Mitt syfte är att undersöka hur hinduer och hinduism framställs i fem olika läroböcker om religionskunskap avsedda för gymnasieskolan. Med utgångspunkt i Nathan Söderbloms lärobok från 1912 intar undersökningen ett diakront perspektiv. Undersökningen är en kvalitativ studie där metod och teori ryms inom ramen för diskursanalys. Frågan är om en förändring skett över tid i läroböckernas text, och vad de förändringarna i så fall kan bero på – i relation till andra diskurser. Analysen är tematiskt upplagd efter tre teman – orientalism, andrafiering och den protestantiska blicken, vilka i sin tur är förankrade i uppsatsens teoridel. Edward W. Saids inflytelserika verk Orientalism har en central betydelse för uppsatsen. Resultatet visar på att det skett en förändring över tid i läroböckerna. Hinduer framställs i samtliga läroböcker som den ”andre”, och hinduism som underordnad kristendom. Men det är dock inte i framställningen av hinduer och hinduism som den stora förändringen ligger, utan i hur författarna uttrycker sig språkligt.

Uppsatsen bygger på en fältstudie utförd bland 10 gifta, brahminska kvinnor i området Assi i Benares (Varanasi)i Indien. Avsikten med fältstudien var att ta reda på om och i sådana fall vad, hur och varför kvinnorna i undersökningsgruppen utför några dagliga religiösa handlingar. Varje kvinna har intervjuats vid två tillfällen. Intervjuerna har skett med hjälp av tolk som översatt från engelska till hindi och hindi till engelska. Uppsatsen besvarar tre inledande frågeställningar: 1. Utför kvinnorna i undersökningsgruppen några dagliga religiösa handlingar? 2. (I sådana fall) Vilka religiösa handlingar utför de dagligen? (Tillvägagångssätt? Finns det några likheter/olikheter?) 3. Varför utför kvinnorna dessa handlingar? (Hur förklarar de ritualerna de utför?) Resultatet av undersökningen visar att alla kvinnor i gruppen varje dag utför en puja ("gudstjänst") på morgonen och att en majoritet även utför en puja varje kväll. Fokus kom därmed att hamna på just pujan och dess utförande. Vissa små skillnader finns i de olika kvinnornas tillvägagångssätt när de utför sina pujor, men det finns också en tydlig stomme, eller kärna, som återfinns hos alla. När det gäller morgonens puja består denna stomme av sex steg, upacaras, och hos kvällens puja, som oftast är mindre, hittas en stomme av två steg. Stegen redovisas och diskuteras utförligt i uppsatsen. Kvinnorna förklarar sitt tillvägagångssätt med att de olika stegen utförs för att ta hand om gud och göra gud nöjd. För att förstå detta resonemang bör man ha kunskap om det hinduiska gudsbegreppet, synen på gud som personlig och närvarande. Synen på gud diskuteras ingående i uppsatsen. Kvinnornas tillvägagångssätt är också ett resultat av traditionsförmedling. Ingen i undersökningsgruppen har läst sig till hur hon ska göra utan har lärt sig av sina föräldrar och svärföräldrar och ibland har hon också lagt till egna inslag. För kvinnorna i undersökningsgruppen är det viktigt att varje dag utföra sina pujor. Den vanligaste förklaringen till detta är att pujorna skänker dem frid i sinnet, "mann ki shanti". Uppsatsen är beskrivande och den är fokuserad på den empiriska undersökningen. Resultatet av fältstudien diskuteras och fördjupas av litteratur med anknytning till innehållet.

This thesis explores how women in different religious communities relate to the concept of Salvation. Focusing on Buddhism, Judaism, Islam, and Hinduism, this short experimental film, and supplement paper, seek to provide an alternative point of view that translates this unique experience for women in religions that use heavily gendered language and that are rooted in traditional patriarchal cultures. By using the experimental film medium, viewers are able to perceive religion and film in a new way that pushes the viewer to give their own interpretation of the imagery on screen. It also allows viewers to give the imagery meaning and to be submerged in the content of the film. This thesis is an exploration so it does not provide a concrete answer but it encourages a viewer to reevaluate their own spiritual beliefs and to take into consideration an alternative perspective.

