Background: As the population grows older and hard-to-heal wounds are more likely to affect the elderly and frail, it has become a growing global problem. It involves high costs, is resource consuming and suffering for the patient due to long treatment times. About 1–2 percent of the population in well-developed countries suffer from a hard-to-heal wound at some point during their lifetime. Aim: The aim of this study was to highlight nurses' knowledge and experiences of caring for patients with hard-to-heal wounds. Method: A literature review was conducted and data was collected from twelve scientific articles with both qualitative and quantitative methods. Fribergs three-step model was used to analyze the twelve articles. Results: The result presents three main themes and seven subthemes that describes nurses' knowledge and experiences of hard-to-heal wounds. Nurses' knowledge of wound care and hard-to-heal wounds is inadequate and further education is needed. Varying emotions were felt by the nurses, such as happiness, satisfaction, frustration and disempowerment.  Conclusion: More knowledge, training and experience in wound care and hard-to-heal wounds is needed to help nurses feel more confident to provide appropriate wound care.

Bakgrund: Många personer lever idag med någon typ av bensår, varav venösa bensår är de allra vanligaste. Bensåret uppkommer ofta till följd av ett yttre hudtrauma hos de med venös insufficiens. Sjuksköterskan har en viktig roll när det kommer till omhändertagande och behandling av patienter i denna grupp. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser av att leva med svårläkta venösa bensår. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats där tio studier analyserats. Resultat: Litteraturstudien utmynnade i fyra kategorier samt tio underkategorier. Svårläkta venösa bensår påverkar patienters förmåga att utföra vardagliga aktiviteter, dels på grund av de fysiska symtomen och dels på grund av den negativa psykiska inverkan som känslor av skam och nedstämdhet har. Såret innebär att ingå i ett förhållande med sjukvården, där kontinuitet och delaktighet är viktigt för patienterna. Olika metoder för att hantera situationen framkom. Konklusion: Resultaten visar på vikten av att se på patienten och omvårdnaden ur ett helhetsperspektiv, där inga aspekter får glömmas bort. Reflektioner över litteraturstudiens resultat leder till en bredare kunskap om hur vården kan förbättras för dessa patienter. / Background: Many persons are affected by hard-to-heal wounds with venous leg ulcers being the most common. The ulcer is usually caused by trauma to the leg in patients suffering from venous insufficiency. Nurses carry an important role in caring for this group of patients. Aim: The aim of this literature study was to explore patients’ experiences of living with hard-to-heal venous leg ulcers. Method: Literature study with a qualitative approach, where ten studies have been analyzed. Results: Four categories and ten subcategories emerged. Hard-to-heal venous ulcers greatly affect patients’ everyday life, partly due to the physical symptoms and partly to the psychological impact of feelings of shame and depressive thoughts. Developing an ulcer means entering into a relationship with health care professionals, such as nurses, and the study found that patients place a high value on the continuity of care and involvement. Different strategies to cope with the situation emerged. Conclusion: The results point to the importance of holistic care and provide a broad understanding of the experiences of patients’ living with hard-to-heal venous ulcers; the results can be used to improve care for these patients.

