Bakgrund: Begreppet hemlöshet innefattar flera situationer. Det är svårt att veta hur många hemlösa personer som befinner sig i Sverige då hemlöshet även innefattar de som lever utan uppehållstillstånd, papperslösa och asylsökande. Hemlösa personer löper en högre risk av att drabbas av både fysisk och psykisk ohälsa och dåliga erfarenheter av vården kombinerat med en begränsad ekonomi och oklarheter vart i vården de ska vända sig kan göra att hemlösa inte uppsöker vården. Sedan 2013 har både asylsökande och papperslösa rätt till vård som inte kan anstå och enligt hälso-sjukvårds lagen ska vården ges med respekt på lika villkor. Trots detta sker det att papperlösa och asylsökande nekas vård. Syfte: Att beskriva sjukvårdspersonals upplevelse av att vårda patienter som lever i hemlöshet. Metod: Litteraturöversikt med nio vetenskapliga artiklar som valdes ut från databasen Cinahl Complete, Swepub, Pubmed, PsycINFO och Academic Search Complete. Åtta var av kvalitativ karaktär och en använde kvantitativ metod. Dessa analyserades och sammanställdes till tre huvudkategorier och fem underkategorier. Resultat: Litteraturöversikten innefattar följande kategorier: Vårdpersonalens känslor inför hemlösa patienter, Utmaningar av att vårda hemlösa patienter, Hinder i vårdandet, Hinder vid kommunikation och dokumentation, Hinder och utmaningar inför hantering av komplexa vårdbehov, Förhållningsätt i mötet med hemlösa patienter, Ett öppet sinne och en vilja att vårda och Att skapa en vårdrelation med hemlösa patienter. Resultatet visar att vårdpersonalen kan ha både positiva och negativa känslor inför den hemlösa patienten och att det uppkommer hinder i vården av hemlösa. Vårdpersonalen förhållningsätt i vården av hemlösa och skapandet av en vårdrelation kan vara svårt men anses viktigt.  Diskussion: Här diskuteras delar av alla kategorier ifrån resultatet i relation till forskning och Katie Erikssons teori om att ansa, leka och lära och konsensusbegreppet vårdande.

Bakgrund: Hemlöshet är ett växande problem i Sverige och idag lever cirka 34 000 personer som hemlösa. Det finns olika faktorer som bidrar till att en person lever i hemlöshet där ett sämre hälsotillstånd med fysiska hälsoproblem är vanligt förekommande. Hemlösa personer lever i närhet till smittsamma sjukdomar med en lägre hygienstandard. Detta leder till att hälsan påverkas negativt och att hemlösa har ett större behov av sjukvård. Sjuksköterskor har erfarenheter av att det är en utmaning att vårda personer som lever i hemlöshet på grund av att de anser att det är svårt att inte ha en dömande inställning grundat i förutfattade meningar. Syfte: Syftet var att belysa hemlösa personers erfarenheter av vårdande och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där elva vetenskapliga artiklar valdes. Tio artiklar visade sig vara baserad på forskning av kvalitativ design och en artikel använde sig av både kvalitativ och kvantitativ datainsamling. Resultat: Hemlösa personer hade erfarenheter av att de fick ett annorlunda bemötande jämfört med andra patienter när de sökte sjukvård. De hade erfarenheter av att bli åsidosatta och vara lägre prioriterade än andra patienter i sjukvården. Majoriteten av de hemlösa personerna väntar med att söka sjukvård tills smärtan är outhärdlig på grund av att sjukvårdpersonalen bemöter dem på ett respektlöst sätt. Det fanns också hemlösa personer som hade positiva erfarenheter av vårdande där sjukvårdspersonalen visade engagemang och var vänliga och hjälpsamma mot dem. Diskussion: I detta avsnitt kommer en metoddiskussion att presenteras som utvärderar styrkor och svagheter samt en resultatdiskussion som kommer att diskuteras med Joyce Travelbees omvårdnadsteori samt nytillkomna artiklar. Nyckelord: Hemlösa personer, erfarenheter, vårdande, sjukvårdspersonal.

