Housing preferences are unique to each individual. Nevertheless, there are certain similarities between the residential needs within the same demographic groups. This research will focus on the students’ housing preferences. The aim is to understand the factors affecting the decision-making process regarding the choice of housing by students in Lublin, Poland. The findings provide guidelines for the future student housing (re)development in the local area. The theoretical concepts used are The Theory of Basic Human Values and The Means-End Chain Theory. They assume that when making decision, the consumer is affected by his/her core values. The research strategy uses qualitative approach. It consists of both primary and secondary data. The first includes conducting interviews with 15 students. The second is based on the literature review and the official documents available at the official local government’s website. The limitations of the research are the bias of authors’ interpretation and exclusion of the students attending smaller, private universities, which may give an inadequate picture for the generalisation of the population. The findings are that the location, finance, privacy continue to be the key determinants in students’ housing choices. Moreover, students value the ability to personalise their rooms and having no noise distractions. They are also attracted to the attributes that improve their sleeping quality. The new generations of students value happiness and have high expectations. Thus, people responsible for the future (re)developments should keep those in mind, when designing the accommodation for students. The implications and guidelines are at the end of each section of data analysis. / Bostadspreferenser är unika för varje individ. Dock, finns det vissa likheter i bostadsbehov inom samma demografiska grupper. Denna studie fokuserar på studenternas boendepreferenser. Syftet är att förstå de faktorer som påverkar beslutsprocessen kring val av bostad för studenter i Lublin, Polen. Resultaten ger ett förslag till framtidsutvecklingen för studentboende i lokalområdet. De teoretiska begreppen som används är Theorin av grundläggande mänskliga värderingar och The Means-End Värdekedja. De innebär att när beslut fattas då påverkas konsumenten av sina grundläggande värden. Forskningsstrategin är baserad på kvalitativ metodologi. Den använder både primär och sekundär data. Den första inkluderar intervjuer med 15 studenter. Den andra baseras på litteraturöversikten och de officiella dokumenten som finns på den offentliga kommunens hemsida. Forskningsbegränsningarna här bias som kommer ifrån författarnas tolkning och resultatet är begränsat med syn på eleverna som går på privata universitet, vilket kan ge inte tillräcklig bild för generaliseringen från den statistiska populationen. Slutsatser är att lokaliseringen, finansieringen och integriteten fortsätter att vara de viktigaste determinanterna i studenternas bostadsval. Dessutom värderar eleverna förmågan att anpassa sina rum på individnivå och inte ha bullerstörningar. De lockas också till de attributen som förbättrar deras sömnkvalitet. De nya studentgenerationerna uppskattar lyckan och har höga förväntningar. Således bör personer som är ansvariga för framtidsutvecklingen tillämpa dem när de utveckla studentboende. Slutsatser och förslaget på de nya riktlinjerna finns i slutet av varje dataanalyskapitel.

