La littérature relative à la santé et sécurité au travail a mis en évidence l'importance des perceptions de sécurité comme déterminant de la santé et sécurité au travail et des comportements de sécurité (Barlin et Frone, 2004). Peu d'études, cependant, ont étudié le rôle du climat de sécurité (Neal et Griffin, 2004) dans le processus de l'épuisement professionnel. Cette recherche propose un modèle original qui vise à déterminer l'impact du climat de sécurité en tant que antécédent de l'épuisement professionnel de santé. Aussi nous avons intégré les « safety workarounds (Halbesleben, Wakefield & Wakefield, 2008) afin de montrer leur effet médiateur dans la relation climat de sécurité / burnout. Les résultats issus de notre enquête empirique confirment nos hypothèses. / The literature has highlighted the importance of individual perceptions of organizational safety rules and policies in their motivation to comply (Barlin & Frone, 2004). Yet, few studies, however, have investigated the role of safety climate (Neal & Griffin, 2004) on the burnout process. This research proposes an original model that seeks to determine the impact of safety climate as an antecedent independent variable to burnout. The practice of workarounds (Halbesleben, Wakefield & Wakefield, 2008) is incorporated in the model. Workarounds has been shown to be related to occupational safety issues and psychological health. The sample consisted in 281 health professional working in operating rooms. This research validates two important hypotheses. First, it highlights the impact of safety climate on burnout. As such, this finding adds to the literature by enriching the taxonomy of burnout antecedents. Second, it shows that workarounds plays a role in mediating the impact of safety climate on burnout. The relation of workarounds to burnout is complex. Its mediating role should not be limited to another form of coping. It also relates to pro-active attitudes for an added value to performance. As such, workarounds can act as indicators of the perceived state of safety climate held by professionals. Finally, this research emphasizes the necessity for including safety climate as a prevention tool in organizational health and safety practices.

Darbo tikslas. Įvertinti Lietuvos gydytojų vadovų sąjungos narių bei pacientų, besigydančių stacionare, požiūrį į sveikatos priežiūros įstaigų ir paslaugų restruktūrizavimo politiką. Tyrimo metodika. Kokybinis tyrimas. Anonimiškai buvo apklausti Lietuvos gydytojų vadovų sąjungos nariai. Išdalintos 85 anketos, grąžinta 77 (atsako dažnis 90,6 proc.). Kokybiniai tyrimo duomenys apdoroti pagal duomenų apdorojimo schemą, kuri padeda atskleisti žinias apie tai, ką žmonės mąsto, jaučia, išgyvena. Kiekybinis tyrimas. Atlikta anoniminė X Respublikinės ligoninės stacionaro pacientų apklausa. Išdalinta 200 anketų, iš kurių grįžo 141 (atsako dažnis 70,5 proc.). Statistinė duomenų analizė atlikta naudojant programinį paketą „IBM SPSS Statistics 20“. Hipotezės tikrinamos naudojant Chi-kvadrato (χ2) kriterijų, tikslųjį Fišerio (F) kriterijų ir z kriterijų. Skirtumai tarp požymių laikyti statistiškai reikšmingais, kai p<0,05. Rezultatai. Gydytojų vadovų nuomone sveikatos priežiūros valdymo sistemoje įvyko daug teigiamų pokyčių. Teikiamos saugios, kokybiškos sveikatos priežiūros paslaugos, įgyvendinta šeimos gydytojo institucijos plėtra, sveikatos priežiūros įstaigos aprūpintos naujomis technologijomis. Lietuvos gydytojų vadovų sąjungos nariai neigiamą prieinamumo pokytį paminėjo daugiausiai kartų. Tyrimas atskleidė gydytojų, slaugytojų stokos problemą, ypač kaimiškuose rajonuose, jų emigraciją. Teisinė sveikatos sistemos bazė bei kompensuojamų vaistų politiką netobula. Daugiau nei du... [toliau žr. visą tekstą] / Aim of the study: to assess the attitudes of members of Association of Hospital Managers Physicians of Lithuania and of inpatients towards the restructuring policy of healthcare settings and services. Material and methods. Qualitative study. Anonymous questionnaires were distributed to members of Association of Hospital Managers Physicians of Lithuania. Of 85 questionnaires 77 were completed (response rate 90.6%). Qualitative data were analyzed based on framework revealing subjects' ideas, feelings, and experiences. Quantitative study. Survey included the inpatients of one national level hospital. Of 200 distributed questionnaires 141 were completed (response rate 70.5%). Statistical data analysis was performed using „IBM SPSS Statistics 20“ package. For hypothesis testing the Chi-squared, Fisher's exact test, and Z test were used. Significance level was set at 95% level (p<0.05). Results. Hospital managers indicated that system of healthcare management underwent many positive changes. The healthcare services are safe and of adequate quality, institution of family physician is growing, and healthcare settings are equipped with new technologies. Managers of hospitals most frequently mentioned the negative trends in access to healthcare. The study revealed the issue of shortage in physicians and nursing staff (especially in rural areas) and their emigration. Legal base of healthcare system and drugs reimbursement policy are still incomplete. More than two thirds of patients... [to full text]

