Syftet med denna uppsats är att erhålla en fördjupad förståelse för de karaktäristiska drag som användare upplever att vinylskivan har i en tid av digitala strömningstjänster. Därför har två frågeställningar formulerats som behandlar vilka kvaliteter som användare tillskriver mediet och vilka praktiker som de upplever är relaterade till det. Det teoretiska ramverket som underbygger denna uppsats är främst Jay David Bolters och Richard Grusins (1999) remedieringsteori och tanken om att medier står i en dialektisk relation till varandra och att det gör att vi tillskriver dem olika kvaliteter. Tillkommer gör även, bland andra, John Durham Peters och Eric W. Rothenbuhlers (1997), Lee Marshalls (2014) och Steve Jones och Martin Sorgers (2011) teoretiserande av vinylskivan och tillhörande praktiker. Den metod som ligger till grund för studien är den kvalitativa forskningsintervjun. Tre intervjuer har genomförts med olika användare. I intervjuerna framkom det att användarna stakar ut vinylskivans kvaliteter genom att kontrastera den mot digitala medier. Bland dessa framkom att vinylskivan upplevs ha ett mer levande och intimt ljud och som tillsammans med det stora fysiska formatet erbjuder en audiovisuell upplevelse. Vinylskivan upplevs som ett helhetskoncept med en trippel historicitet som refererar till produktionsögonblicket, dess eget åldrande och dess föregående ägare. De praktiker som användarna upplever att vinylskivan bjuder in till var dels ett aktivt samlande och dels en njutningsfylld interaktion med grammofonen där själva medieringen bejakas.

This thesis is basically an attempt to discuss the intrinsic intersubjective nature of the so-called ideal sciences, i.e. geometry or arithmetic. Based upon a thorough analysis of Husserls The Origin of Geometry and Derridas Edmund Husserl's Origin of Geometry: an Introduction this thesis takes geometry as an example of an ideal science. The main question of the thesis is how an ideal science or object is constituted. The thesis consist of two main chapters - “Geometry and Historicity” and “Language”- and a concluding discussion. "Geometry and Historicity” reflects upon the relationship between the ideal sciences, using geometry as an example, and historicity, time and traditionality." The “Language” chapter discusses the need for language to make communication within an intersubjective space possible", and further which implications writing has upon the formations of ideal structures. To conclude the thesis demonstrates how geometry is far from a 'neutral' science but is constituted and idealized within the intersubjective space. The thesis argues that geometry has been “traditionalized” as an authentic and, as it is conceived, true form of knowledge through a historical process of human relations. This is made possible with the intrinsic “objectifying” ability within language and more specifically the human literacy, which is essential for this “idealization” process. As a consequence our understanding of science needs further reflections on how language, historicity and ultimately human relations have played an essential part in its formation.

Denna uppsats söker besvara frågan ”Hur tolkas Jesu mor i nutida bibelkommentarer till Johannesevangeliet, utifrån de exegetiska forskningsfälten historicitet, litterärkritik och teologi?”. Syftet är att bidra till ett kritiskt och reflekterande samtal kring den exegetiska bibelkommentaren som genre, och i synnerhet bidra till en ökad förståelse av hur nutida exegetiska bibelkommentarer behandlar en teologiskt omstridd biblisk gestalt. Uppsatsen utgår från en teoretisk utgångspunkt som innebär att exegetik inte kan bedrivas opåverkad av exegetens egna föreställningar, varför skillnader mellan olika tolkningar är att förvänta. Uppsatsen har en kvalitativ, hermeneutisk metodansats. Det metodologiska tillvägagångssättet är att med hjälp av problemformuleringen och arbetsfrågorna analysera och diskutera hur Jesu moders historiska, litterära och teologiska roll i bibeltexterna Joh 2:1-11 och 19:25-27 tolkas i nio utvalda exegetiska kommentarer till Johannesevangeliet.I kapitel 1 introduceras teori, metod, avgränsningar, begrepp, angränsande forskning, material och disposition. I kapitel 2 presenteras de grekiska texterna till de aktuella perikoperna 2:1-11 och 19:25-27, som ett stöd för läsaren. I kapitel 3 analyseras de nio bibelkommentarerna i tur och ordning enligt arbetsfrågorna. I kapitel 4 sätts bibelkommentarernas respektive tolkningar i relation till varandra; och en diskussion kring likheter, skillnader och mönster förs. I samma kapitel presenteras en sammanfattande diskussion, uppsatsens slutsatser och förslag till framtida forskning.Uppsatsens slutsatser är (1) att Jesu mor som historisk gestalt är indirekt föremål för diskussion, genom en mer övergripande diskussion om Johannesevangeliet som ögonvittnesskildring eller ej, (2) att Jesu mor i allmänhet framstår som en rund, statisk (se 1.3 Teori och metod för en förklaring av dessa begrepp) karaktär i de analyserade kommentarerna, och (3) att Jesu mor av de flesta anses som en viktig teologisk gestalt, framförallt som en del i en uppfattad johanneisk teologi om en familj av troende som instiftas av Jesus; en ståndpunkt som dock väcker debatt och möter motstånd