Denna studie syftar till att undersöka studenters bostadspreferenser, förväntningar och krav på bostäder i Malmö. Studien är därav geografiskt begränsad med fokus på studenter med koppling till Malmö. Genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder, inklusive enkäter och semistrukturerade intervjuer med studenter i Malmö, analyseras ett antal faktorer (såsom ekonomiska aspekter, standard och kvalitet, läge, transportmöjligheter, boendeform, säkerhet och trygghet, samt miljöaspekter) och hur dessa påverkar studenternas bostadsval. Studien ger djupgående insikter i studenternas bostadspreferenser i Malmö och belyser de utmaningar och överväganden de möter i sin strävan efter lämpligt boende. Genom att förstå dessa preferenser kan bostadsföretag och planerare skapa mer anpassade och attraktiva bostadslösningar för studenterna i Malmö, vilket i sin tur kan förbättra studenternas boendemiljö och trivsel. Resultaten visar att ekonomiska aspekter, moderna bekvämligheter, läget och närhet till viktiga faciliteter är avgörande för studenterna. Studenternas prioriteringar vid bostadsval domineras av kostnad, där de är villiga att betala mellan 5000-6000 kr/mån och värdesätter hög standard och bekvämligheter som diskmaskin och tvättmaskin. De föredrar ensamboende för att ha eget utrymme och undviker delade boenden om möjligt. Läget är avgörande, med närhet till lärosäten, centrum och vardagsfaciliteter som matbutiker. God och lättillgänglig kollektivtrafik är även viktigt för studenterna. Trots betydelsen av säkerhet och trygghet, prioriteras detta inte alltid högst, medan miljöcertifieringar bortprioriteras till förmån för andra faktorer. Trots varierande preferenser är budgetbegränsningar ofta en faktor som leder till kompromisser. / This study aims to investigate students’ housing preferences, expectations, and requirements for housing in Malmö. The study is geographically limited to students with connections to Malmö. By combining qualitative and quantitative methods, including surveys and semi-structured interviews with students in Malmö, several factors (such as economic aspects, standard and quality, location, transportation options, housing form, safety and security, and environmental aspects) and how these affect students' housing choices are analyzed. The study provides in-depth insights into students' housing preferences in Malmö and highlights the challenges and considerations they face in their search for suitable accommodation. Understanding these preferences can enable housing companies and planners to create more tailored and attractive housing solutions for students in Malmö, thereby improving their living environment and well-being. The results show that economic aspects, modern amenities, location, and proximity to essential facilities are crucial for students. Students' priorities in housing choices are dominated by cost, with willingness to pay between 5000-6000 SEK/month and valuing high standards and amenities such as a dishwasher and washing machine. They prefer single occupancy for personal space and avoid shared accommodations if possible. Location is crucial, with proximity to educational institutions, city centers, and everyday amenities like grocery stores. Good and accessible public transportation is also important for students. Despite the importance of safety and security, these are not always top priorities, while environmental certifications are deprioritized in favor of other factors. Despite varying preferences, budget constraints often lead to compromises.

Syftet med denna studie är att kontextualisera gentrifiering begreppet i tre områden iStockholm. Att tillämpa gentrifiering begreppet och förstå vilka parametrar som är avbetydelse i dessa områden. Metoden har bestått av en litteratur och dokumentstudie för attundersöka tidigare forskning kring gentrifieringsoch bostadspolitik. För att förstå bakgrundenoch orsakerna till gentrifieringsprocessen och hur gentrifiering kommer till uttryck idag. Detär en kvalitativ fallstudie av tre utvalda områden i Stockholm. Inom ramen av fallstudienutfördes en analys av dokument, statistik och tidningsartiklar. Vidare genomfördes en intervjumed områdesstrategen för Östra Söderort.Resultatet redovisar den historiska stadsutvecklingen av dessa områden och dess värdefullakulturhistoriska byggnader och arkitektur. Det redovisar statistik som ger en övergripandeförståelse av områdena och i resultatet redogörs det angående förändringar i bostadspriser ochombildningsprocesser.Slutsatserna i denna studie redogörs av identifierade värden som är viktiga i engentrifieringsprocess. Kvaliteter som främjar gentrifiering. De identifierade värden utgår frånindividers boendepreferenser samt värden som identifierats i områdena av litteraturen. Detfinns universella värden som tillgång till en fungerande kollektivtrafik och dess geografiskaläge. Grönska är ett universellt värde och uppfattas som viktigt och attraktivt. Småskalighetenav bebyggelse är av betydelse då det bidrar till autenticitet och identitet. Arkitektur är av storvikt och vilken tidsperiod det är byggt, då den besitter ett kulturellt och socialt värde. Studienvisar att större lägenheter till ett förmånligt pris har främjat gentrifiering. Ägandet av bostäderär av betydelse i en marknadsstyrd bostadsmarknad. I gentrifieringsprocessen omvandlashyresbostäder till bostadsrätter vilket medför att har råd att bo kvar och att en annan klass harmöjlighet att ta över. / The purpose of this study is to contextualize the concept of gentrification in three areas inStockholm. To apply the gentrification concept and understand what parameters are ofimportance in these areas. The method has consisted of a literature and document study toexamine previous research on gentrification and housing policy. To understand the backgroundand the reasons for the gentrification process and how gentrification is expressed today. Theis a qualitative case study of three selected areas in Stockholm. Within the framework of the case studyanalysis of documents, statistics, and newspaper articles was performed. An interview was also conductedwith the area strategist for Östra Söderort.The results report the historical urban development of these areas and their valuablecultural-historical buildings and architecture. It reports statistics that provide an overallunderstanding of the areas and the result it is reported regarding changes in housing prices andtransformation processes.The conclusions of this study are presented by identifying values ​​that are important in agentrification process. Qualities that promote gentrification. The specified values ​​are based onindividuals' housing preferences as well as values ​​determined in the areas of the literature. Thenthere are universal values ​​such as access to a functioning public transport and its geographicallocation. Greenery is a universal value and is perceived as necessary and attractive. The small scaleof buildings is important as it contributes to authenticity and identity. Architecture is a greatweight and what period it is built, as it possesses a cultural and social value. The studyshows that larger apartments at a favorable price have promoted gentrification. Homeownershipis important in a market-driven housing market. The gentrification process is transformedrental housing into condominiums, which means that you can afford to stay and that another class hasan opportunity to take over.

