<p>Howard Gardner, forskare i pedagogikvid Harvard University, har skrivit och forskat kring människans olika intelligenser. Hans arbete har lett fram till en beskrivning av sju olika och tämligen självständiga intelligenser. Kan man hitta Gardners sju intelligenser i skolan idag? Hur ser arbetet med dessa multipla intelligenser ut? Detta examensarbete ger en beskrivning till bakgrunden av Gardners arbete och forskning. De sju intelligenserna är beskrivna och två andra forskares arbete med dem, Thomas Armstrong och David Lazear. Arbetet ger också en liten bild av andra forskares syn på arbete med barns olika inlärningsstilar, Rita och Ken Dunn samt Barbara Prashnig. Den empiriska delen i examensarbetet handlar om hur arbetet med multipla intelligenser kan se ut i skolan. Intervjuer med lärare samt en klassrumsobservation ger en bild av hur det kan se ut och vad lärare och elever har för åsikter om och upplevelser av detta arbete.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Vi har i vårt examensarbete valt att studera och analysera pedagogers tankar kring barns olika sätt att lära inom läs och skrivfältet. Vi belyser didaktiska val av lärandeformer och undervisningsinnehåll hos pedagoger som arbetar på en skola med uttalad förankring i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och hos pedagoger vid skolor utan denna profilering.</p><p>Teorin om de multipla intelligenserna baseras på människors olika sätt att lära genom att använda sig av språklig/lingvistisk-, logisk/matematisk-, spatial/visuell-, kroppslig/kinestetisk-, musikalisk-, interpersonell-, intrapersonell- och naturintelligens. Mot bakgrund av detta och de olika perspektiv på läs- och skrivlärande som beskrivs i litteraturen har vi haft för avsikt att ta reda på om de didaktiska valen skiljer sig åt mellan pedagoger på skolor med och utan profilering.</p><p>Den metod vi valt att använda oss av är kvalitativ intervju och vi har intervjuat sex lärare från fyra olika skolor. Detta för att belysa pedagogers tal om sina didaktiska val och om elevers olika sätt att lära.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna på den profilerade skolan i högre grad varierar sin undervisning utifrån elevernas intelligenser och deras olika sätt att lära och att det styr deras didaktiska val. Pedagogerna från övriga skolor varierar istället sin undervisning utifrån sina val av metoder.</p><p>Vi menar att teorin om de multipla intelligenserna bör kunna inordnas i ett sociokognitivt synsätt på läs- och skrivlärande eftersom den syftar till god förståelse, meningsfullhet och att kunna tillämpa förvärvad kunskap. Ett sådant synsätt tar också hänsyn till den enskilda individens lärande. Inom teorin ryms de metoder och olika sätt att lära som varje enskilt barn behöver för att tillgodogöra sig kunskaper.</p><p>Sökord: multipla intelligenser, läs- och skrivlärande, didaktiska val, olika sätt att lära.</p>

<p>Erfarenheter från de senaste årens komplexa konflikter har bidragit till insikten att separata militära insatser ofta är otillräckliga för att skapa fred. <em>Comprehensive Approach</em> ses av många som ett koncept med målsättningen att skapa en integrerad civil-militär ansats för konfliktlösning. Konceptets innebörd är emellertid oklar. Dessutom är det problematiskt att empiriskt belägga att användandet av konceptet leder till framgång, vilket medför svårigheter att granska dess värde.</p><p>Uppsatsen utnyttjar Michael Howards teori om strategins dimensioner för att analysera Storbritanniens syn på <em>Comprehensive Approach</em> som strategiskt koncept. Som metod används en kvalitativ textanalys av systematiserande typ. Utifrån analysen identifieras styrkor och svagheter med konceptet, vilket medför att huvudfrågan vad Storbritanniens syn på <em>Comprehensive Approach</em> innebär och vilket värde <em>Comprehensive Approach</em> har som strategiskt koncept besvaras. Svaret bidrar till ökad kunskap och förståelse för <em>Comprehensive Approach, </em>vilket är uppsatsens syfte.</p><p>Resultatet visar att Storbritannien ser <em>Comprehensive Approach </em>som ett strategiskt koncept som kräver integrerade civil-militära strukturer för att fungera på ett bra sätt. Samtliga Howards dimensioner återfinns, och att ingen dimension överfokuseras är utifrån teorin en styrka. Värdet på <em>Comprehensive Approach </em>som strategiskt koncept kan samtidigt ifrågasättas främst på grund av att det mestadels uttrycks <em>vad</em> som bör uppnås, men däremot sällan beskrivs <em>hur</em> det ska genomföras. Uppsatsen påvisar även svårigheterna att samordna och koordinera aktörer mot ett gemensamt mål i en multinationell miljö, när incitament för samordning saknas.</p>

Howard Gardner, forskare i pedagogikvid Harvard University, har skrivit och forskat kring människans olika intelligenser. Hans arbete har lett fram till en beskrivning av sju olika och tämligen självständiga intelligenser. Kan man hitta Gardners sju intelligenser i skolan idag? Hur ser arbetet med dessa multipla intelligenser ut? Detta examensarbete ger en beskrivning till bakgrunden av Gardners arbete och forskning. De sju intelligenserna är beskrivna och två andra forskares arbete med dem, Thomas Armstrong och David Lazear. Arbetet ger också en liten bild av andra forskares syn på arbete med barns olika inlärningsstilar, Rita och Ken Dunn samt Barbara Prashnig. Den empiriska delen i examensarbetet handlar om hur arbetet med multipla intelligenser kan se ut i skolan. Intervjuer med lärare samt en klassrumsobservation ger en bild av hur det kan se ut och vad lärare och elever har för åsikter om och upplevelser av detta arbete.

