Som privatpersoner ser vi världen och framförallt Europa krympa framför våra ögon i och med dagens globalisering och samtidigt vidgas vyerna för världens företag. Möjligheten att för företagen kunna anställa personal från alla världens hörn gynnar både den som söker jobb och den som söker ny personal. Att söka sig till en ny kultur kan verka lockande och allt fler tar tillfället i akt att genom arbetslivet upptäcka nya delar av Europa men är det verkligen så enkelt? I Italien som är Sveriges 10:e viktigaste handelspartner finns en rad svenska företag representerade, en kommunikation mellan länderna är därför naturlig. Kompliceras denna relation av det faktum att två kulturer möts eller är vår bild av att italienska och svenska ledare är två helt olika ledartyper endast en förlegad föreställning som för var dag som går suddas ut allt mer. Geert Hofstede framställde under slutet av 1960 och början av 1970 talet en teori som beskriver kultur utifrån fyra olika dimensioner som möjliggör jämförelser mellan olika kulturer. Hofstedes teori ligger till grund för den enkätundersökning som är basen i denna uppsats och som utformades för att visa den svenska och italienska kulturens uppfattning av dagens ledarroll. Enkätundersökningen genomfördes i två omgångar och i två urvalsgrupper, en italiensk och en svensk. Resultatet visar att kulturella skillnader finns mellan den svenska och italienska kulturen, ledarrollen har inte europeiserats men i jämförelse med Hofstedes studie är skillnaderna små.  Skillnaderna syns främst i två av Hofstedes kulturella dimensioner, maktdistans och osäkerhetsundvikande där Italien både har större grad av maktdistans och högre grad av osäkerhetsundvikande.

ABSTRACT Title: Cultural dimensions – and their relevance in the interpretation of TV commercials The purpose of this study has been to explain the cultural dimensions masculinity versus femininity and individualism versus collectivism and see what their impacts on interpreting commercials are. We also wanted to see if there are any other important aspects to consider when looking at the interpretation of TV-commercials. To fulfill this purpose we also used this research question:  How are the cultural dimensions relevant when it comes to interpreting TV-commercials? We used a qualitative approach when conducting this study. We found that the dimension individualism versus collectivism seemed the most applicable, while the respondents’ a nswers fitted the best to the highlighted theories. When looking at masculinity versus femininity the respondents’ answers were not as applicable to the highlighted theories, while it mostly reflected them as individuals and showed little connection to their cultural background. We also saw a couple of other factors that are important to consider when designing TV-commercials. How the language and the music is interpreted is important to think about, while it can appear a lot of misunderstandings here that interrupts the marketing message. How humor and symbols are interpreted is also important to consider, while it can vary a lot between different cultures.

Kultur differentierar samhällen världen över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den holländske forskaren Geert Hofstede har under mer än 40 år bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt värderat ett stort antal länder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av Osäkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrån Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frågor kopplade till nationell kultur baserade på Hofstedes dimensioner använts och personer på fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko. Utifrån dessa skillnader har tre punkter identifierats som anses särskilt viktiga för företag med verksamhet i landet; affärsrelationer, hantering av ledarskap och säkerhetsläget. Skillnader i hantering av dessa punkter anser uppsatsförfattarna bero på företagets storlek, typ av verksamhet i landet, resurser samt tidigare erfarenhet av internationalisering. Företag med verksamhet i Mexiko bör särskilt beakta hur man på bästa sätt efter sina förutsättningar skall gå tillväga vid hanteringav dessa skillnader i nationell kultur. / Culture differentiates societies worldwide and may cause problems for entrepreneurs who lack knowledge or underestimate the importance of those differences. The Dutch professor Geert Hofstede has for more than 40 years conducted research on cultural differences and rated and scored a large number of countries in various dimensions, which in this thesis consists of Individualism, Uncertainty Avoidance, Power Distance and Masculinity.The purpose of this thesis is to investigate how five Swedish companies perceive and handle cultural differences between Sweden and Mexico, based on Hofstede's four dimensions of national culture. To carry out this research, questions related to national culture based on Hofstede's dimensions have been compiled and people in five Swedish companies have been interviewed. The result shows there are clearly differences in national culture between Sweden and Mexico. Based on these differences three aspects has been indentified which are considered especially important for companies operating in Mexico; business relations, leadership management and security. The authors believe that the differences in the way of handling these aspects are based on the company’s size, type of business in Mexico, resources and previous experience of internationalization. Companies with operation in Mexico should especially consider, based on their ability, how to proceed in the best way when managing these differences in national culture.