I Sverige kommer klimatförändringarna innebära ett varmare klimat med kraftigare nederbörd. I kombination med en stor andel hårdgjorda ytor i våra växande städer kommer detta innebära en risk för dagvattenöversvämningar. Ett angreppssätt för att klimatanpassa städerna och öka dess resiliens är att använda sig av gröna dagvattenåtgärder för hanteringen av dagvatten. Gröna dagvattenåtgärder, till exempel gröna tak eller växtbäddar, är multifunktionella då de bidrar med flera ekosystemtjänster samtidigt. Exempel på ekosystemtjänster är rening och fördröjning av dagvatten och lokal sänkning av temperaturen. Studier visar även en lägre mortaliteten hos människor boende i områden med mer grönska. Syftet med examensarbetet var att utforma en multikriterieanalys för att föreslå placering av gröna dagvattenåtgärder inom ett sjukhusområde. Akademiska sjukhuset i Uppsala användes som fallstudie. Multikriterieanalys är en väletablerad metod för att utvärdera olika alternativ baserat på en uppsättning kriterier. Metoden beaktar hur de undersökta alternativen uppfyller de olika kriterierna och kan användas som beslutsunderlag. Multikriterieanalysens kriterier baserades på en litteraturstudie samt samtal med personer som i sitt yrkesliv kommer i kontakt med dagvattenhantering. De resulterande kriterierna delades in i tre grupper: Primära och sekundära restriktioner samt faktorer. De primära restriktionerna representerade markområden som helt uteslöts ur analysen. Faktorerna och de sekundära restriktionerna poängsattes på ett enhetligt vis (mellan 0 och +1 respektive med -1 och 0 poäng) samt tilldelades vikter baserat på hur viktiga de ansågs vara att ta hänsyn till vid beslut om plats för en grön dagvattenåtgärd. Vikterna beräknades enligt två metoder, vilka baseras på rangordning av kriterierna. Metoderna var centroid rangordning (ROC) och summerad rangordning (RS). Rangordningen av kriterierna utfördes under en workshop enligt Delphimetoden. Multikriterieanalysens resultat summerades i ArcMap enligt linjär additiv metod, vilket innebär att en slutpoäng beräknades som summan av respektive kriteriums poäng multiplicerat med dess vikt. Resultatet bestod av rasterkartor över Akademiska sjukhuset, där varje pixel tilldelats en slutpoäng som visade dess lämplighet för placering av en grön dagvattenåtgärd. Resultatet visade att kriterier kopplade till rening av dagvatten, klimatanpassning (flödesfördröjning, temperatursänkning) samt praktiska genomförande- och kostnadsaspekter prioriterades högst av workshopgruppen. Enligt multikriterieanalysen var följande områden mest lämpliga för placering av gröna dagvattenåtgärder: marken runt hus A9, marken söder om J-huset och centralblocket samt mark i anslutning till parkeringsplatser och den Inre sjukhusvägen. En känslighetsanalys med avseende på val av viktningsmetod visade inga större skillnader i resultatet framtaget med vikter beräknade enligt ROC- respektive RS-metoden. / Climate change is resulting in both a warmer climate and heavier rains. At the same time the amount of paved surfaces in the cities are increasing. This will lead to both higher urban temperatures and higher risks of urban flooding. One way to tackle this and to increase urban resilience is by adapting to the climate change using green infrastructure for stormwater management. Green infrastructure has the potential to contribute with several ecosystem services, for example purification of stormwater and reducing the stormwater discharge. The aim of the thesis was to conduct a multicriteria analysis for localisation of green infrastructure for stormwater management in a hospital setting. The hospital Akademiska sjukhuset was used as a case study. The criteria for the analysis was based on a search of the literature and on conversationswith people who come in contact with stormwater management in their professional lives. The analysis was carried out using the linear additive method in ArcMap. Each criterion was assigned weights according to how important the criterion was to take into account when choosing a location for green infrastructure such as green roofs. The importance of the criteria was established by conducting a workshop according to the Delphi method. The workshop established a list ranking the criteria. The weights were then calculated using two methods: Rank Order Centroid and Rank Sum. The results conclude that criteria linked to purification of stormwater, climate adaptation (reducing discharge, lowering temperature) and aspects having to do with costs and practical feasibility were given the highest priority by the workshop group. Accordingto the multicriteria analysis, areas most suitable for installation of green infrastructurefor stormwater management were areas adjacent to house A9 and the southern parts ofCentralblocket and house J, together with areas in connection to parking lots and the road Inre sjukhusvägen.

No description available.