1778841 bytes, checksum: 8a8e15945982bcd50baee197eb7f5ce4 (MD5) Previous issue date: 2017-04-19 / Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico (CNPq) / A tese busca realizar uma análise da trajetória de implantação das ações afirmativas no Brasil - nas universidades públicas (Universidade do Estado do Rio de Janeiro – UERJ; Universidade Estadual do Norte Fluminense Darcy Ribeiro – UENF; Universidade do Estado da Bahia – UNEB; e Universidade de Brasília-UnB) pioneiras, bem como, na Universidade Estadual de Londrina-UEL (que não está entre as pioneiras, mas pela proximidade nos permitiu acesso aos egressos cotistas negros) - no período que compreende de 2002 a 2015. Para desenvolver a pesquisa, buscamos referenciais documentais baseados em leis, em editais de seleção dos cotistas negros, relatórios anuais das instituições de ensino superior, artigos, monografias, dissertações, teses, discussões teóricas sobre a escravização e pós-abolição no Brasil entre outros, que nos permitissem entender a composição social brasileira. Além da parte documental, usamos como base teórica a contribuição de Norbert Elias (processo civilizador, habitus social), de Pierre Bourdieu (habitus, capital, campo), de Florestan Fernandes (ajustamentos inter-raciais), de Otavio Ianni (metamorfose do escravo em negro) e de Carlos Hasenbalg (desvantagens cumulativas). Os autores nos proporcionam entender o contexto de elaboração e inserção de ações afirmativas, em especial as cotas raciais. Para maior situação da problemática que envolve as cotas raciais, além da coleta de dados, fizemos entrevistas com alguns egressos cotistas negros da Universidade Estadual de Londrina. Como resultado demostramos as dificuldades de implantação das ações afirmativas, em especial, as cotas raciais universitárias, nas instituições superiores do Brasil, bem como, analisamos as ações “afirmativas”, empreendidas pelo Estado brasileiro, as quais servem para amenizar possíveis confrontos, visto que o Estado brasileiro participou de Conferências da ONU e fez acordos internacionais para a amenização das desigualdades racial e social. / The thesis aims to carry out an analysis of the path of implementation of affirmative actions in Brazil - in the public universities (University of the State of Rio de Janeiro - UERJ, State University of the Northern Fluminense Darcy Ribeiro - UENF, State University of Bahia - UNEB and University Of Brasilia-UnB), as well as in the State University of Londrina-UEL (which is not among the pioneers, but because of the proximity allowed us access to black graduates) - in the period from 2002 to 2015. To develop the research , We searched for documentary references based on laws, black quotations, annual reports of higher education institutions, articles, monographs, dissertations, theses, theoretical discussions about enslavement and post-abolition in Brazil among others, that allowed us to understand The Brazilian social composition. In addition to the documentary part, we use as a theoretical basis the contribution of Norbert Elias (civilizing process, social habitus), Pierre Bourdieu (habitus, capital, field), Florestan Fernandes (interracial adjustments), by Octavio Ianni (metamorphosis of the slave In black) and Carlos Hasenbalg (cumulative disadvantages). The authors allow us to understand the context of elaboration and insertion of affirmative actions, especially racial quotas. In order to better deal with the problems involving racial quotas, in addition to data collection, we conducted interviews with some black quotaters from the State University of Londrina. As a result, we demonstrate the difficulties of implementing affirmative actions, especially university racial quotas, in the higher institutions of Brazil, as well as analyzing the "affirmative" actions undertaken by the Brazilian State, which serve to mitigate possible confrontations, since The Brazilian State participated in ONU Conferences and made international agreements to alleviate racial and social inequalities.

