Studien undersöker hur Halmstads kommun arbetar med och vilken inställning invånarna har till invånardeltagande i Östra Halmstad. Syftet är att få en ökad förståelse för vilka upplevelser kommunrepresentanter och invånare har samt vilka som inkluderas och representeras i arbetet. Dessutom att ta reda på ifall det finns ett intresse hos invånarna att delta i områdesutveckling. Empirin nås genom semistrukturerade intervjuer och bearbetas med utgångspunkt i en hermeneutisk ansats. Vidare används fyra sociologiska teorier kopplade till invånardeltagande och stadsplanering; Rolf Lidskogs teori om det offentliga rummet, Jan Inge Jönhills distinktionspar inklusion och exklusion, Don Mitchells begrepp rätt till staden samt Kevin Murphys definition av social hållbarhet. Resultatet visar att Halmstads kommun arbetar med invånardeltagande men att den trots detta inte har en gemensam definition av begreppet. Kommunen inkluderar enbart vissa samhällsgrupper och det är oklart ifall samtliga invånare representeras i arbetet, fastän det finns ett intresse bland invånarinformanterna att delta. De inte heller kännedom om kommunens arbete med invånardeltagande och även om kommunen har en jämlik vision finns det områden som behöver utvecklas för att arbetet ska bli socialt hållbart. / This study examines how Halmstads municipality is working with residents participation in East Halmstad and what attitude residents have. The aim is to gain a better understanding of which municipal representatives and residents experiences, and who is included and represented. Also, to find out if there is an interest among residents to participate in area development. The material is reached through semistructured interviews and a hermeneutic approach is used. Further, four sociological theories are central; Rolf Lidskog's theory of public space, Jan Inge Jönhills distinguishing couple inclusion/exclusion, Don Mitchell's concept of the right to the city and Kevin Murphy's definition of social sustainability. The result shows that the municipality works with residents participation, but it does not have a common definition of the concept. The municipality only includes certain social groups and it is unclear if all residents are represented, although there is an interest among residents to participate. The residents don´t have knowledge of the municipality's work and Halmstads municipality has an equal vision, but some areas needs to be developed in order for the work to be socially sustainable.

Yrkeskategorin personlig assistans uppkom 1994 genom assistansreformen. Yrketsyftar till att främja jämlika levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet förmänniskor med funktionshinder. Yrket kan upplevas som svårt då den personligaassistenten dras mellan två lagrum; brukarens självbestämmande kontra den egnaarbetsmiljön. Syftet med studien var att undersöka hur personliga assistenter,anställda av Halmstad kommun, upplever sitt yrke då yrkeskategorin är starktpåverkad av brukarens lagstadgade rättigheter. Studien genomfördes genomvägledning av följande frågeställningar: Hur beskriver assistenter sin relation till brukare ochvad har relationen för betydelse för assistentens upplevelse av arbetet? Hur upplever assistenter attderas arbetsrättsliga behov tillgodoses? Hur upplever assistenterna att brukarnas socialrättsligabehov tillgodoses? Denna studie var uppdragsbaserad och ämnet valdes utifrån behovfrån socialförvaltningen i Halmstad kommun. Studien genomfördes med hjälp av enkvalitativ undersökning med inspiration av grundad teori som metod.Datainsamlingen utfördes genom sju stycken semistrukturerade intervjuer. Urvaletavgränsades till personliga assistenter anställda av socialförvaltningen i Halmstadkommun. Med inspiration av grundad teori togs en faktisk teori fram. Denna teorivisar att yrkeskategorin vilar på ett trepartsförhållande där brukare, arbetsgivare ochassistent deltar. Teorin kan ge förklaring på vad arbetsgivaren kan göra för att skapabättre arbetsförhållanden för assistenten och vidare förbättra relationen mellanassistent och brukare. Då tidigare forskning indikerar att det finns en kunskapsluckainom denna yrkeskategori var valet av metod relevant för att synliggöra möjligamodeller och teorier för yrkeskategorin. Den framtagna teorin kan vara till nytta föratt bättre förstå vad som påverkar medarbetarna inom denna yrkeskategori. / The professional category of personal assistance arose in 1994 through the personalassistance reform. The profession aims to promote equal living conditions andparticipation in the social life, for people with disabilities. The profession can be perceivedas difficult, since the personal assistant is drawn between two law fields; the client’s selfdetermination versus their working environment. The purpose of the study was toinvestigate how personal assistant employees, at the municipality of Halmstad, experiencetheir profession. This is of interest since this professional category is strongly influencedby the