Syftet med studien är att undersöka hur coronapandemin påverkat människors boendepreferenser, vilka effekter det fått på intresset för att bo på landsbygden och om trenden för en ny grön våg uppstått, likt den på 1970-talet. Detta för att erhålla ett bredare perspektiv på hur pandemin påverkat samhället, med utgångspunkt i betydelsen av hemmets egenskaper och närmiljö. Studien besvarar följande frågor: ● Hur har boendepreferenserna i Värmland förändrats under coronapandemin? ● Har coronapandemin blivit ett startskott för en ny utflyttningstrend till landsbygden, likt den gröna vågen som inträffade under 1970-talet? Studien grundar sig primärt i en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning riktad till urvalsgruppen Värmlandsbor över 18 år, för att undersöka frågeställningarna. Den bygger dessutom på en sekundäranalys av kommentarer till P4 Värmland Sveriges Radios Facebookinlägg om varför folk väljer att bo kvar på glesbygden. Perioden som studerats har avgränsats till åren 2020 och 2021. Utifrån studiens presenterade litteraturbakgrund visar analysen av det empiriska materialet påökad attraktivitet för landsbygden och mindre orter. Större boyta har efterfrågats i högre grad under pandemiåren än tidigare. Även betydelsen av närhet till natur- och grönområden samt tillgång till trädgård, uteplats eller balkong har ökat betydligt under coronapandemin, jämfört med innan. Samtidigt har viljan att bo citynära sjunkit. Under 1970-talets gröna våg var politiken det främsta motivet till utflyttning till landsbygden. Idag är det snarare längtan till naturen och lugnet som ligger bakom, men också att flytta närmare familj och vänner som redan bor där. Dessutom har intresset för odling ökat under pandemin, vilket delvis lockar till ett liv på landsbygden. Det finns även en trygghetsfaktor i att odla sin egen mat och vara självförsörjande i osäkra tider, såsom under coronapandemin. Övergången till distansarbete har för många gjort det möjligt att ta steget att flytta till landsbygden, eftersom arbetsplatsen inte längre kräver fysisk närvaro i samma utsträckning som innan pandemin. Det har dessutom visat sig att majoriteten vill fortsätta arbeta hemifrån i viss mån i även i framtiden. Det är dock för tidigt att säga om trenden kommer bestå. / The purpose of this study is to investigate how the corona pandemic has affected people's housing preferences, how it has affected the interest in living in rural areas and whether the trend for a new green wave has emerged, similar to the one that occurred in the 1970s. This to obtain a broader perspective on how the pandemic has affected society, based on the valuation of different characteristics of homes and their local environment. This study has answered the following questions: ● How housing preferences in Värmland have changed during the corona pandemic? ● Has the corona pandemic become the starting point for a new emigration trend to rural areas, like the green wave that occurred in the 1970s? The study is primarily based on a quantitative method in the form of an internet-based survey aimed at the selection group of residents in Värmland over the age of 18, to investigate the research questions. The study is also based on a secondary analysis of comments to a Facebook post published by the Swedish radio channel P4 Värmland Sveriges Radio about why people choose to stay in rural areas. The examined period has been limited to the years 2020 and 2021. Based on what is presented in the literature background, the analysis of the empirical material shows increased attractiveness for rural areas and smaller towns. Larger living space has been in greater demand during the pandemic years than before. The importance of closeness to nature and green areas as well as access to garden, patio or balcony increased significantly during the corona pandemic, compared with before. At the same time, the desire to live close to a city has declined. During the green wave of the 1970s, political motives were the main reason for moving to rural areas. Today, it is rather the longing for nature and tranquillity