Bakgrund: Ett sår som inte läker inom sex veckor defineras som svårläkt. Prevalensen ökar med stigande ålder och medför stora samhällskostnadersom följd samt långvarigt lidande för patienterna. Sjuksköterskan skall leda omvårdnadsarbetet självständigt men också tvärprofessionellt utifrån omvårdnadsprocessens alla delar samt ansvara för utveckling av eget lärande. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som har betydelse för sjuksköterskans omvårdnad av patienter med svårläkta sår. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudoie med induktiv ansats. Sju kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen genererade fyra resultatkategorier: Sambandet mellan evidensbaserad vård och sjuksköterskans sårvårdskunskaper, sambandet mellan utbildning och sjuksköterskans sårvårdskunskaper, sambandet mellan teamarbeta och sjuksköterskans sårvårdskunskaper och sambandet mellan organisatoriskt stöd och sjuksköterskans sårvårdskunskaper. Konklusion: För att sjuksköterskan skall kunna utföra evidensbaserad sårvård behövs uppdaterade kunskaper genom sårvårdsutbildningar, kollaboration mellan kollegor och patienter samt organisatoriskt stöd. Sjuksköterskan behöver såväl teoretisk implementering av nya riktlinjer som praktiska övningar för att vara uppdaterad med aktualiserad information. / Background: A wound that does not heal within six weeks is defined as a hard-toheal wound. The prevalence increases with increasing age associating with high,societal costs and resulting in long-term suffering for the affected patients. Nursesmust lead the nursing work independently but also interdisciplinary based on all stepsof the nursing process. Nurses are also responsible for continuing to learn throughouttheir career. Aim: The aim was to shed light on factors that are important for nurseswound care knowledge in nursing patients with difficult-to-heal wounds Method: Thestudy was conducted as a general literature study with an inductive approach. Sevenqualitative and two quantitative scientific articles were analysed with a contentanalysis. Results: Four categories emerged: The connection between evidence-basedcare and nurses wound care knowledge, the connection between education and nurseswound care knowledge, the connection between teamwork and nurses wound careknowledge and also the connection between organizational support and nurses woundcare knowledge. Conclusion: To perform evidence- based wound care, updatedknowledge is needed through wound care training, collaboration between colleaguesand with patients but also organizational support. Nurses needs both theoreticalacquisition of new guidelines and practical exercises to implement the latest updatedinformation.

Bakgrund:Trycksårsproblematiken är omfattande och innebär lidande för patienter som drabbats i form fysiska, psykiska och sociala besvär. Lidandet innefattar även rädsla för smärtsamma och obehagliga behandlingar samt för de konsekvenser som dessa kan medföra i form av infektioner och amputationer eller för att såren inte ska läka. I sjuksköterskans arbete ingår att genom ett holistiskt synsätt och med evidensbaserade metoder söka förhindra och behandla trycksår. Syfte: Att belysa hur patienter med svårläkta trycksår upplever sin tillvaro ur ett livskvalitetsperspektiv. Metod: Uppsatsen har baserats på åtta studier med kvalitativ ansats och två studier med kvantitativ ansats. Materialet har analyserats förutsättningslöst. Vid kategoriseringen av analysinnehållet inspirerades författarna av WHO:s definition av livskvalitet. Studierna som valdes in för analys eftersöktes i CINAHL, Medline, AMED och Academic Search Elite. Resultat: Patienter med trycksår lider av såren på ett psykiskt, fysiskt och socialt plan vilket leder till en signifikant påverkan på upplevd livskvalitet. De patienter som berörs av trycksårsproblematik verkar vara benägna att använda andlighet, religion eller personlig tro för att klara av sin situation Slutsats: Patienter med trycksår upplever stora negativa förändringar i sitt dagliga liv och i hur de upplever sin livskvalitet. Det har framkommit att patienter med trycksår i hög grad påverkas av bemötandet från vårdpersonal och deras kompetens vilket är en indikator på att förbättringar inom dessa områden är av vikt. / Background: Pressure ulceration is a widely spread health issue leading to physical, mental and social suffering for people that are affected by the problem. The suffering also contains fear of numerous painful and unpleasant treatments as well as the possibility of being affected by negative treatment consequences such as infections or amputation. It also includes fear of that the wounds won’t heal properly. The work of the health-care professional contains a holistic approach towards the patient and trying to prevent as well as treat pressure ulceration through using evidence based methods. Aim: To highlight what effect hard to heal pressure ulceration has on individuals perception on their everyday life from a quality of life perspective. Method: This study is based on eight articles with a qualitative approach and two articles with a quantitative approach. The result from the articles was initially analyzed unconditionally. Throughout the categorization of the analyze material the authors of this study were inspired by WHO’s definition of health related quality of life. The studies that were chosen for analysis were searched for in CHINAHL, Medline, AMED and Academic Search Elite. Result: Individuals affected by pressure ulceration suffer on a physical, psychological and social level which has a significant effect on how they perceive their quality of life. In spite of that, these individuals seem to be prone to use spirituality, religion or personal beliefs as a way to cope with their situation. Conclusion: Major negative changes in daily life and in perceptions of quality of life are experienced by people that are affected by pressure ulcers. It has also emerged that people affected by pressure ulceration are highly affected by the approach from health-care professionals and their competence which is an indicator of that improvements in these areas are important.