client’s self-determination, integrity and freedom of choice. The study was carriedout with guidance of the following questions: How do assistants describe their relationship withclients and what does this relationship mean for how the assistants’ feel about their employments? How doassistants feel that their labour law needs are met? How do the assistants feel that the social law needs ofthe clients are met? This study was assignment-based and the subject was chosen based onneeds from the social administration in Halmstad municipality. The study was conductedusing a qualitative study and inspired by grounded theory as a method. The data collectionwas carried out through seven semi-structured interviews. The selection was limited topersonal assistant employees within the social services in Halmstad municipality. Withinspiration from a grounded theory as a tool of work, an actual theory was developed.This theory shows that the professional category is based on a tripartite relationship inwhich the client, employer and assistant participate. The theory can explain what theemployer can do to create better working conditions for the assistant and further improvethe relationship between the assistant and the client. Previous research indicates that thereis a knowledge gap in this professional category. Therefore, choosing method basedtheory as a working tool was relevant for visualizing possible models and theories withinthis professional category. The presented theory can be useful to better understand theaffects the employees can experience within this professional category.

I Halmstad kommun har kunskapsnivån kring virtuellt vatten hos privatpersoner och/eller yrkesverksamma undersökts. En enkätundersökning har genomförts där 85 stycken respondenter har medverkat. Respondenterna har fått ange kön, ålder och utbildningsnivå för att kunna identifiera möjliga skillnader i förmågan att skatta virtuellt vatten. Enkäten innehöll även frågor om kommunikation som var ämnade att fastställa hur respondenterna föredrog att få ämnet virtuellt vatten kommunicerat till sig. Studien har visat att i Halmstad kommun finns där en tendens att underskatta mängden virtuellt vatten i produkter. Även den dagliga vattenförbrukningen nationellt och internationellt underskattas. Genom de utförda Chi2-testerna i kategorierna kön, ålder och utbildningsnivå har det visats att en fråga hade korrelation mellan kön och skattningsförmåga, medan resterande frågor inte visade på något samband. Det här skiljer sig gentemot tidigare forskning som gjorts kring privatpersoners förmåga att skatta sin vattenanvändning, där kategorierna högre ålder, att vara man och högre utbildning tydligt har varit korrelerat till en bättre skattningsförmåga. Vidare har produktmärkning, TV och sociala medier varit de föredragna kommunikationsmedierna i den här undersökningen, sett till respondenternas svar. För att öka kännedomen om virtuellt vatten har även förslag på en kommunikationsinsats kring virtuellt vatten utformats där sex kommunikationsmål och två slutmål har tagits fram för kommunikation om ämnet. Den här studien ger också en inblick i varför virtuellt vatten är en viktig aspekt för att uppnå Agenda 2030 samt hur en kommunikationsinsats kring virtuellt vatten kan vara en del av att uppnå en mer hållbar vattenhantering. / The knowledge about virtual water among private individuals and/or professionals have been researched in Halmstad municipality. A questionnaire survey has been conducted where 85 respondents participated. The respondents were asked to state their gender, age, and educational level so that differences concerning the perception of virtual water could be identified. The questionnaire also contained questions regarding how the respondent’s wanted information about their water usage communicated. This survey concluded that there is a tendency to underestimate the volume of virtual water in products in Halmstad municipality, as well as the daily virtual water usage both on a national and international scale. Through the performed Chi2-tests it has been shown that one question had a correlation between gender and the perception of virtual water, whilst the remaining questions related to their respective categories, gender, age, and education level, did not. This contrasts with previously conducted research about perception of water usage, where the categories higher age, being a male and higher educational level were related to a more correct water perception. Preferred ways to receive information about water usage have been shown to be through product labeling, TV, and social media. Efforts to communicate virtual water have been designed in this study in the form of six communication goals and two end goals to increase knowledge regarding the topic. It has been identified that virtual water is an important aspect to achieve Agenda 2030 as well as how communicational efforts regarding virtual water can be a part of achieving a more sustainable water management.