Universiẗat, Diss., 2004 u.d.T.: Dietz, Alexander: Der homo oeconomicus in der Perspektive theologischer Wirtschaftsethik--Heidelberg. / Literaturverz.: S. 287 - 308.

Esta Dissertação tem como objetivo o estudo das uniões homoafetivas desde a inexistência jurídica destas uniões, passando pelo reconhecimento como uma sociedade de fato e não como um instituto do direito de família, até chegarem aos dias de hoje, com o reconhecimento pelo Supremo Tribunal Federal, como sinônimos perfeitos de família. Analisa os pré-conceitos sobre a homossexualidade ao longo da história, e a formação do preconceito advindo de tais concepções. Mostra a evolução da família formada por pares homossexuais na legislação, na jurisprudência e na doutrina. Partindo do exame dos fundamentos da união estável e do casamento, analisa a evolução destes institutos fundados inicialmente na diversidade de sexos até a aceitação atual para os pares homossexuais. A homoparentalidade é estudada sob as formas da adoção, da reprodução artificial medicamente assistida e da gestação de substituição. O panorama estrangeiro é mostrado por meio da visão, sobre o assunto, de vários países. Ao final, são apresentadas as propostas de alterações legislativas existentes, finalizando com a nossa proposta legislativa. / Cette dissertation a comme objectif létude des unions homo-affectives* depuis linexistence juridique de ces unions, en passant par la reconnaissance comme une société de fait et pas comme une institution du droit de la famille, en arrivant jusquà aujourdhui, avec la reconnaissance par la Cour Suprême comme équivalent de la famille. Elle analyse les préjugés sur lhomosexualité à travers lhistoire et la formation du préjudice découlant de ces conceptions. Elle montre lévolution de la famille formée par des couples homosexuels dans la législation, la jurisprudence et la doctrine. En se basant sur lexamen de lunion stable et du mariage, on analyse lévolution de ces institutions dabord fondées sur la diversité des sexes jusquà lacceptation actuelle des couples homosexuels. Lhomoparentalité est étudiée dans ses différentes formes que sont ladoption, la reproduction artificielle médicalement assistée et la grossesse de remplacement. Le panorama étranger est représenté par la vision sur le sujet de plusieurs pays. Enfin, les propositions des changements législatifs existants sont présentés, en achevant par notre proposition législative.

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

Diss.--Göteborgs universitet, 2005. / Bibliogr. p. 238-250.

Diss.--Kulturgeschichte und Kulturkunde--Universität Hamburg, 1994. / Bibliogr. p. 311-327.

No description available.

archives@tulane.edu / The goal of this project was to examine patterns of craniofacial ontogeny in three species of baboons, Papio anubis (n = 55), P. cynocephalus (n = 43), and P. ursinus (n = 42), and three species of macaques, Macaca. cyclopis (n = 34), M. fascicularis (n = 55), and M. mulatta (n = 59) to determine the degree to which they exhibited similarities and differences in ontogeny, and then to apply those findings to Neandertals (n = 12) and modern humans (n = 42) to better understand ontogenetic variation within Homo. Macaques and baboons were chosen as model species because, like Neandertals and modern humans, they have relatively large geographic ranges, and this study aimed to investigate whether that had any impact on shifts in ontogeny. First, virtual 3D models of each individual were created in Agisoft Photoscan. Then 3D coordinates from 39 type I and type II landmarks representing the entire cranium from each individual were collected in Stratovan Checkpoint. Missing landmarks were estimated in R and statistical analyses were conducted in Paleontological Statistics (PAST). The results indicate that Neandertals and modern humans share parallel postnatal growth trajectories, which is in agreement with existing literature. However, there was some indication of non-parallel trajectories among baboons and macaques. Specifically, in some, though not all, aspects of shape, P. anubis and P. ursinus have divergent trajectories, as does M. cyclopis compared to both M. fascicularis and M. mulatta. One possible explanation for these differences lies in their geographic ranges. Although there is interspecific overlap in baboon ranges and baboons are known to hybridize, P. anubis and P. ursinus ranges do not touch. Similarly, although there is overlap in the ranges of M. fascicularis and M. mulatta and evidence of interbreeding between the two species, M. cyclopis is isolated on the island of Taiwan. Thus, while additional data, especially in terms of larger juvenile sample sizes are needed to confirm this pattern, the results of this study suggest possible subtle divergences in ontogeny of species whose ranges do not overlap and who therefore do not hybridize in their natural environments. / 1 / Whitney Karriger