Bakgrund: Svårläkta bensår är symtom på underliggande sjukdom och drabbar cirka två procent av befolkningen. Det är ett plågsamt tillstånd som kräver kontinuerlig omvårdnad under långa perioder.  Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers erfarenheter av att leva med svårläkta bensår. Metod: En litteraturstudie genomfördes utifrån tio kvalitativa empiriska studier och analyserades med Fribergs femstegsmodell. Studierna återfanns i CINAHL, PubMed, Scopus och Google scholar. Resultat: Utifrån analysen formades fyra huvudkategorier och tio underkategorier. ’Förlorad makt över kroppen’: ’Outhärdlig smärta’ och ’Outhärdlig lukt’. ’Förlorad kontroll över livet’: ’En begränsad vardag’, ’Svårt att upprätthålla relationer’ och ’Måsta härda ut’. ’Betydelsen av delaktighet’: ’Svårt att känna tillit’, ’Att känna sig nonchalerad’ och ’Att känna samhörighet’. ’Ständig ovisshet’: ’Att inte veta varför’ och ’Rädsla för framtiden’. Bensåren orsakade ett stort lidande i livets fysiska, psykiska och sociala aspekter.  Konklusion: För att lindra lidandet behöver sjuksköterskor ökad kunskap samt förståelse för att kunna ge en god omvårdnad. Vården måste prioritera denna patientgrupp och omorganisera för en bättre struktur vid diagnostisering, behandling och uppföljning. Det behövs fler interventionsstudier om svårläkta bensår. / Background: Hard-to-heal leg ulcers are symptoms of underlying disease and affects about two percent of the population. It is an agonizing condition that requires continuous care for long periods.  Aim: The aim was to shed light on adults' experiences of living with hard-to-heal leg ulcers.  Methods: A literature study was conducted based on ten qualitative studies and analyzed with Friberg's five-step model. The studies were found in CINAHL, PubMed, Scopus and Google scholar.  Results: Based on the analysis, four main categories and ten subcategories were formed. ’Lost power over the body’: ’Unbearable pain’ and ’Unbearable odour’. ’Lost control over life’: ’A limited everyday life’, ’Difficult to maintain relationships’ and ’Must endure’. ’The importance of participation’: ’Difficult to feel trust’, ’To feel neglected’ and ’To feel affinity’. ’Constant uncertainty’: ’Not knowing why’ and ’Fear of the future’. The leg ulcers caused great suffering in the physical, psychological and social aspects of life. Conclusion: To ease the suffering, nurses need to increase their understanding and knowledge to provide a good care. The healthcare organization must prioritize this patient group and reorganize for a better structure in diagnosis, treatment and follow-up. More intervention studies are needed about hard-to-heal leg ulcers.

