Zugl.: Berlin, Humboldt-Univ., Diss., 2006

Zugl.: Duisburg, Essen, Univ., Diss., 2008.

Diss. Univ. Bern, 1995.

Uppsatsen innehåller en läroboksanalys av tre böcker i ämnet Samhällskunskap. Syftet är att undersöka hur genus och kön framställs i tre läroböcker i gymnasiekursen Samhällskunskap 1a1. Frågeställningen är: Hur presenteras, gestaltas och konstrueras genus och kön i tre läroböcker i kursen Samhällskunskap 1a1 för gymnasiet? Bakgrunden behandlar läroböckers historiska utveckling, dess syfte och funktion vilket kan sammanfattas med att läroböcker historiskt har haft och fortfarande innehar en stark position i skolans verksamhet. De genusvetenskapliga teorierna som ligger till grund för uppsatsens analys inkluderar Judith Butlers uppdelning av genus och kön. Det övergripande genussystemet förklaras och det genuskontrakt som de båda könen efterföljer påvisas. Manligt och kvinnligt är ett performativt beteende som återskapas dagligen genom att hänvisa till differensen mellan upplevd maskulinitet och femininitet. Metoden befinner sig inom text- och bildanalys och syftar till att använda sig av hermeneutik. De tre lärobokstitlar är: Samspel: samhällskunskap A (2009), Arena 50p: samhällskunskap för gymnasiet (2012) och Samhällskunskap 1a1(2012). Resultatet visar en övervägande manlig presentation av både personnamn samt bilder/illustrationer. Analysen exemplifierar genom att visa på texter som tar upp fakta kring kön och genus och diskuterar deras innebörd. Det framkommer att stereotypiseringar, främst när det gäller sysselsättningar och aktiviteter, är vanligt förekommande trots den könsneutrala behandlingen av språket i läroböckerna. Värdegrunden ska genomsyra alla delar av skolans verksamhet och att den manliga diskursen agerar som norm i de studerade läroböckerna följer inte dess syfte.

Syftet med uppsatsen är undersöka fem ungdomsböcker med kvinnliga huvudkaraktärer genom genusvetenskapliga teorier. Den litteraturvetenskapliga metoden har sin grund inom hermeneutiken och använder sig av textanalys vid läsningen av böckerna. De genusvetenskapliga teorierna som analysen använder sig av är fyra till antalet och består av: (1) en modell skapad av Maria Nikolajeva kring könsstereotyper i litteratur, (2) teorier kring det performativa kö- net som bygger på Judith Butlers forskning, (3) fokus på sökandet av respektabilitet som Beverly Skeggs gjort en lon- gitudinell etnografisk studie inom, (4) Fanny Ambjörnssons skamstrategi som behandlar hur negativa händelser eller tillmälen vänds till en fördel. De utvalda böckerna är: Hungerspelen av Suzanne Collins (2012), Blunda och hoppa av Sarah Dessen (2013), Ego woman av Carolina Gynning & Ingrid Carlqvist (2009), Linas Kvällsbok del 1 av Emma Hamberg (2007) och Kodnamn Verity av Elisabeth Wein (2013). Dessa fem böcker är utvalda på premisserna att de ska finnas tillgängliga för högstadieelever, de tillhör olika genrer och de ska vara böcker som ungdomarna har ett in- tresse av att läsa på sin fritid. I analysen framkommer att det finns tydliga tendenser att de kvinnliga huvudkaraktärer- na blir behandlade och beskrivna på ett särskilt sätt på grund av sitt kön. Teorierna tar fram konkreta exempel på hän- delser som sker på grund av eller igenom deras könstillhörighet. De kvinnoroller som speglas inom dessa fem ung- domsböcker är starka på olika vis men de har en sak gemensamt, de är unga kvinnor som själva väljer sin identitet.