Septinas compreendem uma conservada família de proteínas de ligação a nucleotídeo de guanina e formação de heterofilamentos. Em termos estruturais, elas possuem uma organização comum: um domínio GTPase central, uma região N-terminal e um domínio C-terminal, este último é predito para formar estruturas em coiled coil. Atualmente, o heterocomplexo de septinas humanas (SEPT2/SEPT6/SEPT7) mais bem caracterizado revela a importância do domínio GTPase na formação do filamento, todavia a ausência de densidade eletrônica para os domínios C-terminais faz com que sua função permaneça obscura. Estudos com septinas de mamíferos, e de outros organismos como C. elegans e S. cerevisea sugerem que alguns grupos de septinas (por exemplo, II e IV em mamíferos) interagem através de seus domínios C-terminais, e estes poderiam atuar de modo determinante para a montagem correta do filamento. Assim, o presente projeto objetivou estudar a afinidade homo/heterotípicas para os domínios C-terminais das septinas humanas dos grupos II (SEPT6C/8C/10C/11C) e IV (SEPT7C), investigando se esses domínios contribuem para preferência das septinas interagirem com proteínas de grupos distintos durante a formação do heterofilamento. Os domínios C-terminais foram expressos em E. coli e purificados. Foram conduzidos estudos de ultracentrifugação analítica e espectropolarimetria de dicroísmo circular, que permitiram identificar maior afinidade e estabilidade da associação heterotípica comparada à homotípica. Foram obtidas constantes de dissociação aparente para homodímeros em torno de baixo µM, enquanto que para heterodímeros os dados já existentes no grupo revelaram constante de dissociação na ordem de nM. Para entender os fatores no nível atômico responsáveis pela significativa predileção na interação entre os domínios C-terminais dos grupos II e IV foram realizados estudos utilizando modelagem e análise das sequências primárias. As análises sugerem a presença de um alto número de resíduos carregados na posição a do coiled coil como responsável pela seletividade. Consequentemente, o heterodímero seria favorecido em virtude do menor efeito repulsivo proveniente do intercalamento dos resíduos carregados em a. Desse modo, os resultados indicaram a atuação decisiva ou cooperativa dos domínios C-terminais na organização preferencial das septinas durante a formação do filamento, favorecendo a interface NC entre septinas dos grupos II e IV. / Septins comprise a conserved protein family that binds guanidine nucleotide and forms heterofilaments. In structural terms they have a common organization: a central GTPase domain, a N-terminal domain and a C-terminal domain, this last one is predicted to form coiled coil structures. Currently, the human septin heterocomplex best characterized (SEPT2/SEPT6/SEPT7) reveals the importance of the GTPase domain in filament assembly, however the absence of electron density for the C-terminal domains makes its function still unknown. Studies with mammals septins, and of others organisms like C. elegans and S. cerevisea suggests that some septins groups (e.g. II e IV in mammals) interact via its C-terminal domains and this could act in a determinative way to correct filament assembly. In this way, this project aimed to study the homo/heterotypical affinity for the C-terminal domains of human septins belonging to groups II (SEPT6C/8C/10C/11C) e IV (SEPT7C), investigating whether this domain contributes with the preference of septins to interact with proteins of different groups during assembly of the heterofilament. The C-terminal domains were expressed in E. coli and purificated. It was carried out studies using analytical ultracentrifugation and circular dichroism spectropolarimetry tecniques which allowed identification of major affinity and stability in the heterotypical association compared to homotypical. It was measured apparent dissociation constants for homodimers of low µM range while for heterodimers our group\'s data shows dissociation constants in the nM range. To understand at atomic level the factors responsible for this significant preference in the C-terminal domains interaction between groups II and IV was performed molecular modelling studies and analysis of the primary sequence. These analysis suggests the presence of a high number of charged residues in position a of the coiled coil as responsible for selectivity. Consequently, the heterodimer would be therefore favoured because of the minor repulsive effect coming from the staggered of charged residues in a. Thus, these results indicate the crucial or cooperative action of C-terminal domains in preferential organization of septins during filament assembly, favouring the NC interface between septins of groups II and IV.