Bakgrund: Svårläkta sår drabbar cirka två procent av Sveriges befolkning och tar stora resurser från vården där personalkostnaden är den största. Svårläkta sår har också en stor negativ påverkan på patientens livskvalitet i form av smärta, bundenhet till omläggningar och social isolering. Att vårda patienter med svårläkta sår är en komplex uppgift som bland annat omfattar sårbedömning, kunskap om bakomliggande faktorer, sårläkningprocessen, uppföljning, dokumentation och ett holistiskt tänkande. För att kunna utföra sitt arbete på ett bra sätt krävs att sjuksköterskan besitter kunskap och erfarenhet inom området svårläkta sår. Syftet: med studien var att sammanställa och beskriva kunskap om sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med svårläkta sår. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier sökta genom systematisk och osystematisk sökning i vetenskapliga databaser. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån bedömningsformuläret Critical Appraisal Skills Programme och innehållet analyserades enligt Thomas och Hardens metod för att slutligen bilda olika teman. Resultat: Tre huvudteman identifierades; det komplexa såret, att möta hinder på vägen samt vård som håller i längden. Utifrån dessa huvudteman framkom nio subteman; nycklarna till en god sårvård, när kunskapen inte räcker till, styrkan i professionen, känslorna går inte att stänga av, arbeta med eller mot organisationen, det är inte alltid lätt i praktiken, allt borde inte ligga i våra händer, den faktiska och den verkliga kostnaden samt att sätta patienten i första rummet. Slutsats: Distriktssköterskans kompetens behöver tas tillvara på och sårvård med tillhörande utbildning behöver få högre prioritering från arbetsledningen gällande stöd, engagemang och tid. Tydliga riktlinjer kring svårläkta sår behövs och en god samverkan både mellan vårdteam och mellan organisation är nödvändig för att kunna se till patientens bästa. / Background: Hard-to-heal wounds affect about two percent of Sweden´s population and take large resources from the healthcare, where staff costs are the largest. Hard-to-heal wounds also have a major impact on the patient´s quality of life in form of pain, attachment to diversions and social isolation. Caring for people with hard-to-heal wounds is a complex task as it includes many different parts such as wound assessment, knowledge of underlying factors, wound healing, follow-up, documentation and holistic thinking. In order to perform their work in a good way, the nurse must possess knowledge and experience in the field of hard-to-heal wounds. The aim: of the study was to compile and describe the knowledge about nurse´s experience of caring for patients with hard-to-heal wounds. Methods: A literature review based on eight qualitative studies searched through systematic and unsystematic search in scientific databases. The articles were quality checked based on the Critical Appraisal Skills Programme assessment questionnaire and the content was analyzed according to Thomas and Harden´s method to finally form different themes. Results: Three main themes were identified; The complex wound, Encountering obstacles on the way and Sustainable care. Based on these main themes nine subthemes emerged; The keys to good wound care, When knowledge is not enough, The strenght of the profession, The feelings can not be turned off, Work with och against the organization, In practice it is not always easy, Everything should not be in our hands, The actual and the real cost and Put the patient first. Conclusion: The district nurse´s competence needs to be utilized and wound care with associated training needs to be given a higher priority from the management in terms of support, commitment and time. Clear guidelines on hard-to-heal wounds are needed and a good collaboration both between care teams and between organizations is necessary to be able to ensure the patients´ best interest.

El texto completo de este trabajo no está disponible en el Repositorio Académico UPC por restricciones de la casa editorial donde ha sido publicado. / Objective: Present different flap alternatives when performing microvascular free-flap reconstruction in acute hard-to-heal wounds. Method: A retrospective review of patients whose acute hard-to-heal wounds were treated with microvascular free-flap reconstruction. Data on demographics, wound aetiology, diagnostic, previous treatment, free-flap type, free-flap size, complications and follow up were analysed. Results: A total of 20 patients received microvascular free-flap reconstruction. The median age was 39.5 years. Twenty free-flap reconstructions were performed. These included: 3 cross-leg free flap, 1 cross-leg vascular cable bridge flap, 2 fibula osteocutaneous flap, 6 anterolateral thigh (ALT) flap, 3 thoracodorsal artery perforator (TDAP) flap, 3 fasciomyocutaneous flap, and 2 femoral artery fasciocutaneous flap. A patient required microvascular anastomosis due to hematoma; the rest did not present complications during their postoperative. Previous treatment included negative pressure wound therapy (12 patients) and surgical debridement with silver hydrogel dressings (8 patients). Conclusion: Hard-to-heal wounds can be unresponsive to traditional wound healing practices or local flaps. They often require free-flap reconstruction, using tissues similar to those compromised. Microvascular techniques can be an effective alternative. CONFLICT OF INTEREST None.

