No description available.

Han, Jinghao. / Thesis (Ph.D.)--Chinese University of Hong Kong, 2007. / Includes bibliographical references (p. 182-204). / Electronic reproduction. Hong Kong : Chinese University of Hong Kong, [2012] System requirements: Adobe Acrobat Reader. Available via World Wide Web. / Abstracts in English and Chinese.

Cardiac Resynchronization Therapy (CRT) is a treatment option for heart failure patients with ventricular dyssynchrony. CRT corrects for dyssynchrony by electrically stimulating the septal and lateral walls of the left ventricle (LV), forcing synchronous con- traction and improving cardiac output. Current selection criteria for CRT rely upon the QRS duration, measured from a surface electrocardiogram, as a marker of electrical dyssynchrony. Unfortunately, 30-40% of patients undergoing CRT fail to benefit from the treatment. A multitude of studies have shown that presence of mechanical dyssynchrony in the LV is an important factor in determining if a patient will benefit from CRT. Furthermore, recent evidence suggests that patient response can be improved by placing the LV pacing lead in the most dyssynchronous or latest contracting segment. The overall goal of this project was to develop methods that allow for accurate assessment and display of regional mechanical dyssynchrony throughout the LV and at the site of the LV pacing lead. To accomplish this goal, we developed a method for quantifying regional dyssynchrony from standard short-axis cine magnetic resonance (MR) images. To assess the effects of LV lead placement, we developed a registration method that allows us to project the LV lead location from dual-plane fluoroscopy onto MR measurements of cardiac function. By applying these techniques in patients undergoing CRT, we were able to investigate the relationship between regional dyssynchrony, LV pacing lead location, and CRT response.

Appendum consists of last two leaves. / Copies of author's previously published articles inserted. / Bibliography: leaves 241-283. / xviii, 284 leaves : ill. ; 30 cm. / Title page, contents and abstract only. The complete thesis in print form is available from the University Library. / The studies described were designed to identify and address (through the application of relatively novel and potentially useful adjunctive therapeutic strategies) some of the determinants of sub-optimal therapeutic response in intermediate coronary syndrome and chronic congestive heart failure; especially when targeted towards those patients who fail to gain the maximal benefit from pre-existing modalities of pharmacological treatment. / Thesis (Ph.D.)--University of Adelaide, Dept. of Medicine, 1999