The purpose of the study is to compare whether there is any connection between a country's masculinity and the country's transport emissions per capita. Furthermore, theories about Hofstede's masculinity index have been discussed as well as what attributes that characterize a country. Masculine countries tend to prioritize career and material rewards while feminine countries appreciate leisure and social contexts. Does a country's masculinity level affect attitudes to climate and emissions? This essay is written with a quantitative method and a deductive approach with elements of a qualitative method. The theoretical frame of reference has been used as the basis and together with the secondary data collected, a correlation analysis has been made to test the relationship between masculinity and transport emissions per capita. According to our analysis, it has been found that between the countries that the study has analyzed, there is a significant correlation between a country's masculinity level and transport emissions per capita. Since the study has shown that countries with a low masculinity index tend to have less transport emissions per capita, facts about the countries and a netnography have been used to explain the correlation that has arisen.

<p><strong>Problem: </strong>Det finns skillnader kring hållbarhetsredovisning mellan länder när det gäller reglering, tillämpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att påverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstått på grund av många orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning kulturen har en inverkan på hur de olika nordiska länderna väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning och hur företagen tillämpar GRI:s riktlinjer. Men även om intressenternas makt att påverka företagen att göra en hållbarhetsredovisning har någon förklaring i kulturen.</p><p><strong>Metod: </strong>Den insamlade<strong> </strong>datan är huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt. Vid telefonintervjuerna har vi utgått ifrån ett frågeformulär och låtit respondenterna besvara frågorna med egna ord. Respondenterna har valts utifrån Fredrik Ljungdahls affärsnätverk inom PwC (PricewaterhouseCoopers).                             </p><p><strong>Resultat: </strong>Det finns en svag kulturell förklaring till<strong> </strong>hur företagen i nordens länder väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning, tillämpa GRI:s riktlinjer samt vilken makt intressenterna har att påverka företagen till att hållbarhetsredovisa. Graden av lagstadgad kontroll kan förklara skillnader i reglering medan det inte finns någon kulturell förklaring till tillämpningen av GRI:s riktlinjer. Graden av maktdistans kan slutligen förklara intressenternas makt att påverka företagen till att hållbarhetsredovisa.</p> / <p><strong>Problem: </strong>There are some differences in sustainability reporting between countries when it comes to regulation, applying GRI:s (Global Reporting Initiatives) guiding principles, stakeholders´ power to influence and so on. These differences can appear from different reasons but in this graduate paper we will investigate if these differences can be explained by cultural factors.</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this paper is to describe and explain to which extent the culture has any impact on how the Nordic countries choose to regulate the sustainability reporting and how the companies apply GRI:s guiding principles. But also if the stakeholders´ power to affect companies to do a sustainability report can have its explanation in the culture.</p><p><strong>Method: </strong>The gathered data is mainly qualitative but has been complemented with quantitative data. The gathering has been done through literature research, telephone interviews and an e-mail contact. In the telephone interviews we used a question form although the interviewee was allowed to answer the questions in his or her own words. The interviewee have been chosen on the basis of Fredrik Ljungdahls business network within PwC (PricewaterhouseCoopers).            </p><p><strong>Result: </strong>There are a weak cultural explanation to how the Nordic countries choose to regulate the sustainability reporting, apply GRI:s guiding principles and which power the stakeholders´ have to influence the companies to do a sustainability report. The degree of statutory control can explain the differences in regulation while there are no cultural explanation to the application of GRI:s guiding principles. The degree of powerdistance can finally explain the stakeholders´ power to influence the companies to do a sustainability report.</p>