Bakgrund  Svårläkta sår är ett ökande problem som påverkar såväl individen samt samhället i stort. Dessa typer av sår ger ofta upphov till ett långvarigt lidande hos den enskilde personen eftersom tiden de tar på sig att läka i värsta fall kan dröja år. Andelen äldre antas öka de kommande åren och därmed också de svårläkta såren inklusive lidandet. Att svårläkta sår då behandlas med rutiner som baserar sig på beprövad erfarenhet men också vetenskap blir således essentiellt för att lidandet ska kunna lindras och patientsäkerheten garanteras. I enlighet med tidigare forskning har det visat sig råda viss tveksamhet bland sjuksköterskor angående hur omvårdnaden vid svårläkta sår bör se ut.  Syfte  Syftet var att beskriva faktorer som inverkar på sjuksköterskors omvårdnad av svårläkta sår.  Metod  Med hjälp av databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] och Public Medline [PubMed] så inkluderades 16 vetenskapliga artiklar, kvalitativa såväl som kvantitativa, som användes som grund inför resultatet i denna icke-systematiska litteraturöversikt. Resultatet sammanställdes genom en integrerad analys.  Resultat  Huvudkategorierna som utarbetades efter att den integrerade analysen hade genomförts var två stycken till antalet: Faktorer relaterade till sjuksköterskan och Faktorer relaterade till verksamheten. Utöver huvudkategorierna så utarbetades även åtta stycken subkategorier i form av: Kompetens, Utbildning, Teamsamverkan, Invanda rutiner, Känslor och självförtroende, Verksamhetslinjer och policyer, Tid och Resurser.  Slutsats  Resultatet visade på att det var multipla faktorer som inverkade på sjuksköterskors omvårdnad av svårläkta sår. De inverkande faktorerna kunde kopplas ihop med sjuksköterskan respektive verksamheten. Kompetens, utbildning, teamsamverkan, invanda rutiner, samt känslor och självförtroende var samtliga faktorer som kunde kopplas ihop med sjuksköterskan. Även avsaknaden av verksamhetsriktlinjer och policyer, tidsbrist och resursbrister var inverkande faktorer på omvårdnaden och dessa kunde kopplas samman med verksamheten. Samtliga faktorer bör måhända arbetas med simultant och utifrån olika angreppsvinklar för att lidandet svårläkta sår för med sig ska kunna lindras, patientsäkerheten garanteras och för att omvårdnadsförutsättningarna för sjuksköterskan ska kunna förbättras. / Background  Hard-to-heal wounds are a growing problem that affects both the individual and society at large. These types of wounds often give rise to long-term suffering in the individual because the time they take to heal, which in the worst case can take years. The proportion of older people is assumed to increase in the coming years and thus also the hard-to-heal wounds including the suffering brought along by these wounds. That hard-to-heal wounds are then treated with routines that are based on proven experience, but also science, becomes essential for the suffering to be alleviated and for patient safety to be guaranteed. In accordance with previous research, there has been some hesitation among nurses regarding how the nursing care of hard-to-heal wounds should look like.  Aim  The aim was to describe factors that affect nurses' nursing care of hard-to-heal wounds.  Method  Using the databases Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] and Public Medline [PubMed], 16 scientific articles, qualitative as well as quantitative, were included, which were used as a basis for the results in this non-systematic literature review. The results were then compiled through an integrated analysis.  Results  The categories that emerged after the integrated analysis had been carried out were two main categories: Factors related to the nursing profession and Factors related to the organization. In addition to the main categories, eight subcategories were also prepared in the form of: Competence, Education, Team collaboration, Routines, Emotions and Self-confidence, Organizational guidelines and policies, Time and Resources.  Conclusions  The results showed that there were multiple factors that influenced nurses' nursing care of hard-to-heal wounds. The influencing factors could be linked to the nurse and the organization. Competence, Education, Teamwork, Routines as well as Emotions and self-confidence were all factors that could be linked to the nurse. The lack of Organizational guidelines and policies, Time and Resources were also influencing factors in nursing and these could be linked to the organization. All factors should perhaps be worked on simultaneously and from different angles of approach so that the suffering of hard-to-heal wounds can be alleviated, patient safety guaranteed and for the nursing conditions to be improved.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Smärta vid svårläkta ben- och fotsår är ett vanligt förekommande problem som ofta är underbehandlad. Smärta påverkar sårläkningen negativt och är ett komplext hälsoproblem. Smärta kan ses utifrån olika dimensioner vilka påverkar personen på olika sätt. