Introduktion: Anhöriga vars närstående lever med kronisk hjärtsvikt får inte sällan rollen som informella vård- och omsorgsgivare. Anhöriga beskriver bristande stöd och förståelse från vårdpersonal. Behovet av informell vård och omsorg ökar och det behövs en förbättrad kunskap om hur delaktigheten erfars av anhöriga. Syfte: Att beskriva anhörigas erfarenheter av delaktighet i vård och omsorg när deras närstående lever med kronisk hjärtsvikt. Metod: Integrativ litteraturstudie med induktiv design baserat på Whittemore och Knafls metod. Arton vetenskapliga artiklar vilka sökts fram genom databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo kvarstod efter urvalsprocessen och analyserades i fyra steg i enlighet med Whittemore och Knafls analysmetod. Resultat: Anhöriga beskrev varierande erfarenheter av delaktighet vilket genererade tre huvudteman; Påverkan på livet, Axla ett ansvar och Relationen till vårdpersonal. Slutsats: Anhöriga erfar delaktigheten i närståendes vård och omsorg olika och deras liv påverkas i varierande utsträckning. Ansvaret som kan följa med delaktigheten erfars ibland övermäktigt och kan ha en negativ inverkan på anhörigas hälsa och välbefinnande. Hur anhöriga vill vara delaktiga och vilket behov av stöd de har varierar också, och det är av vikt att distriktssköterskan har denna kunskap och möter anhöriga med respekt, förståelse och lyhördhet för deras behov.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en folksjukdom som medför ett högt antal sjukhusinläggningar och återinläggningar per år. Diagnosen hjärtsvikt leder till förändringar i livet och vardagen vilket leder till påverkan på livskvaliteten. Hjärtsvikt orsakar lidande och påverkar både det fysiska och mentala välbefinnandet hos personer med hjärtsvikt Syfte: Beskriva upplevelsen av vardagen hos personer med diagnostiserad hjärtsvikt Metod: Studien genomförde som en allmän litteraturstudie. Informationssökningen har gjorts i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO vilket gav totalt tio artiklar till resultatet där åtta var kvalitativa och två var mixad metod. En analys och sammanställning av resultatartiklarna genomfördes Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: (1) Upplevelser av förändrade relationer i vardagen (2) Upplevelser av förändringar i vardagen (3) Upplevelser av förändrade känslor i vardagen Konklusion: Vardagen hos personer med diagnostiserad hjärtsvikt blir påverkad och personer som lever med hjärtsvikt behöver anpassa sitt liv och aktiviteter utefter sina symtom. Hjärtsvikt leder till både förändringar och begränsningar i vardagen vilket har en påverkan på livskvaliteten och hälsan. Hos personer med hjärtsvikt är relationer, aktivitet och stöd betydelsefullt eftersom dessa faktorer bidrar till att underlätta vardagen och förbättrar livskvalitén / Background: Heart failure is a common disease that causes a high number ofhospitalizations and readmissions every year. The diagnosis of heart failure leads tochanges in everyday life and affects the quality of life. Heart failure causes sufferingfor people and worsens both physical condition and well-being of the people Purpose:Describe the experience of everyday life in people with heart failure Method: Thestudy was conducted as a general literature study with an inductive approach. Theinformation search was done in the databases CINAHL, PubMed, and PsycINFO whichyielded a total of ten result articles, of which eight were qualitative, and two were mixedmethods. A review and compilation of the results of the articles were carried outResults: In the results, three main categories emerged: (1) Experiences of changes inrelationships in everyday life (2) Experiences of changes in everyday life (3)Experiences of changed emotions in everyday life Conclusion: The everyday life ofpeople with diagnosed heart failure is affected and people living with heart failure needto adapt their life and activities according to their symptoms. Heart failure leads to bothchanges and limitations in everyday life, which has an impact on quality of life andhealth. In people with heart failure, relationships, activity and support are importantbecause these factors contribute to facilitating everyday life and improving quality oflife.