AbstractTitel: Utomhuspedagogik – En studie om hur pedagoger och föräldrar väljer utomhusförskola. Författarna till denna fallstudie är Maria Fleron – Persson och Louise Johansson. Vi är blivande lärare i förskola (Fö) och grundskolans tidigare år (Gt). Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger och föräldrar väljer en utomhusförskola. Vi vill undersöka om föräldrar - och pedagogers bakgrund och livsstil kan ha betydelse för deras val av arbetsplats kontra föräldrars val av förskola åt sina barn. Vi vill även synliggöra vilka för - och nackdelar föräldrar och pedagoger upplever inom utomhusverksamheten som speglar deras smak och livsstil. Med hjälp av enkäter som pedagoger och föräldrar svarat på har vi fått fram ett resultat i vår undersökning. Som ett komplement till enkäter har vi även haft ett diskussionssamtal tillsammans med pedagoger på förskolan. Som teoretisk utgångspunkt har vi valt Pierre Bourdieus begrepp habitus, kulturellt kapital, smak och stil. De slutsatser som vi gör i vår studie är att samtliga föräldrar som vi undersökt är positiva till utomhuspedagogik. Även pedagogerna på förskolan är positiva till utomhuspedagogik för barnen skull. Men trots detta har alla pedagoger också många negativa synpunkter. Anledningen är att förskolan har omorganiserats och blivit en hälsofrämjande utomhusförskola, något som en del pedagoger inte är positiva till. Vi kan se att pedagogers och föräldrars livsstil och bakgrund har betydelse i deras val av utomhusförskola. Poängen ligger i att de övervägande föräldrar som valt utomhusförskola har med sig ett habitus med influenser och erfarenheter av utomhusverksamhet från sin uppväxt. Detta gäller även de pedagoger som sökt sig till förskolan efter att den blivit en utomhusförskola. Nyckelord: Utomhuspedagogik, föräldrar, pedagoger, bakgrund, habitus, förskola.

No description available.

Rooted and centered within a Bourdieu-inspired understanding of how the habitus and social class of parents affects childrens’ sports choices, this paper contributes to a greater appreciation of how social capital and social background impact a family’s ability to practice the sport of ice-hockey. Historically, there has been a significant amount of research investigating the reasons for- and rates of- dropout from sports participation, but few attempts has been undertaken to study athletes who begin and continue to actively play a certain sport. Through the creation of an index which measures different variables, this paper introduces the concept of an ice-hockey habitus. This habitus was used to compare the education, occupations, economic wealth and other demographic parameters of parents of ice-hockey-playing children. With that in mind, the aim of this paper was to investigate what characterizes ice-hockey playing childrens’ parents. The results were found through looking at the above-mentioned demographics in relation to previous research, and, briefly, the UN Convention on the Rights of the Child. Additionally, a further aim is to document the demographics of the parents of continual-participation among young ice-hockey players. To do so, a quantitative research method was utilized, through which a web-based questionnaire was formed and used as foundation for the gathering of the empirical data. The total amount of responses amounted to n=576, from four disparate cities within a geographical distribution from south to north. The findings showed that there was a correlation between families with ice-hockey playing children and highly educated parents (in some areas more than double the Swedish average) and economic wealth (as more than four out of five families earns equal to- or higher than the Swedish average). The findings also showed that for the ice-hockey habitus, level of education did not affect mothers’ index level. For the fathers’ index, the amount of highly educated fathers decreased as the ice-hockey habitus increased. A further correlation found was that as ice-hockey habitus increased, so did the amount of families with higher economic wealth.

Arbetet handlar om hur tre fritidspedagoger uppfattar fritidshemmet som en arena att arbete med elevers hälsosamma kostvanor, vilka utmaningar detta för med sig samt hur de ser på sin egen roll i arbetet. För att besvara arbetets syfte och frågeställning har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Materialet samlades in i två olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visar att fritidspedagogerna ser fritidshemmet som en arena att arbeta med elevers hälsosamma kostvanor men att de inte arbetar aktivt med det. Resultatet visar även att pedagogerna har olika mycket inflytande över hur frukost och mellanmål organiseras och serveras samt att andra ramfaktorer gör sig påminda i arbetet att främja elevers kostvanor. De intervjuade fritidslärarna tycker att frukost på fritidshemmet är ett viktigt mål för att klara av skoldagen och sockerhaltiga livsmedel menar de serveras med försiktighet. I undersökningen framkommer det att pedagogerna ser sig som förebilder men de framhåller att media och reklam också influerar elevernas kostvanor.   Slutsatsen i arbetet är att fritidshemmet uppfattas som en arena där hälsosamma kostvanor kan främjas men att olika ramfaktorer påverkar arbetet. Slutsatsen är även att ämnet är oprioriterat och arbetet som sker är främst genom det naturliga samtalet i autentiska lärmiljöer.

No description available.