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Allt fler personer drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, vilket på sikt kan leda till kronisk hjärtsvikt. För att förbättra omvårdnadsåtgärder för hjärtsviktspatienter har Socialstyrelsen 2004 givit ut nationella riktlinjer för hjärtsjukvård där vikten av en individuell handlingsplan betonas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka på vilket sätt sjuksköterskor utför omvårdnadsåtgärder avseende fysisk aktivitet, egenvård, nutrition och rökstopp för patienter med hjärtsvikt och om dessa överrensstämmer med gällande riktlinjer samt om hänsyn måste tas till genusskillnader. Metoden är en litteraturstudie i databaserna PubMed och Elin@Malmö vilket resulterade i 14 artiklar som användes för att söka svaret på syftet. Som teoretisk referensram har Antonovskys KASAM modell använts. Resultatet visar att det är viktigt att patienten får rätt information, förstår informationen och kan omsätta den i sin vardag. Det är framförallt viktigt att fokusera på egenvård för att minska behovet av sjukhusinläggningar och att hjärtsviktsmottagningar prioriteras samt att vården ska individanpassas. / More and more people suffer from cardiac and vascular diseases that eventually can result in congestive heart failure. Socialstyrelsen has 2004 issued national guidelines for cardiac care in order to improve caring possibilities for patient with heart failure where an individual action plan is emphasised. The aim with the literature review is to look into in what way caring measures for patients with heart failure are performed with respect to physical activities, self-care, nutrition and smoking and if gender differences need to be considered. The method is a literature review in the databases PubMed and Elin@Malmö that resulted in 14 articles that were used in order to fulfil the aim. Antonovskys KASAM model has been used as the theoretical reference frame. The result shows that it is essential that the patient receives the correct information, understand it and is able to put into practise. It is especially important to focus on self-caring in order to reduce the number of hospital admissions and that heart failure clinics are prioritised together with an individual care.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Hjärtsvikt är i Sverige en folksjukdom där cirka 200 000 personer beräknas lida av symtom och lika många till lever utan några symtom. Under de nästkommande 25 åren beräknas inläggningar att öka med 50% då prevalensen av hjärtsvikt ökar på grund av befolkningstillväxten, åldrande och den ökade förekomsten av samsjuklighet. Sjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar inom primärvården verkar vara effektiva för att tillhandahålla högkvalitativ personcentrerad vård och därmed minska behovet av sjukhusvård. Personcentrering är en process att ta tillvara patientens resurser med hänsyn till individens förutsättningar och hinder. Ett partnerskap som bygger på ömsesidig respekt, är jämbördig och inbjuder till delaktighet och att vårdtagaren får den information som behövs för att kunna fatta rätt beslut. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hur de arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt med personer med hjärtsvikt i primärvården.Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats där nio sjuksköterskor deltog som arbetade på hjärtsviktsmottagningar. En kvalitativ innehållsanalys användes och det teoretiskt ramverk utgick från ett personcentrerat förhållningssätt. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra huvudkategorier holistisk människosyn, individuellt bemötande, partnerskap och delegering av läkemedel. Slutsats: I resultatet framkom att alla sjuksköterskor ansåg sig lyssna till personens berättelseoch att de utgick delvis från en helhetssyn, men det fanns brister i att tillgodo se de existentiella behoven. De tyckte sig erbjuda individanpassad vård och behandling efter personens förutsättningar och behov och de upplevde att det var en viktig del i arbetet att motivera till delaktighet i egenvård samt kunskap och förståelse om sjukdomen. Sjuksköterskorna önskade bli bättre på att inkludera anhöriga. Få sjuksköterskor hade delegering av läkemedel och några få tyckte att det hade betydelse för omhändertagandet. / ABSTRACTBackground: In Sweden, heart failure is a common disease, where approximately 200,000 people are estimated to suffer from symptoms and the same number live without any symptoms. Over the next 25 years, admissions are projected to increase by 50% as the prevalence of heart failure increases due to population growth, aging and the increased prevalence of comorbidities. Nurse-led heart failure clinics in primary care appear to be effective in providing high-quality person-centred care and thereby reducing the need for hospitalisation. Person-centredness is a process of making use of the patient's resources, taking into account the individual's conditions and obstacles. A partnership that is based on mutual respect, is equal and invites participation and that the care recipient receives the information needed to be able to make the right decision.Aim: To shed light on nurses' experiences of how they work based on a person-centred approach with people with heart failure in primary care.Method: A qualitative semi-structured interview study with an inductive approach in which nine nurses who worked in heart failure wards participated. A qualitative content analysis was used and the theoretical framework was based on a person-centred approach.Results: The content analysis resulted in four main categories: holistic view of people, individual treatment, partnership, delegation of medicines.Conclusion: The results showed that all nurses considered themselves to listen to the person's story and that they partly started from a holistic view, but there were shortcomings in satisfying the existential needs. They seemed to offer individually tailored care and treatment according to the person's conditions and needs, and they felt that it was an important part of the work to motivate participation in self-care as well as knowledge and understanding of the disease. The nurses wanted to be better at including relatives. Few nurses had delegation of medicines and a few thought it was important for care.

Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd och kan innebära nedsatt livskvalitet, frekventa sjukhusinläggningar och hög dödlighet. En viktig del i behandlingen vid hjärtsvikt är utförandet av egenvård, vilket innebär att vidta åtgärder för att upprätthålla hälsa. På senare tid har utvecklingen och användningen av digitala verktyg som stöd till egenvård ökat. Genom olika digitala mobilapplikationer och fjärrövervakningssystem kan personer med hjärtsvikt stödjas i utförandet av egenvård, vilket kan leda till förbättrat hälsotillstånd och minskat antal sjukhusinläggningar.  Syftet var att beskriva upplevelser av att använda digitala verktyg som stöd till egenvård hos personer med hjärtsvikt.  Metoden var en litteraturöversikt med systematisk sökstrategi och genomfördes i enlighet med Polit och Beck´s niostegsmodell. Utifrån databassökningar i CINAHL och PubMed inkluderades 18 artiklar med kvalitativ metod eller mixad metod. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades sedan genom en integrerad analys.  Resultatet baseras på 18 artiklar som bedömts ha god kvalitet eller mycket god kvalitet. I resultatet framkom att deltagarna upplevde att de digitala vertygen kunde öka deras kunskap och förståelse för egenvård, öka deras motivation till egenvård och stärka deras egenmakt. De använde de digitala verktygen som stöd för att övervaka tecken och symtom på försämring och som stöd för att vidta egenvårdsåtgärder. De digitala verktygen upplevdes av många som användbara och enkla att använda, men det framkom också svårigheter med användningen som exempelvis fysiska begränsningar, bristande digital kompetens och tekniska problem.  Slutsatsen är att de digitala verktygen upplevdes användbara för att upprätthålla egenvårdsbeteenden, övervaka tecken och symtom som kan tyda på försämring och som stöd vid beslut om egenvårdsåtgärder. Deltagare beskrev dock även en del svårigheter med användningen. / Heart failure is a very common condition and can involve reduced quality of life, frequent hospitalizations and high mortality. An important part of the treatment for heart failure is the performance of self-care, which means taking measures to maintain health. Recently, the development and use of digital tools as support for self-care has increased. Through various digital mobile applications and remote monitoring systems, people with heart failure can be supported in self-care, which can lead to improved health status and reduced hospital admissions. The aim was to describe experiences of using digital tools as support for self-care in people with heart failure. The method was a literature review with a systematic search strategy and was carried out in accordance with Polit and Beck's nine-step model. Based on database searches in CINAHL and PubMed, 18 articles with a qualitative method or mixed method were included. All articles were quality checked and then analyzed through an integrated analysis. The result is based on 18 articles judged to have good quality or very good quality. The result showed that the participants felt that the digital tools could increase their knowledge and understanding of self-care, increase their motivation for self-care and strengthen their empowerment. They used the digital tools to support monitoring for signs and symptoms of deterioration and to support taking self-care measures. The digital tools were perceived by many as useful and easy to use, but there were also difficulties with their use. The perceived difficulties were mainly related to physical limitations, lack of digital skills and technical problems. The conclusion is that digital tools were found useful in maintaining self-care behaviors, monitoring signs and symptoms that may indicate deterioration, and supporting decisions about self-care measures. However, participants also described some difficulties with the use.

Yes / Introduction Heart failure affects 26 million people globally, approximately 900 thousand people in the UK, and is increasing in incidence. Appropriate management of medicines for heart failure at the time of hospital discharge reduces readmissions, improves quality of life and increases survival. The Improving the Safety and Continuity Of Medicines management at Transitions (ISCOMAT) trial tests the effectiveness of the Medicines at Transition Intervention (MaTI), which aims to enhance self-care and increase community pharmacy involvement in the medicines management of heart failure patients. Methods and analysis ISCOMAT is a parallel-group cluster randomised controlled trial, randomising 42 National Health Service trusts with cardiology wards in England on a 1:1 basis to implement the MaTI or treatment as usual. Around 2100 patients over the age of 18 admitted to hospital with heart failure with at least moderate left ventricular systolic dysfunction within the last 5 years, and planned discharge to the geographical area of the cluster will be recruited. The MaTI consists of training for staff, a toolkit for participants, transfer of discharge information to community pharmacies and a medicines reconciliation/review. Treatment as usual is determined by local policy and practices. The primary outcome is a composite of all-cause mortality and heart failure-related hospitalisation at 12 months postregistration obtained from national electronic health records. The key secondary outcome is continued prescription of guideline-indicated therapies at 12 months measured via patient-reported data and Hospital Episode Statistics. The trial contains a parallel mixed-methods process evaluation and an embedded health economics study. / The study was funded as part of a National Institute for Health Research Programme Grant for Applied Research (RP-PG-0514-20009).