Bakgrund Hjärtsvikt är en vanligt förekommande och allvarlig sjukdom som drabbar uppskattningsvis 38 miljoner människor världen över. Det är ett syndrom som kännetecknas av en nedsatt pumpförmåga av att hjärtat, vilket yttrar sig genom symtom såsom dyspné och ödem. Hjärtsvikt kan ha olika patofysiologi och yttrar sig som akut- och/eller kronisk hjärtsvikt. Behandlingen involverar läkemedel och livsstilsinterventioner. Omvårdnaden för hjärtsvikt innebär symtomövervakning, vätskerestriktioner samt information och utbildning till personen med hjärtsvikt och anhöriga. Arbetet knöt an till personcentrerad omvårdnad. För en god vård krävs djupare förståelse för livet med sjukdomen. Syfte Studiens syfte var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod För att besvara syftet samlades 17 vetenskapliga artiklar in från sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. De flesta artiklarna hade en kvalitativ design. Artiklar valdes utifrån inklusionskriterier och valdes baserat på inklusionskriterierna samt hur väl de passade arbetets syfte. En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes och artiklarnas kvalitet granskades. Resultat Resultatet sammanställdes till två huvudkategorier: påverkan på livet och fysisk och mental påverkan. Från de två huvudkategorierna skapades sex underkategorier som belyste teman såsom påverkan på vardagens utmaningar, sociala påverkan, känslomässig påverkan, fysiska upplevelser och symtom, förståelse och kunskap om sjukdomen och vården, samt existentiella erfarenheter.    Slutsats Resultatet visade hur hjärtsvikt kan påverka personer ur många aspekter av livet. Fynden av belyser den mångfacetterade påverkan som hjärtsvikt har på personer och framför betydelsen av förståelse för de levda upplevelserna av sjukdomen. Detta kan bidra till en bättre vård, vilken kan uppnås genom förbättrad kommunikation och förståelse för de unika behoven hos varje individ. / Background Heart failure is a prevalent yet severe ailment which afflicts approximately 38 million individuals worldwide. It’s a syndrome characterized by a compromised ability of the heart to pump blood, resulting in symptoms such as dyspnoea and oedema. The condition has various pathophysiological origins and manifests as acute and/or chronic heart failure. Treatment involves medication and lifestyle modifications. The care required for heart failure includes monitoring symptoms, imposing fluid restrictions, and providing information and education for the patient and their relatives. This study connected with person-centered care. To achieve good healthcare, a more nuanced understanding of what living with heart failure entails is needed. Aim The study aims to describe the experiences of individuals living with heart failure. Method To achieve this aim, 17 scientific articles were collected from searches of the databases CINAHL and PubMed. Most of the articles employed a qualitative design and were chosen based on inclusion criteria and suitability for the study's purpose. A non-systematic literature review was performed and the quality of the articles was analysed. Results The results were integrated and grouped into two main categories: impact on life and physical- and psychological impact. From the two main categories, six subcategories were created, which addressed themes such as the challenges of everyday life, social impact, emotional impact, physical experiences and symptoms, understanding and knowledge about the illness and its care, and existential impact. Conclusions The results indicate that heart failure has a significant impact on many aspects of life. The findings demonstrate the multifaceted impact of heart failure on individuals and highlight the importance of understanding the lived experience of the condition in order to provide better care. This can be achieved through improved communication and understanding the unique needs of people.

Aim: The aim of this study is to examine adherence among patients with HF and its potential association with mental health, social support and socioeconomic status.  Introduction: For patients with heart failure, self-care is strongly advised, encompassing prescribed medication intake, fluid reduction and weight control to maintain stability. Adherence is defined as the extent to which an individual's behaviour aligns with recommendations concerning prescribed medications, lifestyle advice and specific treatment guidelines. Patients with adequate adherence exhibit better quality of life, reduced need for hospitalization and increased survival rates.  Methods: A descriptive cross-sectional study conducted at a University Hospital in Sweden 2021. An electronic questionnaire was used for data collection. The survey comprises four validated questionnaires: EHFScBS-9, BDI-II, KCCQ and HET. The collected data was summarized using descriptive statistics and data analysis was conducted using SPSS software. Results: A total of 479 individuals responded to the questionnaire. Adherence is defined as scoring 70 points or more on the EHFScB-9 scale and non-adherence as less than 70 points. 74% exhibited a score below 70. Experiencing a lack of information concerning heart condition was statistically significant in the non-adherence group. Depression was not significant but was more prevalent among non-adherent participants.  Conclusion: Non-adherence is widespread among patients with HF. Lack of information regarding heart failure was correlated with non-adherence. The study clearly highlights the potential for improvement in the advisory role of healthcare professionals to increase adherence.