that lies behind the decision, but also to move closer to family and friends who already live there. Moreover, the interest in cultivation has increased during the pandemic, which in part attracts people to the countryside. In addition, there is a security factor in growing your own food and being selfsufficient during uncertain times, such as during the corona pandemic. The transition to teleworking has made it easier for people to take the step of moving to rural areas, as many workplaces no longer require physical presence to the same extent as before the pandemic. Besides, the majority want to continue working from home to some extent in the future as well. However, it is too early to say whether the trend will continue.

No description available.

Sverige har under Covid-19 pandemin upplevt stora prisökning på bostadsrätter. Detta har skett till följd av förändring i vårt boende, då många har arbetat hemifrån och haft sina sociala liv förändrat av restriktionerna. därmed har folk spenderat mer tid hemma och samtidigt haft mer av sin budget att spendera på boende. Samt så har under denna period amorteringskravet slopats medans reporäntan varit vid noll.  Under dessa omständigheter har de faktorer som bestämmer värdet på våra bostäder förändrats. Denna studie menar att besvara dessa frågan om hur faktorerna för bostadspris har förändrats under pandemin, och vad det kan leda till i framtiden. Detta ska ske genom att intervjua mäklare om vad det har observerat och tror kommer hända framöver. I studien har intervjuerna analyserats och jämförts. Det kommer fram mixade åsikter och anmärkningar från mäklare. Efter att filtrerat bort det som kan vara lokala fenomen kan den troliga slutsatsen och prognosen för framtiden presenteras.  Arbetet kommer fram till att vi troligen kommer bevitta en avsäljning av bostadsrätter köpta under pandemin, då det var köpta med skenet av stora budgetar och låga avbetalningar. Dock kommer antagligen efterfrågan av större bostäder utanför Stockholms innerstad fortsätta att vara aktuellt för barnfamiljer. Då detta har varit mycket positivt i koppling till arbete på distans, som antagligen kommer fortsätta i större utsträckning i mixad form. Detta kan leda till bredare nyproduktion av större bostadsrätter i småstäder runt om Stockholms län. Samt kan även designen på lägenheterna komma att förändras då det blivit mer attraktivt med arbetsrum. / Sweden have during the Covid-19 pandemic experienced large increases in condominium prices. This has happened as a result of the change in our housing, as many have worked from home and had their social lives changed by the restrictions. Thus people have spent more time at home and at the same time had more of their budget to spend on living arrangements. During this period, the amortization requirement has been temporarily abolished while the repo rate has been around zero. During these circumstances, the factors that determine the value of our properties have changed. This study aims to answer the questions about how the factors of housing prices have changed during the pandemic, and what it may lead to in the future. This will be done by interviewing brokers about what they have observed and believe will happen in the future. In the study, the interviews were analyzed and compared. There are mixed opinions and remarks. After filtering out what may be local phenomena, a probable conclusion and forecast for the future can be presented. The work comes to the conclusion that we will probably witness a sale of condominiums bought during the pandemic, as it was bought with the temporarily larger budgets and low installments. However, the demand for larger homes outside Stockholm's inner city will probably continue to be relevant for families with children. As this has been very positive in connection with distance work, which will probably continue to a greater extent in mixed form. This can lead to broader new production of larger condominiums in small towns around Stockholm County. And the design of the apartments may also change as it becomes more attractive for workrooms.