Vårdande kan handla om att skapa tillit till patienten för att på så sätt kunna stödja i hälsoprocessen. Patienten behöver mötas av en vårdare som förstår och tar hon eller han på allvar. Detta gör att en vårdande relation får möjlighet att skapas. De flesta vårdare som utsatts för en hotfull patient känner att den vårdande relationen kan påverkas oavsett vem hotet kommer ifrån. Hot och våld är ett ständigt växande problem som ökat de senaste åren, vilket utgör en stor risk för hälso- och sjukvårdspersonalen. Ambulanspersonalens förhållningssätt kan antas ha stor påverkan på patientens upplevelse av sin livssituation och sin sjukdom.  Hotfullhet kan orsaka skada och lidande för patienten, närstående och personal, vilket kan hämma ambulanspersonalen. Att få förståelse för hur situationerna upplevs kan bidra med kunskap för att underlätta kommande vårdtillfällen. Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens upplevelser av vårdandet i samband med hot från patient eller anhörig. En kvalitativ intervjustudie genomfördes för att få fram ambulanspersonalens upplevelser av fenomenet. Åtta deltagares berättelser skapade datamaterialet som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att ambulanspersonalen upplever att de påverkas i sitt vårdande av patienten i hotfulla situationer där de bland annat undviker att göra vissa delar i vårdandet då de upplever rädsla. Bemötandet var också en punkt som belystes på som viktigt i samband med vården av patienten och hur mötet med patienten genomfördes kunde i sin tur påverka vårdandet. Om man som vårdare inte kan känna trygghet under sitt arbete kan det var nästintill omöjligt att utföra vårdandet. Hur man som vårdare bemöter patienten upplevs kunna förändra hur patienten bemöter en tillbaka och därmed hur en hotfull situation utvecklar sig.

Nationsgränsernas betydelse har efter de västerländska kolonialmakternas expansion och senare tillbakadragande kommit att diktera livsstilen för ett stort antal människor världen över. Införandet av reella fysiska gränser och en demokratisk institutionaliserad samhällstruktur ses därför idag ofta som det normerande styrelseskicket, och grupperingar vilka lever utanför den accepterade strukturen tillskrivs ofta ett stort antal stigmatiserade uppfattningar. I den här uppsatsen har jag därför, i huvudsak utifrån Owen Lattimores teoretiska resonemang, undersökt hur relevanta geopolitiska rörelser och samhällsförändringar har påverkat det traditionellt nomadiserande Kirghisfolket i norra Afghanistan. Detta under de senaste decennierna av stigmatisering, utanförskap och en tillskriven status av hotfullhet. Bland annat genom 1980-talets relokalisering till östra Turkiet och genom det västerländska användandet av terrorbegreppet. Ett stort fokus ligger även på det dikotomiska förhållandet mellan den dominante normerande samhällsstrukturen och den underordnades jakt på självbestämmande och frihet.

Arbetet undersökte hur hotfull betraktaren uppfattade en varelse utifrån olika grader av våta alternativt torra ytegenskaper, genom enbart visuell perception. Arbetet inleds med en genomgång av tidigare forskning kring visuell perception, ytors relationer till fruktan samt hotfullhet i form och färg. Definitioner för begreppen ”Yta” och ”våt- och torrhet” skapades även, med vetenskapliga belägg. Artefakten som skapades för arbetet bestod av 10 stycken 2D-bilder, indelade i två bildserier med olika färgmättnad. Bilderna föreställde en och samma varelse som skapades med olika grader av våt- och torrhet på dess yta. En kvantitativ webbenkät användes för att undersöka respondenterna upplevda hotfullhet hos de olika bilderna. Resultatet visade att respondenterna upplevde bilderna som mer hotfulla ju våtare de blev, men ökningen i hotfullhet var marginell, andra faktorer verkade spela större roll i hur hotfull varelsen upplevdes.

Denna studie genomfördes i syfte att besvara frågan “kan känslan av hotfullhet hos enkaraktär med inslag av obehagligt formspråk samt röd som basfärg skifta beroende påtypen av färgharmoni som används?”. Tidigare forskning kring form, färg och deraspåverkan på känslor och intryck sammanställdes och användes som ett ramverk när 12artefakter föreställande 2 karaktärer iklädda 6 olika färgharmonier skapades införstudien. Dessa artefakter skickades ut till 44 deltagare i en enkät där de fick betygsättakaraktärernas hotfullhet. Studien visar att en större spridning i kulör på ett färghjul haren tendens att minska den upplevda hotfullhet som finns hos karaktärer med röd somnyckelfärg. Etiska aspekter kring sexualisering av kvinnliga karaktärer tas upp iförhållande till studien, och resonemang förs kring dess påverkan på studien i helhet.Framtida forskning resoneras kring, och möjliga applikationer på praktiskt arbete ispelindustrin diskuteras kort.