Kroppsfixering och kroppsmissnöje är ett växande problem och man ser att bantning sjunker i åldrarna. Syftet med studien är att undersöka döttrars uppfattning om mammors (eventuella) sociala påverkan på dem från barndomen in i vuxenlivet.  En kvalitativ undersökning med intervju som metod användes för insamling av data. Informanterna i undersökningen är vuxna kvinnor som anser sig ha växt upp med en mamma som bantat under större delen av uppväxten. Forskningsstudien ville se om kvinnorna påverkats av mammornas beteende kring bantning och i så fall varför eller varför inte. Resultatet visar på att majoriteten av informanterna påverkats och tagit efter mammans missnöje över kroppen genom social påverkan har därmed även bantat. Resultatet visar även hur viktigt det är att som dotter att få bekräftelse av sin mamma, att man duger oavsett kroppsform. Forskningsstudien tror även att samhället och medias tunna kroppsideal är en bidragande faktor till kvinnors missnöje över kroppen eftersom samhället till stor del framställer överviktiga kvinnor som oattraktiva.

Magíster en Educación, mención en Currículum y Comunidad Educativa / La siguiente investigación, aborda el estudio del significado otorgado por docentes de primer ciclo básico de la Escuela E970 de Ralco, Alto Biobío, al curriculum oficial implementado, a través de sus prácticas pedagógicas en aula. La investigación consistió en un estudio de caso, exploratorio y cualitativo, que se ha basado fundamentalmente en un análisis por teorización anclada de los datos recopilados, mediante las técnicas de entrevistas en profundidad y registros de observación de clases. Fueron partícipes de esta investigación, seis docentes de aula de primero a cuarto año básico, con diversos años de experiencia, con y sin jefatura de curso, incluyendo al educador tradicional, quien también es profesor de enseñanza básica titulado en una institución de educación superior perteneciente al consejo de rectores. Este grupo de docentes fue entrevistado, cada uno por separado, y luego se observaron algunas de sus clases al interior de la escuela en cuestión. En cuanto a los resultados que se obtuvieron, se establecieron códigos y categorías de análisis, con las que se puede decir que este grupo de docentes significa el curriculum oficial, y su implementación en aula, como una práctica contradictoria, llena de tensiones y obligaciones, donde por una parte se les exige cumplir con las metas del sistema educativo (mencionando al SIMCE principalmente) y por otra, tienen planes y programas propios que supuestamente apuntan a contextualizar los contenidos, haciendo más pertinente los procesos educativos con la cultura local, en una población mayormente pewenche. Todos los docentes entrevistados señalaron incluir elementos de esta cultura en sus prácticas pedagógicas de aula, lo que no pudo ser constatado a través de los registros de observación realizados

Poststructuralist accounts of gender provide a useful theoretical space to unpack the workings of power and domination as they structure the organization of our language, representations, concepts, and discourse in general. One significant flaw of this theory is a failure to adequately account for the social realm of embodied individuals, social interactions, and interpretive moments. In this paper, I offer conventional femininity as a particular type of gendered habitus that highlights this theoretical flaw as it necessarily links what is promising and useful about poststructuralist accounts of gender with the physical, social, interactive, and interpretive everyday lives of women.

Performance of repertoire is a defining curricular aspect in the band area of music education, upon which students will spend significant time. The act of repertoire selection is a potentially complicated one, carrying the norms, values, and beliefs of the overall band area and band directors themselves. A band director’s personal ensemble experience is steeped in aesthetic traditions and canonical notions of repertoire’s quality and its use in band settings, and these notions may be incompatible with highly varied teaching situations. In this study, I examine these issues using Bourdieu’s concepts of habitus and field. The research questions were: is there a tension between the established norms (habitus) regarding the repertoire used in public schools, and practicing band directors’ professional contextual realities? If so, what is the cause of the tension, what do band directors do in response to it, and is the experience or non-experience of tension manifested differently in distinct professional contextual realities? I used a multi-method design to answer the research questions, collecting survey and interview data. Survey participants were randomly sampled from across New York State. The interview participants were purposefully sampled for variation in teaching situations. The data revealed that a tension exists and is manifested in elemental/structural issues and differences in expressed musical/educational goals. Consistent themes were the influence of collegiate ensemble experiences as main drivers of the tension and a resulting expressed reverence for core repertoire, even though it might not be what participants program. These phenomena did not appear to manifest differently across varied contexts. In addressing the tension, participants expand their habitus to include other repertoire that is more suitable or appropriate for their own situations, regardless of normative notions of quality or core repertoire. Music educators may benefit from a reorientation in teacher education programs that acknowledges the potential for this tension and that prepare them to enter their professional contextual realities and evaluate and choose repertoire in a tension-free process. Such a process would be free from a “one size fits all” conceptualization of repertoire’s quality and its role in a band program. Keywords: band, repertoire selection, tension, Bourdieu, habitus, field, hermeneutic phenomenology.