Bakgrund: Rationalitetsteorin har två separata preciseringar för individer som agerar rationellt, baserat på om handlingen är av enkel eller komplicerad karaktär. Är handlingen enkel kan individen, som då kallas Homo Oeconomicus, utan svårigheter identifiera när nyttan är större än kostnaden och utifrån individens egenintresse fattas beslut som gagnar henne/honom själv. Det finns dock faktorer såsom exempelvis osäkerhet som begränsar handlingsmöjligheterna och försvårar beslutstagandet, vilket gör handlingen komplicerad. Det som inom den förstnämnda definitionen anses vara ett irrationellt beteende kan ses som rationellt inom den andra. Båda begreppen används vid analyser av ekonomiskt beteende, vilket vi har gjort i denna undersökning där vi valt att studera ett visst beteende, att skicka julkort. Det kan anses vara irrationellt att skicka poststämplade julkort när det finns billigare och snabbare sätt att önska någon god jul. Trots detta är det många som skickar. Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån en teoretisk referensram redogöra för olika betydelser av begreppet rationalitet och sedan applicera dem på ett vardagligt mänskligt beteende, att skicka julkort. Utgångspunkten för uppsatsen är målinriktad rationalitet. Utifrån denna rationalitetssyn vill vi studera om begreppet är tillräckligt för att förklara det valda konkreta mänskliga beteendet eller om komplement till begreppet behövs. Metod: För att uppfylla syftet har målinriktad- och värdeinriktad rationalitetsteori använts. En enkätundersökning beträffande julkortsskickande har genomförts vid Linköpings universitet. All information har sedan använts för en analys av rationlitets-begreppet. Resultat: Genom vår undersökning ser vi att målinriktad rationalitet är nödvändig för att förklara mänskligt beteende eftersom det finns ett fåtal individer som agerar enligt den. Det finns dock individer som är målinriktat rationella men som tvingas agera annorlunda på grund av sin omgivning. För att visa att även dessa individer är rationella krävs också värdeinriktad rationalitet som förklaringsgrund. Genom att skicka julkort bekräftar individer exempelvis vänskap som på lång sikt blir rationell. Genom att skicka julkort och använda det som en tumregel, kan de även undvika skuldkänslor och sökkostnader av olika slag, vilket kan vara rationellt. Viljan att inte avvika bekräftas genom resultatet då många uppger att de kommer att fortsätta att skicka julkort.Homo Oeconomicus Maturus tar hänsyn till avvikande mänskligt beteende utan att beteendet anses irrationellt, samtidigt som den kan förklara målinriktat rationellt beteende. Vi anser att HOM-modellen kan vara ett sätt att föra målinriktad- och värdeinriktad rationalitet närmare, vilket vi grundar på undersökningsresultatet.

<p>Bakgrund: Rationalitetsteorin har två separata preciseringar för individer som agerar rationellt, baserat på om handlingen är av enkel eller komplicerad karaktär. Är handlingen enkel kan individen, som då kallas Homo Oeconomicus, utan svårigheter identifiera när nyttan är större än kostnaden och utifrån individens egenintresse fattas beslut som gagnar henne/honom själv. Det finns dock faktorer såsom exempelvis osäkerhet som begränsar handlingsmöjligheterna och försvårar beslutstagandet, vilket gör handlingen komplicerad. Det som inom den förstnämnda definitionen anses vara ett irrationellt beteende kan ses som rationellt inom den andra. Båda begreppen används vid analyser av ekonomiskt beteende, vilket vi har gjort i denna undersökning där vi valt att studera ett visst beteende, att skicka julkort. Det kan anses vara irrationellt att skicka poststämplade julkort när det finns billigare och snabbare sätt att önska någon god jul. Trots detta är det många som skickar. </p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån en teoretisk referensram redogöra för olika betydelser av begreppet rationalitet och sedan applicera dem på ett vardagligt mänskligt beteende, att skicka julkort. Utgångspunkten för uppsatsen är målinriktad rationalitet. Utifrån denna rationalitetssyn vill vi studera om begreppet är tillräckligt för att förklara det valda konkreta mänskliga beteendet eller om komplement till begreppet behövs. </p><p>Metod: För att uppfylla syftet har målinriktad- och värdeinriktad rationalitetsteori använts. En enkätundersökning beträffande julkortsskickande har genomförts vid Linköpings universitet. All information har sedan använts för en analys av rationlitets-begreppet. </p><p>Resultat: Genom vår undersökning ser vi att målinriktad rationalitet är nödvändig för att förklara mänskligt beteende eftersom det finns ett fåtal individer som agerar enligt den. Det finns dock individer som är målinriktat rationella men som tvingas agera annorlunda på grund av sin omgivning. För att visa att även dessa individer är rationella krävs också värdeinriktad rationalitet som förklaringsgrund. Genom att skicka julkort bekräftar individer exempelvis vänskap som på lång sikt blir rationell. Genom att skicka julkort och använda det som en tumregel, kan de även undvika skuldkänslor och sökkostnader av olika slag, vilket kan vara rationellt. Viljan att inte avvika bekräftas genom resultatet då många uppger att de kommer att fortsätta att skicka julkort.Homo Oeconomicus Maturus tar hänsyn till avvikande mänskligt beteende utan att beteendet anses irrationellt, samtidigt som den kan förklara målinriktat rationellt beteende. Vi anser att HOM-modellen kan vara ett sätt att föra målinriktad- och värdeinriktad rationalitet närmare, vilket vi grundar på undersökningsresultatet.</p>