Syftet med uppsatsen har varit att söka förståelse för hur migranter som lämnar sitt land upplever flytten till ett nytt land. I vår uppsats har det varit viktigt att lägga fokus på det som intervjupersonerna tagit fram som betydelsefullt i deras liv. Vad de har för erfarenheter och upplevelser från två länder samt hur deras liv ser ut idag. I uppsatsen finns ett försök att anta ett fenomenologiskt tankesätt, där aspekter av fenomenologin lyfts upp. Uppsatsen utgår från tre kvinnors livsberättelser. Intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån socialpsykologiska teorier. Tolkningen och analysen av intervjuerna redovisas i fem olika teman som i en kronologisk ordning ger en djupare förståelse för intervjupersonernas livsberättelser. Resultatet visar hur dessa kvinnor har upplevt svårigheterna med att migrera möta ny kultur där nya normer och värderingar dyker upp. Resultaten visar också hur dessa kvinnor känner ett inre utanförskap, där de menar att de alltid kommer vara främlingar i andras ögon.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur annonser samt nyhetstext i tidningen vänder sig till olika målgrupper. Vi vill även kontrollera Hallandspostens kvalitet vad gäller nyhetstexter och annonser. Kommer dessa att påverkas något när vi nu går in i en lågkonjunktur. Denna uppsats bygger på tre olika metoder, personliga intervjuer, surveyundresökning samt en innehållsanalys av Hallandsposten. De personliga intervjuerna är gjorde med Marianne Holm (Tillförordnad chefsredaktör på Hallandsposten) och VD:N på en av Hallandspostens största annonsörer. Surevyundersökningen har fungerat som en förstudie där vi utfrågade 170 slumpvisst utvalda personer med ett färdigställt frågeformulär om vad de tyckte om Hallandsposten. Resultatet av studien visar att Hallandsposten vänder sig till alla åldrar då problemet ligger på ett annat område. Lågkonjunkturens påverkan har varit svår att urskilja då den fortfarande är i en begynnelsefas. Kvaliteten på Hallansposten är hög men för att behålla den höga kvaliteten måste de hela tiden söka nya annonsörer, vilket medför att annonsörerna får en större inverkan över tidningen.

Läxan är ett omdebatterat fenomen med både anhängare och motståndare. Oavsett debattens riktning figurerar läxan i skolan, något de flesta lärare behandlar. Grundat i detta väcks frågan om vilka motiv lärare i årskurs 1-3 samt 4-6 anger för att ge läxor. Studiens syfte var att studera och jämföra vilka motiv lärare i årskurs 1-3 samt 4-6 angav för att ge läxor. Frågeställningar som användes var vilka uppfattningar lärare har om läxor och dess funktion, i vilket syfte läxor ges samt vilka faktorer som påverkar läxgivandet i olika årskurser? Studien utgick från en kvalitativ intervjumetod, där man söker efter respondenternas motiv och uppfattningar kring ett fenomen. Respondenterna i vår studie är yrkesverksamma på fyra grundskolor i två skilda kommuner. Halvstrukturerade intervjuer spelades in för att sedan transkriberas och analyseras. Det hermeneutiska perspektivet fungerade som analysverktyg där förförståelse, förståelse och tolkning bildar en helhetsförståelse. De resultat vi erhöll skiljde sig åt mellan stadierna. Dock framhöll lärarna i både årskurs 1-3 samt 4-6 färdighetsträning, fördjupning och övning som främsta syften. Det som skildes åt var lärarnas framhållning av allmänbildning och kommunikation i årskurs 4-6, vilket ej nämndes i årskurs 1-3. Gällande läxans funktion enades samtliga lärare om färdighetsträning, förberedelse inför högre studier och kunskapsfördjupning som det mest primära. Skillnaderna låg i årskurs 1-3 inom tidsaspekten och i årskurs 4-6 inom begreppsbildning och reflektionsförmåga. Den faktor som överensstämde var tid, i den mån att elever behöver mer träning och fördjupning. Resterande faktorer, såsom läxgivande utifrån elever och föräldrars förväntningar i årskurs 1-3 samt frånvaro, träning inför högre stadier samt organisatoriska läxpreferenser i årskurs 4-6, skildes åt. Slutsatser som drogs var att motiv och den funktion läxan tillskrevs varierade beroende på årskurs samt lärarnas uppfattning, erfarenhet och förförståelse kring vad en läxa ämnar utveckla.  Uppfattningarna kan förstås utifrån en traditionell syn på läxan som fenomen, det vill säga att läxan anses vara en naturlig del av skolan.   Nyckelord: Pedagogik, läxor, respondentintervju, hermeneutik

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasielärare förhåller sig till och värderar kanon och intermedialitet, samt hur de implementerar dessa begrepp i undervisningen av litteraturhistoria. Bakgrunden till vårt arbete behandlar främst kanon- och intermedialitetsbegreppens historiska utveckling, forskningsläget definierar sedan dessa utifrån ett forskningsperspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielärare i en medelstor, västsvensk stad. Vi använder oss vidare av en hermeneutisk ansats för att redogöra för och analysera undersökningens utfall. Resultatet visar att det finns tydliga kopplingar mellan forskningsbakgrunden till vårt arbete och utfallet av undersökningen. Det visar även att informanterna är bundna av svenskämnets traditionella uppdelning av bildande kontra icke-bildande litteratur och att de betraktar andra medier än de textbundna som komplement snarare än självbärande delar av undervisningen.

Zugl.: Luzern, Univ., Diss., 2007