The aim of the study was to examine the ways in which the presidential candidates Hillary Clinton and Donald Trump were portrayed in articles regarding the first presidential debate of 2016. We also wanted to examine the differences and similarities between the framing of the two candidates as well as which frames varied between the newspapers from Sweden and the USA and which they had in common. We made a qualitative framing analysis of 14 articles from 14 different newspapers half of which were from Sweden and half from the USA. The result shows that Hillary Clinton is most often portrayed as an experienced and professional politician whereas Donald Trump is portrayed as her opposite in both regards. The framing of Trump shows him as an outsider from the business world, who has a history of controversial behavior in which he is accused of both racism and sexism. Both candidates are portrayed as highly disliked by the American people. They are also portrayed as dishonest as a consequence of their respective scandals where they are being accused of having hidden something from the public – Clinton in her use of a private e-mail server during her time as secretary of state – Trump due to his unreleased tax returns. The American and the Swedish articles frame the candidates similarly, although the American newspapers are more prone to the usage of harsh language in describing the candidates and their actions in the debate. The Swedish newspapers tend to use less emotive words in re-telling the debate.

No description available.

This dissertation explores the relationship between gender, war, and media constructions of both. Using the theoretical frameworks of the social constructions of gender and the gendered constructions of the public sphere, I have analyzed how Time magazine portrayed Condoleezza Rice and Hillary Clinton in discussions of war. Time represents mainstream mediated coverage in this case. Rice and Clinton represent women outside the normal boundaries of femininity. First, they were participants in the public sphere, which is largely male-dominated in our society. Second, both women were involved in discussions of war and foreign policy. Their participation in this area of the public sphere is a contradiction to how society expects women to act during war time. The most interesting conclusion is the way the women are linked back to the private sphere through their relationships with men. These representations align with historical theoretical definitions of the public sphere, which favor male participation and often disregard female participation. / text

Syftet med denna uppsats är testa Muddes hypotes: När populistiska aktörer når politiska framgångar och hotar etablissemanget, svarar delar av etablissemanget med att inkludera ett populistiskt språkbruk för att mota bort utmanaren. Ovanstående hypotes prövas genom att undersöka om Hillary Clinton och Jeb Bush som tillhör ett politiskt etablissemang utvecklat sitt språk i sina kampanjtal mot att bli mer eller mindre populistiska, i samband med att Donald Trump och Bernie Sanders som av flera medier blivit beskrivna som populister anslutit sig till primärvalet 2016 i USA. Teorin som används i uppsatsen är hämtad från Cas Muddes studie The Populist Zeitgeist samt Kirk A. Hawkins studie ”Is Chávez Populist?”. Metoden i uppsatsen utgörs av en kvalitativ idealtypsanalys. Utifrån uppsatsens resultat kan följande indikationer redovisas. Hillary Clinton har inte inkluderat ett mer populistiskt språk i sina kampanjtal i samband med att Trump och Sanders ställt upp inför primärvalet 2016 i USA. Detta står i motsats till Jeb Bush som inkluderat ett mer populistiskt språk i samband med att Trump och Sanders ställt upp inför primärvalet 2016 i USA, vilket styrker Muddes hypotes.

Problemformulering och syfte Det amerikanska presidentvalet 2016 var unikt – för första gången hade en kvinna chansen att bli president. De båda kandidaterna, Hillary Clinton och Donald Trump, figurerade flitigt i media under respektive valkampanj, inte minst på bild. Och just bilden har fått en allt större betydelse i nyhetsbevakning. I de traditionellt textbaserade medierna blir bilderna fler och större, medan texten krymper. Då mycket av tidigare forskning fokuserat på gestaltning i text, ville vi ta det vidare till bild. Syftet med vår studie var därför att se hur de två kandidaterna i det amerikanska valet gestaltas i bild. Men även hur rubrikerna till bilderna är gestaltade. Metod och material Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av bilder publicerade på Hillary Clinton och Donald Trump i New York Times och Dagens Nyheter från den 1 november till och med den 8 november 2016. Totalt analyserade vi 67 bilder, 46 där Hillary Clinton förekom och 34 där Donald Trump förekom. Huvudresultat Resultatet av vår studie visar att media gestaltar kandidaterna olika i bild. Skillnaden finns i valet av bildutsnitt, kameravinkel och ansiktsuttryck. Det vanligaste sättet att gestalta Hillary Clinton på är som en lättillgänglig och oproblematisk person, dock med en viss distans. Medan Donald Trump gestaltas som en öppen och tillgänglig person som står nära läsarna, men samtidigt som en makthavare med ett allvarligt uttryck. Gestaltningarna av kandidaterna kan även tolkas som stereotypa för hur kvinnor och män porträtteras i media, där media fortsätter att reproducera könsstereotypa föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Rubrikerna gestaltades i största utsträckning som spel.

