En personlig reflektion om att komponera för jazzmusiker och praktiska tips för konstmusiktonsättare om jazzmusik och dess estetik.

Detta självständiga arbete grundar sig i en nyfikenhet kring praktiska övningar och komplement till den vanligtvis teoretiskt lagda undervisningen i musikteori. Den nutida forskningen uppmanar till en mer praktiskt inriktad undervisning då mycket av den musikteori som lärs ut idag saknar pedagogisk tanke. Musiker får lära sig mer om musikteori men väldigt lite om hur de kan utnyttja kunskaperna. Forskarnas lösning på problemet är att återinföra den s. k. partimento-traditionen, som är en gammal tradition där elever fick lära sig om- och utforska harmonik på ett praktiskt sätt genom spel och improvisation. Men denna lösning skulle kräva en genomgående revision av hela ämnet musikteori och kräva en omstrukturering på internationell nivå. Jag har därför valt att utforma och genomföra en samling praktiska övningar baserade på denna gamla tradition som kan fungera som ett komplement till dagens teoretiska undervisning. Dessa övningar genomförs tillsammans med informanter i studien och kombineras med olika intervjumoment för att ta reda på hur klassiska musiker förhåller sig till denna problematik. Resultatet visar på att det finns brister i gymnasiekursen Gehörs- och Musiklära, till exempel att undervisningen ofta saknar viktiga moment som gehör och mer praktisk undervisning. Det framkommer även att det saknas tydlig kommunikation mellan gymnasier och musikhögskolor och att många elever känner sig oförberedda införantagningsproven. Informanterna uttrycker sig även positivt till de förutnämnda övningarna och påstår att dessa kan fungera bra som komplement till undervisningen. / This degree project is based on a curiosity about practical exercises and supplements to the typically theory-oriented music theory education. Contemporary research encourages a more practical approach to teaching, as much of the music theory taught today lacks pedagogical meaning. Musicians often learn more about music theory, but very little about how to apply their knowledge. The researchers' solution to this problem is to reintroduce the so-called partimento tradition, which is an old tradition where students learn and explore harmony in a practical way through playing and improvisation. However, this solution would require a major revision of the entire curriculum and a restructuring at an international level. Therefore, I have chosen to design and conduct a collection of practical exercises based on this old tradition, which can serve as a supplement to today's theoretical education. These exercises are carried out together with participants in the study and combined with various interview elements to understand how classical musicians approach this issue. The results indicate that there are shortcomings in the high-school course in music theory, such as the teaching often lacking important elements like ear training and more practical exercises. It also appears that there is a lack of communication between high schools and music colleges and that many students feel unprepared for the entrance exams. The participants express a positive attitude towards the aforementioned practical exercises and claim that they can work well as a complement to the education.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur musikteoretiska läroböcker är designade med avseende på praktiskt och kreativt omsättande av musikteori. Forskning om musikteoretisk undervisning visar att elever och studenter uppskattar när teoretiska kunskaper omsätts till något praktiskt och kreativt som dessutom relaterar till deras egen musikaliska praktik. Elever och studenter har uppfattat vissa problem med musikteori som ämne, exempelvis överdrivet fokus på piano samt bristande mångfald och exklusivt fokus på europeisk musik. Andra studier antyder att både studenter och lärare har upplevt bristande integration mellan musikteori och andra ämnen. Denna studie utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats och ett socialsemiotiskt perspektiv. Studien analyserar två musikteoretiska läroböcker som behandlar harmonilära ur västerländsk tradition. Resultatet visar att böckernas huvudsakliga resurser är text, notskrift och textrutor. Dessa resurser har regelbundna relationella funktioner med varandra och läsaren eftersom flera praktiska uppgifter ska utföras. Studien identifierar också flera textuella funktioner hos resurserna som förmedlar olika budskap, nämligen de pianocentrerade, not- och begreppscentrerade samt konventionscentrerade funktionerna. Resultatet diskuteras sedan i förhållande till tidigare forskning inom området. Kopplingar görs exempelvis till tidigare forskning kring studenters upplevda problem med musikteoretisk undervisning, däribland pianocentrism och överdrivet fokus på särskilda genrer, samt till tidigare forskning om praktiskt omsättande av musikteori. / The purpose of this study is to analyse how music theory textbooks are designed regarding practical and creative use of music theory knowledge. Research into music theory education suggests that students and pupils appreciate when theoretical knowledge is put into practical and creative activities that also relate to their own musical practices. Pupils and students have perceived problems with music theory as a subject, including excessive piano centrism as well as lacking diversity and exclusive focus on European music. Other studies suggest that both students and teachers have perceived lacking integration between music theory and other subjects. This study uses a qualitative research strategy as well as a social semiotic perspective. The study analyses two music theory textbooks teaching harmonic theory from a Western perspective. The results show that the books’ main modes are text, musical notation, and text boxes. These modes have regular relational functions with each other and the reader since multiple practical exercises are to be accomplished. Additionally, the study identifies several textual functions that convey different meanings, namely the piano centric, the notation and term centric, and the convention centric functions. The results are discussed with regards to previous research in the field. For example, parallels are drawn between this study and previous research into students perceived problems with music theory education, including piano centrism and excessive focus on specific genres, as well as previous research into practical activities based on music theory.

No description available.

Denmark has a long tradition of teaching aural skills i.e. ear training and to educate ear training teachers. Books from Danish authors are still extensively being used within the Nordic countries. The function analysis system was introduced the same year in Denmark and Sweden, but Denmark has developed more terminology than its Swedish counterpart. The purpose of this study was to research how music majors are expressing themselves about newly introduced function analysis terminology and how they experience the use for the terminology in their profession as musicians. The study was made through a survey and a semi structured interview with six participants and the data was analysed according to the social cultural theory. The participants expressed themselves mainly positive about the new terminology and said it gave them a more nuanced picture of the harmony. They also found the new terminology useful for their profession as musicians. The results suggest that music majors would be interested in having a more comprehensive system as they use in Denmark and that teachers in aural training should consider incorporating this new terminology in their teaching.