This thesis examines William Blake’s conceptions of time and space in the light of the philosophies of Hinduism and Islam. In order to perform this analysis, source material, often from rare and neglected texts, is utilized to examine Blake’s possible unorthodox influences. The analysis of influences takes a three-pronged track: literary, symbolic, and linguistic; Blake’s possible knowledge of Orientalist translations; the symbols in his poetry, prose, and paintings are analyzed; and his potential knowledge of major Orientalist languages is also examined. Once this has been examined in sufficient depth, an excavation of Blake’s views on time and space is then undertaken. This analysis of Blake’s philosophical perspectives utilizes a comparative phenomenological approach in order to show their similarity to the perspectives of the Hindu Vedanta and Ismaili Islam. Throughout this analysis, I aim to demonstrate both that Blake’s views on space are inherently mystical (space as limitless and unbound by the physical universe), and that his view on time, having a similarity to that of the Platonists, views Eternity as the one true reality.

<p>My dissertation interrogates the figure of the priestly charlatan in colonial India. It begins in a theoretical register by arguing that the unmasking of charlatans serves as a metonym for the secularizing procedures of modernity. Tales of charlatans' exposure by secularist skeptics promise a disenchanted world freed from the ill-gotten influence of sham divines; such tales evacuate the immanent frame of charismatic god-men, thereby allowing the extension and consolidation of secular power. I trace the trope of charlatanic exposure, beginning with Enlightenment anxieties about "priestcraft," continuing on to nineteenth century criticisms of religion, and then making a lateral move to colonial India. I suggest that by the 1830s it had become difficult for many English critics to extricate the problem of priestly imposture from the broader problematic of empire and, more specifically, from the specter of the "crafty brahmin." I track the cultural crosscurrents that conjoined English and Indian anticlericalisms, not only to insist on the centrality of colonial thinkers to the constitution of modernity, but also to reconsider modernity's putative secularity. The "anticlerical modernity" that I identify brings religious and secular skeptics together in a shared war on sacerdotal charisma, best observed at the interstices of empire.</p><p>The dissertation disperses the intellectual lineage of the "imposture theory of religion" by rerouting it through colonial India. The imposture theory, or the notion that religion is but a ruse concocted by crafty priests to dupe gullible masses, was central to the emergence of secular modernity and its mistrust of religion. Closely associated with the English and French Enlightenments, it was also pervasive in British polemics against Indian religions. My dissertation demonstrates how in its colonial redeployment the imposture theory came to abut Indic imaginaries of religious illusion, ranging from folkloric spoofs of gurus' authority to philosophical debates about the ontological status of "maya." Starting from religious controversies of the colonial era, my interrogation of Indic illusion extends from the ninth century philosopher Shankaracharya to the sixteenth century saint Vallabhacharya to the twentieth century guru Osho. Its focus, however, is on three nineteenth century religious reformers: Karsandas Mulji, Dayanand Saraswati, and H.P Blavatsky. Through archival research, textual analysis (in Hindi, Gujarati, and English), and theoretical inquiry, I insinuate these three colonial thinkers into the history of the imposture theory of religion. In doing so, my aim is to contribute to scholarship on the genealogy of religion, particularly in colonial contexts.</p> / Dissertation

Masteropgave. / Format: PDF. Bibl.

Masteropgave. / Format: PDF. Bibl.

Masteropgave. / Format: PDF. Bibl.

Thesis (D. Min.)--Columbia International University, 2008. / Typescript. Description based on print version record. Includes bibliographical references (leaves 169-174).

Thesis (D. Min.)--Trinity International University, 2002. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 168-173).