Global ETD Search

1	Debatten om Ryssland 1992 till 1996 : Argumentationsanalys av Stefan Hedlund och Anders Åslund 1992 till 1996 Ek, Gustav January 2008 (has links) <p>I Sverige har det alltid funnits ett behov av att förhålla sig till Ryssland och Sovjetunionen, uttryckt här i en debatt mellan de båda forskarna Stefan Hedlund och Anders Åslund i dagstidningar och genom litteratur. Min uppgift har varit att granska debatten och se vilka områden som belystes och vem som kom att få rätt år 2007/2008. Kärnan i mitt arbete är inte den faktiska historien utan argumentationen om samtiden. Där debatten om Ryssland är av det slag att den tål granskning mer än ett decennium efteråt. Rent geografiskt är Sverige ett litet land på randen av det ryska imperiet som spänner sig över nästan hela kontinenten, Sverige och de andra nordiska länderna är placerade nästan som en blockad av det ryska imperiets strävan västerut, en strävan som pågått i flera hundra år. Det ryska imperiet som fortfarande finns kvar kom att omvandlas och försvagas åtskilligt under några år i början på 1990-talet. Detta var dock konsekvensen av en enorm statsapparat, enorma militära utgifter och ett defekt ekonomiskt system.</p><p>Jag lyfter fram artiklar och litteratur producerad under de första åren efter Sovjetunionens sammanbrott och relaterar denna till nutiden genom en enkel komparation av debattklimatet. Svaret kan vara att två tydliga vägar urskiljer sig, en där Ryssland utvecklas enligt sina egna mönster och en där Östeuropa utvecklas åt en annan riktning. Idag har Polen, Ungern och Tjeckien inte mycket gemensamt med länder som Vitryssland och Moldavien som är forna Sovjetrepubliker. Det skrivs inte heller några undergångsbeskrivningar av Ryssland, något som producerades tidigare, därför finns en anledning till tillförsikt att det faktiskt inte blev som det beskrivs i några av artiklarna jag studerat.</p> Russia Hedlund Åslund Eastern Europe Sweden Economic history Ekonomisk historia
2	Debatten om Ryssland 1992 till 1996 : Argumentationsanalys av Stefan Hedlund och Anders Åslund 1992 till 1996 Ek, Gustav January 2008 (has links) I Sverige har det alltid funnits ett behov av att förhålla sig till Ryssland och Sovjetunionen, uttryckt här i en debatt mellan de båda forskarna Stefan Hedlund och Anders Åslund i dagstidningar och genom litteratur. Min uppgift har varit att granska debatten och se vilka områden som belystes och vem som kom att få rätt år 2007/2008. Kärnan i mitt arbete är inte den faktiska historien utan argumentationen om samtiden. Där debatten om Ryssland är av det slag att den tål granskning mer än ett decennium efteråt. Rent geografiskt är Sverige ett litet land på randen av det ryska imperiet som spänner sig över nästan hela kontinenten, Sverige och de andra nordiska länderna är placerade nästan som en blockad av det ryska imperiets strävan västerut, en strävan som pågått i flera hundra år. Det ryska imperiet som fortfarande finns kvar kom att omvandlas och försvagas åtskilligt under några år i början på 1990-talet. Detta var dock konsekvensen av en enorm statsapparat, enorma militära utgifter och ett defekt ekonomiskt system. Jag lyfter fram artiklar och litteratur producerad under de första åren efter Sovjetunionens sammanbrott och relaterar denna till nutiden genom en enkel komparation av debattklimatet. Svaret kan vara att två tydliga vägar urskiljer sig, en där Ryssland utvecklas enligt sina egna mönster och en där Östeuropa utvecklas åt en annan riktning. Idag har Polen, Ungern och Tjeckien inte mycket gemensamt med länder som Vitryssland och Moldavien som är forna Sovjetrepubliker. Det skrivs inte heller några undergångsbeskrivningar av Ryssland, något som producerades tidigare, därför finns en anledning till tillförsikt att det faktiskt inte blev som det beskrivs i några av artiklarna jag studerat. Russia Hedlund Åslund Eastern Europe Sweden Economic history Ekonomisk historia
