I studien undersöks de inslag av gehörs-och musiklära som förekommer inom den individuella sångundervisningens planering samt lektionsinnehåll på gymnasieskolans estetiska program, inriktning musik. Resultatet visar att det inte finns någon konsensus i frågan. Respondenterna anser att musikteorin inte har ett tydligt förankrat användningsområde inom sångundervisningen på gymnasiet. Samtidigt visar resultatet att respondenterna använder teori och gehör i högre utsträckning än de själva är medvetna om. Eleverna anses vara i olika stort behov av musikteoretiska aspekter i undervisningen baserat på sina gehörsbaserade kunskaper och egna övningstekniker. Respondenterna anser att de elever som övar utanför undervisningen är i större behov av musikteoretiska hjälpmedel för att systematisera sina kunskaper. Studien visar sålunda behovet av tydlig kommunikation i musikaliska sammanhang, eftersom respondenterna är eniga om att en musikalisk gemenskap och elevernas framtida musikkarriärer kräver ett inövat musikaliskt språk. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med sångpedagoger och vilar på en socialkonstruktivistisk grund med diskursanalys som teoretiskt perspektiv. / The study is based on semi-structured interviews with vocal coaches in upper secondary level. The thesis investigates the elements of ear training and music theory that occur within the planning and performance of one-to-one tuition sessions. The view of ear training and music theoretical aspects that occur in voice coaching is contradictive. The respondents agree that the musical community and the students' possible future career as musicians require an adequate musical language. Still, some of the respondents say that music theory is not of practical use for the pupils. Even so, the result shows that the respondents use theory and ear-training to a greater extent than they are aware of.The study thus shows the need for distinct communication in musical contexts. The thesis rests on a social constructivist basis with discourse analysis as a theoretical perspective.

I studien undersöks de inslag av gehörs- och musiklära som förekommer inom enskild instrumentalundervisning på gymnasiet. Studien baseras på videoobservationer i fyra instrumentlärares klassrum med deras respektive elever. Det är en ordinarie lektion som observerats där gehörs- och musikteoretisk kommunikation studerats. I resultatet redogörs ett förvånansvärt högt användande av gehörs- och musikteoretiska inslag i undervisningen. Lärare och elever kommunicerar med varandra genom ett gemensamt musikaliskt språk. Resultatet redogör även lärarnas förmåga att i stor utsträckning kombinera olika kommunikativa medel för att förmedla kunskap till sina elever.

Syftet med studien är att få en fördjupad inblick i hur instrumentallärare behandlar musikteori i sin undervisning för elever i grundskoleålder. Forskning tyder på att elever väljer bort musikteori som ämne på grund av bristande intresse. För att få en bild av i vilken mån instrumentallärare integrerar musikteori i sin undervisning gjorde jag korta strukturerade intervjuer med ett större antal musiklärarstudenter. Jag gjorde också djupintervjuer med fyra instrumentallärare som på ett aktivt sätt integrerar musikteori i sin undervisning. Som teoretisk utgångspunkt i studien har jag använt mig av teorier om lärande. I resultatet visas två olika arbetssätt över hur musikteori kan läras. Det ena sättet sker genom att lära ut musikteorin i mindre delar, motiverade utifrån det eleven spelar. Det andra sättet är att presentera musikteoretiska helheter, ”system”. Resultatet visar också på två olika förhållningssätt till musikteori som ämne. I det första förhållningssättet betonas teorins praktiska funktion. Den ger alla som sysslar med musik ett gemensamt språk att samlas runt. I det andra betonas teorins musikaliskt konstnärliga funktion. Teorin utvecklar en förmåga att se och höra sammanhang och enskildheter i musiken, och detta skapar en förståelse och medvetenhet hos musikerna, vilket i sin tur öppnar för ett självständigare och rikare musicerande. / The study aims to gain a deeper insight into how music teachers apply music theory in their teaching of pupils at the compulsory school age. Research suggests that students opt out of music theory as a subject because of a lack of interest. To get an idea of the extent to which instrumental teachers integrate music theory in their teaching, I have interviewed a large number of music student teachers through a structured interview. I also interviewed four instrumental teachers who actively integrate music theory in their teaching, and had access to their methodology and approach to the subject. I have used theories of learning as the theoretical basis of the study. The results are shown by two different approaches in how theory can be taught. One method is by presenting music theory into smaller parts, motivated by what the student plays. The other method is to present the music theoretical entities, a "system". The results also indicate two different approaches to music theory. The first theory emphasizes practical function. It gives everyone involved in music a common language to gather around. The second theory emphasizes musically artistic function. The theory develops an ability to see and hear the context and details of the music, and this creates an understanding and awareness in musicians, which in turn allows for a more autonomous and richer music.

Syftet med studien är att få fördjupad insikt i hur sångpedagoger arbetar med musikteori i enskild sångundervisning på gymnasiet. I bakgrundskapitlet presenteras de rådande betygskriterierna inom ämnet Instrument eller sång I samt tidigare forskning och litteratur som har anknytning till studiens syfte.   Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer och har sedan analyserat materialet ur ett sociokulturellt perspektiv. Samtliga informanter har utbildning från musikhögskola och arbetar vid gymnasieskolans estetiska program. De beskriver sin syn på musikteori ur ett sångperspektiv, berättar hur de arbetar med musikteori i sin undervisning samt ger exempel på hur eleverna kan motiveras till lärande. Resultatet visar att alla informanter anser att musikteori och notläsningsförmåga är viktigt för elevernas musikaliska helhetsbild. Eleverna själva har dock svårt att förstå nyttan av musikteorin eftersom det är lättare för dem att lära sig genom att lyssna på inspelningar via internet. De har också svårt att få en översiktlig helhet över musik och musikteori. / The purpose of this study is to gain deeper insight into how vocal teachers incorporate music theory during individual lessons in upper secondary school. The background chapter presents the grading criteria for Instrument eller sång I, in addition to previous literature related to this purpose.   I have used qualitative interviews and analysed the data from a sociocultural perspective. All of the informants have a higher musical education and work at the designed aesthetical programme at various upper secondary schools. They describe their view of music theory from a vocalist’s perspective and also explain how they incorporate music theory when teaching. The result indicates that the informants consider music theory and the ability to read music as being very important for the student’s general comprehension of music. The students though, have difficulties understanding the advantage of music theory skills since it is easier for them to learn by listening to recordings on the Internet.

Denmark has a long tradition of teaching aural skills i.e. ear training and to educate ear training teachers. Books from Danish authors are still extensively being used within the Nordic countries. The function analysis system was introduced the same year in Denmark and Sweden, but Denmark has developed more terminology than its Swedish counterpart. The purpose of this study was to research how music majors are expressing themselves about newly introduced function analysis terminology and how they experience the use for the terminology in their profession as musicians. The study was made through a survey and a semi structured interview with six participants and the data was analysed according to the social cultural theory. The participants expressed themselves mainly positive about the new terminology and said it gave them a more nuanced picture of the harmony. They also found the new terminology useful for their profession as musicians. The results suggest that music majors would be interested in having a more comprehensive system as they use in Denmark and that teachers in aural training should consider incorporating this new terminology in their teaching.