Cardiac dysfunction accelerates the risk of heart failure, and its pathogenesis involves a complex interaction between genetic and environmental factors. Variations in myosin affect contractile abilities of cardiomyocytes and cause structural and functional abnormalities in myocardium. The study aims to find the association of MYH7 rs121913642 (c.1594 T>C) and rs121913645 (c.667G>A) variants with cardiac dysfunction in the Punjabi Pakistani population. Patients with heart failure (n = 232) and healthy controls (n = 205) were enrolled in this study. MYH7 variant genotyping was performed using tetra ARMS-PCR. MYH7 rs121913642 TC genotype was significantly more prevalent in the patient group (p < 0.001). However, MYH7 rs121913645 genotype frequencies were not significantly different between the patient and control groups (p < 0.666). Regression analysis also revealed that the rs121913642 C allele increases the risk of cardiac failure by ~2 [OR:1.98, CI: 1.31–2.98, p < 0.001] in comparison to the T allele. High levels of the cardiac enzymes cardiac troponin I (cTnI) and CK-MB were observed in patients. There was also an increase in total cholesterol, LDL cholesterol, and uric acid in patients compared to the healthy control group (p < 0.001). In conclusion, the MYH7 gene variant rs121913642 is genetically associated with cardiac dysfunction and involved in the pathogenesis of HF.

京都大学 / 新制・論文博士 / 博士(医学) / 乙第13568号 / 論医博第2294号 / 新制||医||1068(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 森田 智視, 教授 石見 拓, 教授 佐藤 俊哉 / 学位規則第4条第2項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

Background: Oxidative stress due to reactive oxygen species (ROS) production is a key factor in the development of heart failure (HF). This study investigated the thioredoxin (Trx) system, which plays a major role in antioxidant defense, in patients suffering from ischemic (ICM) or dilated (DCM) cardiomyopathy. Methods and results: Myocardial tissue from ICM (n = 13) and DCM (n = 13) patients, as well as septal tissue of patients with aortic stenosis but without diagnosed hypertrophic cardiomyopathy or subaortic stenosis (control; n = 12), was analyzed for Trx1, Trx-interacting protein (TXNIP) and E3 ligase ITCH (E3 ubiquitin-protein ligase Itchy homolog) expression. Trx-reductase 1 (TXNRD1) amount and activity, cytosolic cytochrome C content, and apoptosis markers were quantified by means of enzyme-linked immunosorbent assay and multiplexing. Compared with control samples, ITCH and Trx1 expression, TXNRD1 amount and activity were reduced and TXNIP expression was increased in ICM (ITCH: P = .013; Trx1: P = .028; TXNRD1 amount: P = .035; TXNRD1 activity: P = .005; TXNIP: P = .014) but not in DCM samples. A higher level of the downstream apoptosis marker caspase-9 (ICM: 582 ± 262 MFI [P = .995]; DCM: 1251 ± 548 MFI [P = .002], control: 561 ± 214 MFI) was detected in DCM tissue. A higher expression of Bcl-2 was found in DCM (P = .011). Conclusion: The Trx system was impaired in ICM but not in DCM. ITCH appeared to be responsible for the down-regulation of the Trx system. ROS-induced mitochondrial instability appeared to play a role in DCM.

No description available.