3	John Hedlund och den moderna staten : Ett komparativt studie av John Hedlund och Billy Grahams förkunnelse av kristendomen i det moderna samhället. / John Hedlund and the modern society Wikström, Johan January 2018 (has links) Syftet med denna uppsats är att undersöka hur John Hedlund förhåller sig till det svenska samhället, hans s.k. ”teologi om världen”. Denna kommer att undersökas och analyseras med hjälp av tre frågor• Vilken är enligt Hedlund relationen mellan kristendomen och det moderna svenska samhället?• Hur ser Billy Graham på relationen mellan kristendomen och det amerikanska samhället?• Vilka likheter och skillnader finns i Hedlund och Graham när det gäller synen på kristendomen och samhället? Uppsatsen tar sitt avstamp år 1946. Utgångspunkten motiveras av att detta var ett viktigt brytningsår i Hedlunds verksamhet: han blev ”Nalenpastorn” med det svenska folket, och dessutom reste han detta år till USA för att studera de mötesserier som ”Youth for Christ” organiserade – dvs. den organisation som Graham då verkade för. Grahams Crusade i Los Angeles 1950 ses som det verkliga startskottet för hans karriär och redan senare samma år startade John Hedlund sin motsvarighet som han kallade för ”korståg”. Detta i kombination med både Sveriges och USA:s utveckling från efterkrigstiden och framåt gör tidpunkten till lämplig. Avgränsningen i slutet av denna uppsats sätts till de viktiga brytpunkter som både Sverige och USA kommer till mot slutet av 1980-talet. Jag menar att Sverige når en tydlig brytpunkt med Olof Palmes död 1986 medan det i det amerikanska fallet får bli kommunismens kollaps 1989. Religious Studies Religionsvetenskap
4	Från barnlitteratur till värdegrundsarbete : – En textanalys av böckerna om Kerstin Ahlnäs, Elin, Makkonen, Ida January 2022 (has links) I denna uppsats genomförs en kvalitativ textanalys av Helena Hedlunds tre första skönlitterära barnböcker om Kerstin. Verken vi har analyserat är Det fina med Kerstin (2018), Att vara Kerstin (2019) och Kerstin livet och döden (2020). Uppsatsens syfte är att analysera hur etik, normer och inkludering kommer till uttryck i de valda böckerna. Dessutom hur de kan användas i arbetet med värdegrundsfrågor i årskurs F–3 genom att läsa högt i klassrummet med efterföljande litteratursamtal. Resultatet av analysen visar på att böckerna om Kerstin innehåller många bra diskussionsmöjligheter kring etik, normer och inkludering som kan användas i ett undervisningssyfte. Vidare används analysen för en didaktisk diskussion där vi har valt att fokusera på högläsning och samtalet. Vi tar hjälp av tidigare forskning för visa på hur ett värdegrundsarbete kan utföras med böckerna som utgångspunkt. Exempel från varje bok kopplat till varje analysbegrepp presenteras och vi ger exempel på konkreta arbetssätt. Helena Hedlund Kerstin etik normer inkludering högläsning barnlitteratur litteratursamtal Specific Literatures Litteraturstudier
5	Det borgerliga blocket : Dess tillkomst och orsaker Widell, Anthony January 2016 (has links) I slutet av femtiotalet var det ingen som kunde tro att de tre icke-socialistiska partierna Centern, Folkpartiet och Högern skulle kunna enas om något politiskt program och än mindre samsas i en regering. Med tiden förstod partierna ett efter ett att det enbart var genom en borgerlig samverkan som de skulle kunna bryta Socialdemokraternas makthegemoni. Några händelser var av yttersta vikt för att borgerligheten skulle kunna enas. Centern gick från att vara ett resultatfokuserat stödparti åt Socialdemokraterna med annat fokus än bara böndernas, vilket ledde till en mer marknadsekonomisk orientering. Folkpartiet däremot behöll sin profil och arbetade i många år för ett närmande till Centern, vilket var källan till både glädje och sorg för partiet. Högern å sin tur, som präglades av starka interna stridigheter, reformerades till ett modernare parti under sextiotalet men det var först under Bohman som partiet enades och därmed blev ett mer trovärdigt regeringsparti. Högern, sedermera Moderaterna, var det parti som under flera år arbetade hårdast för att borgerligheten skulle samla sig i ett gemensamt regeringsalternativ, emedan framförallt Centern under en lång period höll emot. Utöver partiernas egna utveckling kan också nämnas socialdemokratins radikalisering som en en för borgerligheten sammansvetsande faktor. Detta tillsammans med samhällsförändringarna gjorde att sextiotalets förarbete resulterade i en borgerlig regering 1976. Moderaterna Högerpartiet Bondeförbundet Centern Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Jarl Hjalmarson Gunnar Heckscher Yngve Holmberg Gösta Bohman Gunnar Hedlund Thorbjörn Fälldin Bertil Ohlin Gunnar Helen Per Ahlmark blockpolitik riksdagsval ATP 1973 1976 lotteririksdagen alliansen borgerliga borgerlig borgerligt block blocket

1

Page generated in 0.0358 seconds