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att beskriva hur personer upplever smärta vid svårläkta ben- och fotsår. <strong>Metod:</strong> En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa empiriska studier. <strong>Resultat:</strong> De olika upplevelserna av smärta delades in i tre huvudkategorier; upplevelser av konstant smärta, upplevelser av oförståelse samt upplevelser av själslig smärta. Det framkom att personer med svårläkta ben- och fotsår upplever konstant smärta och hur den konstanta smärtan påverkade vardagen. Oförståelse från närstående och vårdpersonal ledde till frustration och påverkade självkänslan negativt. Själslig smärta framträdde i form av hopplöshet, ångest, skuld och skam samt ett förändrat socialt liv. <strong>Slutsats: </strong>Sjuksköterskan bör identifiera de olika dimensionerna av smärta som skapar en ond cirkel vid svårläkta ben- och fotsår. Sjuksköterskan bör ha en helhetssyn och försöka bryta den onda cirkeln av konstant smärta, hopplöshet och oförståelse.</p> / <p><strong>Background: </strong>Pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers is a problem of frequent occurrence and is often under-treated. Pain affects the wound healing negatively and is a complex health problem. There are different dimensions of pain which affects the person in various ways. <strong>Aim:</strong> The aim of the study was to describe the personal experience of pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers. <strong>Method:</strong> A literature review based on qualitative empirical studies. <strong>Results: </strong>The different experiences of pain were divided into three head categories; experiences of constant pain, experiences of incomprehension and experiences of emotional pain. The result showed that persons with hard-to-heal leg- and foot ulcers experienced constant pain and how it influenced the every-day-living. Incomprehension was experienced from relatives and health professionals and led to experiences of frustration. Incomprehension had a negative impact on the self-esteem. Emotional pain was illustrated by experiences of hopelessness, guilt and shame, anxiety and changed social life. <strong>Conclusions: </strong>The nurse should identify the different dimensions of pain that creates a vicious circle of pain with hard-to-heal leg- and foot ulcers. The nurse should have a holistic view and try to break the vicious circle of constant pain, hopelessness and incomprehension.</p>

Bakgrund: Smärta vid svårläkta ben- och fotsår är ett vanligt förekommande problem som ofta är underbehandlad. Smärta påverkar sårläkningen negativt och är ett komplext hälsoproblem. Smärta kan ses utifrån olika dimensioner vilka påverkar personen på olika sätt. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer upplever smärta vid svårläkta ben- och fotsår. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa empiriska studier. Resultat: De olika upplevelserna av smärta delades in i tre huvudkategorier; upplevelser av konstant smärta, upplevelser av oförståelse samt upplevelser av själslig smärta. Det framkom att personer med svårläkta ben- och fotsår upplever konstant smärta och hur den konstanta smärtan påverkade vardagen. Oförståelse från närstående och vårdpersonal ledde till frustration och påverkade självkänslan negativt. Själslig smärta framträdde i form av hopplöshet, ångest, skuld och skam samt ett förändrat socialt liv. Slutsats: Sjuksköterskan bör identifiera de olika dimensionerna av smärta som skapar en ond cirkel vid svårläkta ben- och fotsår. Sjuksköterskan bör ha en helhetssyn och försöka bryta den onda cirkeln av konstant smärta, hopplöshet och oförståelse. / Background: Pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers is a problem of frequent occurrence and is often under-treated. Pain affects the wound healing negatively and is a complex health problem. There are different dimensions of pain which affects the person in various ways. Aim: The aim of the study was to describe the personal experience of pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers. Method: A literature review based on qualitative empirical studies. Results: The different experiences of pain were divided into three head categories; experiences of constant pain, experiences of incomprehension and experiences of emotional pain. The result showed that persons with hard-to-heal leg- and foot ulcers experienced constant pain and how it influenced the every-day-living. Incomprehension was experienced from relatives and health professionals and led to experiences of frustration. Incomprehension had a negative impact on the self-esteem. Emotional pain was illustrated by experiences of hopelessness, guilt and shame, anxiety and changed social life. Conclusions: The nurse should identify the different dimensions of pain that creates a vicious circle of pain with hard-to-heal leg- and foot ulcers. The nurse should have a holistic view and try to break the vicious circle of constant pain, hopelessness and incomprehension.