Problem: Det finns skillnader kring hållbarhetsredovisning mellan länder när det gäller reglering, tillämpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att påverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstått på grund av många orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning kulturen har en inverkan på hur de olika nordiska länderna väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning och hur företagen tillämpar GRI:s riktlinjer. Men även om intressenternas makt att påverka företagen att göra en hållbarhetsredovisning har någon förklaring i kulturen. Metod: Den insamlade datan är huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt. Vid telefonintervjuerna har vi utgått ifrån ett frågeformulär och låtit respondenterna besvara frågorna med egna ord. Respondenterna har valts utifrån Fredrik Ljungdahls affärsnätverk inom PwC (PricewaterhouseCoopers).                              Resultat: Det finns en svag kulturell förklaring till hur företagen i nordens länder väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning, tillämpa GRI:s riktlinjer samt vilken makt intressenterna har att påverka företagen till att hållbarhetsredovisa. Graden av lagstadgad kontroll kan förklara skillnader i reglering medan det inte finns någon kulturell förklaring till tillämpningen av GRI:s riktlinjer. Graden av maktdistans kan slutligen förklara intressenternas makt att påverka företagen till att hållbarhetsredovisa. / Problem: There are some differences in sustainability reporting between countries when it comes to regulation, applying GRI:s (Global Reporting Initiatives) guiding principles, stakeholders´ power to influence and so on. These differences can appear from different reasons but in this graduate paper we will investigate if these differences can be explained by cultural factors. Purpose: The purpose of this paper is to describe and explain to which extent the culture has any impact on how the Nordic countries choose to regulate the sustainability reporting and how the companies apply GRI:s guiding principles. But also if the stakeholders´ power to affect companies to do a sustainability report can have its explanation in the culture. Method: The gathered data is mainly qualitative but has been complemented with quantitative data. The gathering has been done through literature research, telephone interviews and an e-mail contact. In the telephone interviews we used a question form although the interviewee was allowed to answer the questions in his or her own words. The interviewee have been chosen on the basis of Fredrik Ljungdahls business network within PwC (PricewaterhouseCoopers).             Result: There are a weak cultural explanation to how the Nordic countries choose to regulate the sustainability reporting, apply GRI:s guiding principles and which power the stakeholders´ have to influence the companies to do a sustainability report. The degree of statutory control can explain the differences in regulation while there are no cultural explanation to the application of GRI:s guiding principles. The degree of powerdistance can finally explain the stakeholders´ power to influence the companies to do a sustainability report.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera skillnader i hur servicekvalitén inom servicenäringen i Sverige uppfattas av svenska studenter och kinesiska utbytesstudenter. Metod: I studien användes en kvantitativ metod med hjälp av enkäter med slutna svarsalternativ och ordinalskala, som distribuerades till totalt 324 svenska studenter och kinesiska utbytesstudenter. Vidare användes dataprogrammet IMB SPSS för att utföra faktoranalyser och klusteranalyser. Resultaten användes sedan för att testa de använda teorierna. Resultat: Genom att analysera de resultat som deducerats från insamlad data har studien bidragit med ytterligare data inom kulturområdet och servicenäringen. Studiens teoretiska referensram har stärkt de slutsatser som gjorts, men har även visat sig vara vag i vissa sammanhang. Studien har visat vissa intressanta skillnader i hur kinesiska utbytesstudenter och svenska studenter uppfattar servicekvalitén inom servicenäringen. Förslag till fortsatta studier: Studiens resultat skulle kunna bidra till förslag till fortsatta studier inom servicenäringsområdet och servicekvalité. Resultaten pekar även på att fortsatt forskning behövs inom studiens valda ämnesområde. Studiens bidrag: Studien genererar både praktiska och teoretiska bidrag som diskuterats. Studien lyfter framförallt fram brister i servicekvalitén inom den svenska servicenäringen för praktiker och teoretiker. / Purpose: The purpose of this thesis is to analyze differences in how service quality in the service sector in Sweden is perceived by Swedish students and Chinese exchange students. Method: In the study a quantitative method was used. For the study questionnaires was used with closed end answers which were distributed to 324 Swedish