Bakgrund: I Sverige beräknas hjärtsvikt stå för två till tre procent av sjukvårdskostnaderna. Med läkemedel, förändring av levnadsvanor och med olika hjälpmedel optimeras behandlingen med målet att förbättra patienters välbefinnande, främja egenvård samt minska återinläggning och död. För en effektiv behandling krävs att patienten är välinformerad om sin situation, sjukdomsprogression samt erhåller stöttning för egenvård. Ökad kunskap och förståelse hos sjuksköterskan kan leda till ett bättre handhavande, en ökad följsamhet samt bidra till att främja hälsa och lindra lidande hos patienter med hjärtsvikt. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar följsamheten hos patienter med hjärtsvikt till att följa rekommenderad behandling, såväl medicinsk som icke-medicinsk. Metod: En allmän litteraturstudie med en systematisk sökstrategi har använts, kvalitativa och kvantitativa artiklar har ingått i den integrerade analysen för att svara på syftet. Resultat: Resultatet inkluderar 17 artiklar. Fyra huvudkategorier med två underkategorier vardera framkom. Resultatet indikerar att olika faktorer påverkar graden av följsamhet gällande behandling hos personer med hjärtsvikt. Det psykosociala samspelet med anhöriga, vänner och sjukvårdspersonalen sågs ha en betydande roll och stor inverkan på följsamheten. Kunskap och erfarenhet hos patienter sågs som en viktig faktor, men även olika påminnelsestrategier identifierades. Slutsats: Det är individuellt vilka premisser och förutsättningar som påverkar följsamheten gällande ordinerad behandling och som ligger till grund för att lyckas med sin egenvård. En helhetssyn som beaktar patientens livsvärld är essentiell för att kunna planera vården och verka för att patienten skall ha en god följsamhet och egenvård. / Background: In Sweden, heart failure is estimated to account for two to three percent of healthcare costs. With pharmacologic interventions, lifestyle changes and various aids, treatment is optimized with the goal of improving patients' well-being, promoting self-care and reducing readmission and death. Effective treatment requires that the patient is well informed about their situation, disease progression and receives support for self-care. Increased knowledge and understanding among nurses can lead to better management, increased compliance and contribute to promoting health and alleviating suffering in patients with heart failure. Purpose: The purpose of the study was to highlight factors that influence compliance in patients with heart failure to follow recommended treatment, both medical and non-medical. Method: A general literature study with a systematic search strategy has been used and both qualitative and quantitative articles have been included in the integrated analysis to answer the purpose. Results: Four main categories with two subcategories each emerged. The results suggest that various factors influence the degree of compliance to treatment in people with heart failure. The psychosocial interaction with relatives, friends and healthcare staff was seen to have a significant role and a major impact on compliance. Knowledge and experience was seen as an important factor, but different reminder strategies were also identified as important for good compliance. Conclusion: Individual factors influence which premises and conditions will affect a patient's compliance regarding prescribed treatment, and which are the basis for success with self-care. A holistic view that considers the patient's life world is essential to be able to plan care and work to ensure that the patient has good compliance and self-care.

The pathophysiology of heart failure with preserved ejection fraction (HFpEF) is poorly understood and therapeutic strategies are lacking. This study aimed to identify plasma proteins with pathophysiological relevance in HFpEF and with respect to spironolactone-induced effects. We assessed 92 biomarkers in plasma samples from 386 HFpEF patients—belonging to the Aldo-DHF trial—before (baseline, BL) and after one-year treatment (follow up, FU) with spironolactone (verum) or a placebo. At BL, various biomarkers showed significant associations with the two Aldo-DHF primary end point parameters: 33 with E/e’ and 20 with peak VO2. Ten proteins including adrenomedullin, FGF23 and inflammatory peptides (e.g., TNFRSF11A, TRAILR2) were significantly associated with both parameters, suggesting a role in the clinical HFpEF presentation. For 13 proteins, expression changes from BL to FU were significantly different between verum and placebo. Among them were renin, growth hormone, adrenomedullin and inflammatory proteins (e.g., TNFRSF11A, IL18 and IL4RA), indicating distinct spironolactone-mediated effects. BL levels of five proteins, e.g., inflammatory markers such as CCL17, IL4RA and IL1ra, showed significantly different effects on the instantaneous risk for hospitalization between verum and placebo. This study identified plasma proteins with different implications in HFpEF and following spironolactone treatment. Future studies need to define their precise mechanistic involvement.