Problemformulering och syfte Medierapporteringen kring det amerikanska valet år 2016 har varit enorm i USA såväl som i Sverige. När media rapporterar och skildrar händelser görs en gestaltning. I och med det faktum att världen är obegränsad och mediernas format är begränsat får således all rapportering en viss gestaltning. Gestaltningar har en stor påverkan på mottagaren och kan exempelvis göra att misstron mot politik och politiker ökar samt att förtroendet för medier minskar. Mycket forskning kring gestaltning i val har gjorts men forskning som avhandlar hur svenska medier gestaltat det senaste amerikanska valet finns det mindre av. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur det amerikanska presidentvalet år 2016 gestaltades i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Metod och material En kvantitativ innehållsanalys av nyhetstexter i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen ligger till grund för den här studien. Innehållsanalysen gjordes på tidningarna som publicerades från den 30 oktober till den 8 november 2016. Totalt analyserades 127 artiklar, 28 i Dagens Nyheter, 22 i Svenska Dagbladet, 25 i Aftonbladet och 52 i Expressen. Huvudresultat Resultatet av studien visar att de olika tidningarna gestaltar valet på varierande sätt men den gemensamma nämnaren är den stora förekomsten av skandalgestaltnng. Sakgestaltning är den dominerande gestaltningen, vilket även är morgontidningarnas vanligaste form av gestaltning. Kvällstidningarna använder sig oftast av spel - och skandalgestaltning. Hillary Clinton beskrivs mer positiv och mindre negativ än Donald Trump trots att hon oftare förekommer som huvudaktör i de skandalgestaltade texter.

For years, Texas has experienced significant growth and demographic change that has slowly altered the balance of Texas’s political power. This thesis argues that due to a series of unlikely developments, the scales are tipping in favor of the Democrats much earlier than projected. As a result of demographic changes, Donald Trump, and the Tea Party faction of the Texas GOP, the Democrats may be able to win Texas’s electoral votes, as well as the 2018 Texas gubernatorial race.

Hillary Clinton and Donald Trump ran highly controversial campaigns in the 2016 Presidential Election, which then leaves us with the question of what impact is this having on the current economy? Prior analysis of political influence on the stock market tells us that isolating political impact on the stock market is nearly impossible. However, there are clearly defined 4-year cycles in stock prices that seem to correspond with election years. In this paper, I create my own index of stocks in the four major U.S. industries and measure both day-to-day and intraday volatility in stock prices across three comparable time periods: the year leading up to the 2016 election, all election years excluding the 2016, and all non-election years. I found that the 2016 election year was significantly less volatile than both prior election years as well as non-election years, suggesting that the 2015-2016 election year was not a closely contested race.

This thesis is concerned with the question of whether mainstream political media has been captured by misleading, narrative driven content during the post-primary portion of the 2016 United States presidential election cycle. I conducted an analysis of content of political articles and compared the factual information contained within to how the publication framed the story. I surveyed of two types of political news story from the election: conspiracy theory and scandal. When narrative influence was found, I then traced the narrative to its origin to determine which actors had gatekeeping power over mainstream media.

The US presidential campaign was a hot topic around the world in 2016. Discussions about what might have affected the outcome of the election have been many, where in amongst the discussion of the media's role in political events like this. By investigating The Washington Post (liberal) and The Washington Times (conservative) articles portraying Hillary Clintons period of illness during the campaign, this essay aims to examine and analyze the discourse describing Clintons pneumonia. The essay will use the discourse theory developed by Chantal Mouffe and Ernesto Laclau which is based on the concepts of signs and elements and how they are connected in the discourse. By examining the use of words we can investigate the general attitude towards women in politics. Pairing this method with the gender theories developed by Yvonne Hirdman, Simone de Beauvoir and Raewyn Connells and the idea of medialised politics, this essay considered it to be clear that Hillary is subjected to an unfair portrayal. The general conclusion is that there are differences in how men and women are portrayed in the American media, which demonstrates the continued injustices in society and thus a continued unequal society with a long way to go to reach full equality in all aspects of society.