students and Chinese exchange students. The software program, IMB SPSS was used to complete factor- and cluster analysis. The results were then used to further strengthen or question the theory. Result: By analyzing the results deduced from the collected data, the study has contributed with additional data in the cultural field and the service industry. The study's theoretical framework has reinforced the conclusions that have been made, but has also proven to be vague in some contexts. The study has revealed some interesting differences in how Chinese exchange students and Swedish students perceive the quality of service in the service sector. Proposal for further studies: The study's results could contribute to proposals for further studies in the field of service industry and service quality. The results also indicate that further research is needed in the study selected topics. Contribution: The study generates both practical and theoretical contributions which have been discussed. The study highlights primarily produced gaps in service quality in the Swedish service industry for practitioners and theoreticians.

Cette recherche s’inscrit dans le domaine du management interculturel et du comportementorganisationnel. Plus précisément, elle examine la relation et les interactions entre cultureet engagement au travail, voire le sur-engagement ou addiction au travail. Dans cette perspective,nous tentrons d’analyser l’influence de la culture sur l’engament au travail et d’identifier,à partir du modèle de G. Hofstede. Les dimensions qui prédisposent à l’addiction au travail.Nous essayons également, pour les diverses variables culturelles (démographiques et autres),de déterminer également le niveau de leur impact en situation de travail. Nous étudierons parexemple les variables du genre, statut familial, générationnelle, le niveau d’éducation, d’expérienceet l’ancienneté (dans l’entreprise et dans le poste actuel), la position hiérarchique, ledegré d’autonomie.Par conséquent, cette étude va s’attacher à :1) Examiner les dimensions culturelles, l’engagement et l’addiction au travail, etleur interaction.2) Démontrer le poids de la culture sur ces derniers ; comparé aux variables évoquéessupra (genre, statut familial, génération, etc.).3) Modéliser le type de relations existantes entre les dimensions culturelles deHofstede, avec l’engagement au travail et de l’addiction au travail.4) Démontrer l’influence de l’engagement au travail sur l’addiction au travail.L’étude a été réalisée dans 48 entreprises dans les secteurs de l’automobile, de l’électroniqueet de l’électrique, et du secteur hôtelier en Thaïlande, avec 403 participants.Les résultats montrent que trois des dimensions culturelles d’Hofstede, à savoir la distancehiérarchique, la dimension masculinité/féminité, et l’orientation sur le long-terme obtiennentun score plutôt élevé, l’individualisme et le collectivisme ont un score modéré à bas, et lecontrôle de l’incertitude obtient un score basL’influence de la dimension masculine a été observée pour l’engagement au travail. Parailleurs, l’engagement au travail parmi les participants va de modéré à haut, alors que le niveaud’addiction au travail va de modérer à bas, et les niveaux d’engagements au travail sont différentsentre les groupes de gens célibataires et le groupe de gens mariés. Il sens ce qu’il n’yavoir ait pas de lien entre l’engagement au travail et l’addiction au travail. Pour de futuresétudes, ces résultats donnent un modèle pour l’engagement au travail motivé par la culture, ens’orientant sur l’addiction au travail. / This present study aims at the influence of culture by applying five cultural dimensions:power distance, individualism versus collectivism, masculinity versus femininity, uncertaintyavoidance, and long-term orientation, to study their relationships with work engagement inorder to create the work engagement model driven by culture and orientation to workaholism.The study had been done in 48 companies in automobile, electronic and electronic, and hotelsectors in Thailand, with 403 participants. The result shows the score of three cultural dimensionsinclude power distance, masculinity, and long-term orientation are moderate to high, individualismis moderate to low, and uncertain voidance score is low. In addition to the powerdistance and individualism levels are varied according to educational levels. Furthermore, thework engagement level among participants is moderate to high, while workaholism level ismoderate to low, and the work engagement levels are difference between single and marriedgroup. The influence of masculinity had been found in work engagement and workaholism,thus masculinity culture can drive work engagement and workaholism. In addition to, there isno relationship between work engagement and workaholism.