Sammanfattning Vi har i vårt examensarbete valt att studera och analysera pedagogers tankar kring barns olika sätt att lära inom läs och skrivfältet. Vi belyser didaktiska val av lärandeformer och undervisningsinnehåll hos pedagoger som arbetar på en skola med uttalad förankring i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och hos pedagoger vid skolor utan denna profilering. Teorin om de multipla intelligenserna baseras på människors olika sätt att lära genom att använda sig av språklig/lingvistisk-, logisk/matematisk-, spatial/visuell-, kroppslig/kinestetisk-, musikalisk-, interpersonell-, intrapersonell- och naturintelligens. Mot bakgrund av detta och de olika perspektiv på läs- och skrivlärande som beskrivs i litteraturen har vi haft för avsikt att ta reda på om de didaktiska valen skiljer sig åt mellan pedagoger på skolor med och utan profilering. Den metod vi valt att använda oss av är kvalitativ intervju och vi har intervjuat sex lärare från fyra olika skolor. Detta för att belysa pedagogers tal om sina didaktiska val och om elevers olika sätt att lära. Resultatet visar att pedagogerna på den profilerade skolan i högre grad varierar sin undervisning utifrån elevernas intelligenser och deras olika sätt att lära och att det styr deras didaktiska val. Pedagogerna från övriga skolor varierar istället sin undervisning utifrån sina val av metoder. Vi menar att teorin om de multipla intelligenserna bör kunna inordnas i ett sociokognitivt synsätt på läs- och skrivlärande eftersom den syftar till god förståelse, meningsfullhet och att kunna tillämpa förvärvad kunskap. Ett sådant synsätt tar också hänsyn till den enskilda individens lärande. Inom teorin ryms de metoder och olika sätt att lära som varje enskilt barn behöver för att tillgodogöra sig kunskaper. Sökord: multipla intelligenser, läs- och skrivlärande, didaktiska val, olika sätt att lära.

<p>The theologies of St. Augustine and John Howard Yoder are, if at all treated together, typically contrasted. This negative juxtaposition is in so small part due to the very different reputations of each theologian on the question of violence. This dissertation demonstrates that the standard contrast between the theopolitical visions of Yoder and Augustine is mistaken. An introduction portrays the cumulative work of the chapters as the unfolding of a question about the contemporary reception of Augustine and Yoder: Might John Howard Yoder's "pacifism of the messianic community" be received as a radical form of Augustinianism? The dissertation consists of four chapters, each dealing with some aspect of Yoder's or Augustine's thought which, under closer examination, reveals an interesting line of convergence with the thought of the other. The politics of historical interpretation, the challenge of interiority, the aims of historicism, and the nature of "the political" are taken up in succession. An affirmative answer to the overarching question is suggested, but the more important task is to render the question salient for contemporary theologians and ethicists.</p> / Dissertation

Thesis (DTh)--University of Stellenbosch, 2008. / Bibliography. Also available via the Internet.

The project examines the effects of Internet use by the social movement organization (SMO) Dean for America/Democracy for America (DFA). This study describes the relationship between Internet usage and SMO beliefs, organization, causes, reasons for joining, strategies, reactions, and effects. Dean for America started out with few resources or supporters, and was seen as an unlikely contender for the 2004 presidential campaign. From its humble beginnings, it skyrocketed from being virtually unknown to frontrunner status in the span of a year. After Howard Dean withdrew from the race in February 2004, Dean for America transformed itself into Democracy for America, which corresponded with a shift in focus from the presidential election to local elections and a variety of local progressive causes. DFA's belief in the necessity of being politically active generally prevents Internet discussions taking the place of offline activism. Their organizational structure allows groups and members to initiate their own activist projects without relying upon a hierarchy. DFA was caused by the discontent of a politically progressive, Internet-savvy population being channeled into blogs and Meetups (that is, offline meetings arranged by Meetup.com based on a shared interest). These innovations led to grassroots support and fundraising that would have been impossible without the Internet, which in turn led to media coverage and high member morale. However, Dean for America was largely derailed by negative framing of Dean by political rivals and mainstream media. The failure of the Dean campaign did not mean the death of DFA as some predicted, but it did mean a drop in membership due to disillusionment. Because politics is a domain of specialized knowledge, DFA's membership growth has been slow due to having a limited base to draw from. DFA was effective in making critique of the Iraq War more mainstream and in making the Internet a more serious consideration in electoral politics, but also shows that existing systems of power that Internet-using SMOs enter into social relationships with have a mediating influence on their ability to effect social change.

No description available.

The Prelude, Chorale and Fantasy is a tonally conceived work for orchestra with a duration of approximately twenty minutes which uses as its inspiration the final chapter of Ecclesiastes. It is constructed from a relatively small number of germinal elements which function throughout the work as connecting forces and icons. In it can be found musical ideas used to represent the Trinity, the most significant of which are the quotations of the hymn "How Brightly Shines the Morning Star" which appear throughout. / A greater understanding of the work can be gained by approaching it first on a philosophical level, making connections between the Biblical text and the music and extrapolating from those connections. Following this, a step by step analysis will show the microscopic structure of the work and its relationship to the larger form.