Hälso- och sjukvårdspersonal påträffar personer som lever i olika former av utsatthet i sitt arbete. Hemlösa personer är en utsatt grupp som kämpar mot unika svårigheter och har därmed även unika vårdbehov. Hemlösa personer är därför en utmanande samhällsgrupp att vårda. Hälso- och sjukvårdspersonal upplever en osäkerhet i att vårda hemlösa personer och behöver en ökad kunskap kring deras komplicerad hälsoproblem. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hemlösa personers upplevelser av hälso- och sjukvård. En kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes eftersom inifrånperspektiv med fokus på människors upplevelser studerades. Tolv vetenskapliga kvalitativa artiklar ingick i analysen. Resultatet visade att det var svårt att få tillgång till hälso- och sjukvård samt följa rekommendationer. Hemlösa personer kände sig stigmatiserade och blev behandlade som om de inte vore en människa samt att hälso- och sjukvårdspersonal kunde skapa en vårdmiljö som gav stöd och trygghet genom ett respektfullt bemötande. Hälso- och sjukvårdssystem behöver utvecklas för att hemlösa personer ska få tillgång till god individanpassad vård. Dagens hälso- och sjukvårdssystem är inte utformad för denna utsatta samhällsgrupp. I klinisk praxis behöver hälso- och sjukvårdspersonal reflektera över normer och värderingar samt ökad kunskap och utbildning om denna utsatta samhällsgrupp för att kunna arbeta med de unika utmaningar som medföljer.

Bakgrund: Hemlöshet är ett ökande problem i världen och beroende på land så hanteras och uppfattas fenomenet på olika sätt. Olika faktorer påverkar huruvida en person hamnar i hemlöshet och dessa kan kategoriseras in i individuella, relationella, institutionella och strukturella faktorer. Hemlösa personer är en utsatt grupp i samhället och hemlösheten påverkar en persons livskvalitet och hälsa. Hemlösa personer uppvisar liknande medicinska tillstånd som den allmänna befolkningen men i större utsträckning och löper större risk att dö i förtid. Hemlösa personer uppsöker oftare akutmottagningar och har längre vårdtid än personer som inte är hemlösa. Syfte: Att beskriva vuxna hemlösa personers upplevelser av sin hälsosituation och kontakt med vården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes, där nio stycken vetenskapliga originalstudier granskades. Åtta av dessa hade kvalitativ metod och en hade mixad metod. Dessa hämtades från Cinahl Plus with Full Text och PubMed samt hittades genom manuella sökningar efter att studerat tidigare genomförda litteraturöversikter. Studierna analyserades och data kategoriserades in i olika teman. Resultat: Litteraturöversiktens resultat innehåller följande teman; Bemötande, Påverkan på självbild, Behov av vård och Praktiska hinder för kontakt med vården. Litteraturöversiktens resultat visade att hemlösa personer känner sig stigmatiserade samt illa och annorlunda bemötta i mötet med vårdpersonal. Detta hade negativ påverkan på självbild och identitet samt utgjorde ett hinder för att kontakta vården. Hemlösa personer i denna litteraturöversikt beskrev även förslag på förbättringar för hälso- och sjukvården. Diskussion: Resultatet ställs emot litteraturöversiktens bakgrund och ytterligare forskning samt diskuteras utifrån konsensusbegreppet hälsa och Antonovskys hälsoteori. / Background: Homelessness is an increasing problem in the world and the phenomenon is perceived and managed in different ways depending on country. Various factors can influence whether a person fall into homelessness and these can be categorized into individual, relational, institutional and structural factors. Homeless people are a vulnerable group in the society and homelessness affect a person's quality of life and health. Homeless people have similar medical conditions as the general population but to a greater extent and are at greater risk of dying prematurely. Additionally, homeless people often seek emergency rooms and have a longer hospital stay than people whom are not homeless. Aim: To describe adult homeless persons experiences of their health status and contact with health care. Method: A literature review was conducted, where nine original scientific studies were reviewed. Eight of these used a qualitative method and one used a mixed method. The studies were taken from Cinahl Plus with Full Text, PubMed and through manual searches. The studies were analysed and the data were categorized into different themes. Results: The result in the literature review generated four themes: Response, Impact on self-image, The need for care and Practical obstacles for contact with health services. The result in this literature review shows that homeless people feel stigmatized and are treated different in the meeting with health care professionals. These aspects had a negative impact on self-image and identity as well as being obstacles for contacting health care. Homeless people in this literature review described some suggestions for improvements in health care. Discussions: The result is compared to the background of this literature review and other academical articles. The result is further discussed in relation to the consensus concept of health and Antonovsky´s theory of health.