Omfattande forskning förekommer inom området kultur och korruption men med motsägande resultat om kulturens faktiska effekt. Till viss del beror de varierande utfallen på analysnivån, studiens utförande eller användningen av förklarande variabler. Denna studie omfattar totalt 84 länder världen över och baseras på undersökningar och datagenerering från kulturforskaren Geert Hofstedes fyra ursprungliga kulturella dimensioner. Dimensionerna kombineras med data från ett korruptionsindex publicerat av den oberoende och ideella organisationen Transparency International. För att påvisa vilka kulturella faktorer som faktiskt kan förklara korruptionsgraden i länder utförs multipel- och enkel linjär regressionsanalys för att söka klarhet i den bristande konsensus som existerar inom den nationella kulturforskningen. Vidare utförs en klusteranalys för att söka samband som inte kunnat påvisas genom regressionsanalyserna. Studiens resultat framlägger bevis för att kultur till viss del verkar som påverkande faktor för korruptionsgraden i länder men att fler faktorer, exempelvis ekonomiska aspekter, bör tas i beaktande i vidare forskning.

The effect of national culture on the performance of teams is becoming an increasingly important issue in advanced western countries. There are many interlinked reasons for this, including the increasing globalisation of companies and the use of joint ventures for the development of expensive platforms. A further issue relates to the export of complex sociotechnical systems, where a culture clash between designer/manufacturer and user can lead to significant problems. This report describes research work that was carried out to analyse the cultural factors that influence the performance of teams (including researchers, designers, operators and crews), and to determine whether these factors could be captured in a tool to provide assistance to team managers and team builders. The original point of interest related to the development of increasingly complex sociotechnical systems, for example nuclear power stations, oil refineries, offshore oil platforms, hospital systems and large transport aircraft. Answers that might be sought, in particular by the senior managers of global companies, include (1) the best teams (or best national locations) for fundamental research, industrial research & development, product/system improvement and other key activities, and (2) the implications for system performance and, as a result, for system design, of targeting an eastern Asian market, a South-American market, etc. A literature review was carried out of the effects of culture on team performance, of culture measures and tools and of task classifications; in addition, empirical evidence of the validity of measures and tools was sought. Significant evidence was found of the effects of culture on teams and crews, but no national culture-based team performance prediction tools were found. Based on the results of the literature review, Hofstede's original four-dimension cultural framework was selected as the basis for the collection and analysis of empirical data, including the results of studies from the literature and the researcher s own empirical studies. No team or task classification system was found that was suitable for the purposes of linking culture to team performance, so a five-factor task classification was developed, based on the literature review, to form the basis of the initial modelling work. A detailed analysis of results from the literature and from the author s pilot studies revealed additional culture-performance relationships, including those relating to cultural diversity. Three culture-performance models were incorporated into software tools that offered performance prediction capabilities. The first model was primarily a test bed for ideas; the second model incorporated a task/behavioural approach which achieved limited success; the third and final model was evaluated against a range of team and crew performance data before being tested successfully for acceptability by users. The research results included the discovery that the effects of cultural diversity must be sought at the individual cultural dimension level not at the composite level, that the effects of national culture on team performance are consistent and strong enough to be usefully captured in a predictive culture tool and that the relationship between culture and behaviour is moderated by contextual factors.