Ingeniero Civil / El embalse Rapel fue construido en el año 1968 con la finalidad de generación eléctrica. Actualmente existen otras actividades en el embalse, como la recreación y el turismo, que se ven afectadas por las condiciones ambientales del embalse. La operación de la central tiene una influencia sobre las condiciones ambientales del embalse, la que hoy en día está definida por el Centro de Despacho Económico de Carga (CDEC-SIC). Este ente dictamina una operación que se concentra en las horas punta de consumo energético del día (operación hydropeaking), la cual puede tener un efecto negativo sobre las condiciones ambientales del embalse. La finalidad de este trabajo de título es estudiar los efectos de la operación hydropeaking de la central hidroeléctrica Rapel en el largo plazo, considerando distintos escenarios hidrológicos y de restricciones ambientales que lo eliminan. Para llevar a cabo este estudio se utiliza el modelo MIPUC, para generar los escenarios de operación de la central, y el modelo CWR-ELCOM, para simular el comportamiento de las variables ambientales en el embalse a largo plazo.\\ Las series de operación de la central hidroeléctrica se generan a partir de tres escenarios hidrológicos (hidrología seca, normal y húmeda) y dos restricciones ambientales (rampa máxima de caudal y caudal ecológico), que son incluidas en el modelo MIPUC, generando seis escenarios de operación: un escenario con restricciones ambientales y otro sin, para cada uno de los tres escenarios hidrológicos. Los datos para la modelación se obtienen en base a los trabajos realizados por \cite{olivares2015} y \cite{quintero2014}. Por otro lado, para modelar la hidrodinámica del embalse sujeta a distintas forzantes ambientales se utiliza el modelo tridimensional CWR-ELCOM. En este modelo se incorporan las variables meteorológicas obtenidas de los reanálisis NCEP-NCAR y las series de operación de la central obtenidas con el modelo MIPUC. Se obtienen resultados para un periodo de dos años y medio.\\ Se obtiene que la operación hydropeaking tiene efectos positivos, en contra de lo que podría creerse, como la desestratificación temprana del embalse, el aumento de temperatura en el periodo estival y un aumento en la capacidad de transporte de calor. Existen también aspectos negativos como la disminución de la capacidad de mezcla cuando no se está operando, la alteración del régimen natural de variación de la energía potencial interna y los cambios bruscos de los perfiles de temperatura y la capacidad de mezcla.

The aim of this study was to model if hydraulically suitable habitats for juvenile and spawning grayling could be created by morphological restoration alone in the Bjurfors Övre hydropower outlet channel in the Ume River Basin. The study was done by 2D modelling with HEC-RAS using hourly water flow and level data collected during the period 20160521-20161029. Suitable water depth and velocity values for larvae and spawning grayling were collected from literature. Environmental measures for the Bjurfors Övre outlet channel were designed based on the morphology in outlet channels with documented reproducing grayling populations and large habitat diversities. The outlet channel at present morphology and after morphological modifications were modelled at different flow scenarios (0-369m3/s) and areas of suitable water velocities and depths before and after proposed measures were compared. Results show that suitable velocity areas would increase with a factor of between 1,03-1,81 and the suitable depth areas with a factor of 2,34-19,09 and that suitable depths may be the major limiting factor in current conditions. Results also show that zero-flow events at Bjurfors Övre hydropower plant create unsuitable velocities for larvae and spawning grayling and that the frequency and duration of such events could be more limiting than the mere occurrence of such events. The study indicates that the morphological restoration in hydropeaking outlet channels could improve the availability of habitats with suitability water depth and velocity not only for larvae and spawning grayling, but for other lotic organisms. The study also showed that HEC-RAS modelling is a potential resource effective way to assess to what extent certain proposed environmental measures may create suitable water depths and velocities in hydropeaking outlet channels.

Dans cette thèse, nous nous sommes intéressés aux réponses comportementales des poissonsd’un grand fleuve aménagé aux variations fréquentes et contrastées de l’environnement (débit,température et photopériode), de manière à comprendre (1) comment les poissons réagissent àces variations et (2) s’ils ont mis en place des stratégies comportementales en réponse à cesvariations.Le jeu de données comportementales utilisé dans cette thèse est issu d’un suivi télémétriquede 89 jours permettant l’enregistrement en continu de positions de 61 poissons, dont 23barbeaux, 19 chevaines et 11 silures. Le site d’étude est un secteur du Rhône de 2 km soumis àdes éclusées et situé au droit de la centrale nucléaire du Bugey qui rejette de l’eau échauffée enrive droite. Il est le sujet d’une modélisation hydrodynamique 2D permettant de connaitre en toutpoint du site et pour toutes valeurs du débit, les conditions abiotiques locales.De manière à connaitre la qualité des positions acquises durant le suivi télémétrique etcomprendre comment la performance du système de télémétrie est susceptible de varier au coursdu suivi des déplacements de poissons, la précision de ce système a été préalablement étudiéedans cette thèse. Pour la meilleure des combinaisons de variables intrinsèques possibles, laprobabilité de détection varie de 0 à 80 %, et l’erreur moyenne est de 3-5 m dans le chenal et <10 m en berges. La configuration géométrique des hydrophones situés autour de l’émetteuracoustique ajuste la probabilité de détection, alors que le réglage des paramètres de traitementdes signaux acoustiques ajuste l’erreur de positionnement.Les données de position couplées au modèle hydrodynamique ont permis de déterminer lespréférences d’habitat des poissons, leur distribution spatiale et leur mouvement en fonction desvariations de l’environnement (phases de la photopériode, valeur du débit et température del’eau). Les préférences d’habitat des trois espèces sont orientées vers des profondeurs < 1.4 m,des vitesses < 0.4 m.s-1 et un substrat grossier (plutôt caillou et pierre). La différence principaleest observée avec la température de l’eau : les cyprinidés préfèrent des températures < 22°C,alors que les silures préfèrent des températures > 23°C. Ces préférences d’habitat varientmajoritairement avec le débit puisque les trois espèces préfèrent à débit élevé (> 630 m3.s-1) deshabitats ayant des caractéristiques physiques hydrauliquement moins contraignantes(profondeurs et vitesses moins importantes et un substrat plus grossier). La photopériode agitprincipalement sur le mouvement des poissons (les barbeaux sont crépusculaires, les chevainesdiurnes et les silures nocturnes) alors que le débit et la température modifient la distributionspatiale des espèces. Les cyprinidés utilisent très peu la zone échauffée (< 10 % du temps) alorsque les silures passent ~ 55 % de leur temps dans cette zone. Lors des heures de débit élevé, lespoissons utilisent majoritairement les berges et exploitent rarement le chenal. Enfin, les variablesenvironnementales agissent de manière combinée sur le comportement des poissons, parexemple pour les cyprinidés qui profitent des débits faibles durant leurs phases d’activité pourexploiter temporairement des habitats devenus accessibles.Les poissons du Bugey ont donc mis en place des stratégies comportementales baséesessentiellement sur une utilisation importante des zones de berge qui leur permettent de réaliserla majorité de leurs fonctions vitales. Les différentes espèces présentent une grande fidélité àquelques habitats clé qu’ils utilisent fréquemment tout au long de la journée, mais qu’ils peuventquitter durant certaines combinaisons de variations environnementales / In this thesis, we studied the behavioral responses of fish to contrasting variations of theenvironment (flow, temperature and photoperiod) in order to understand (1) how fish react tothese changes and (2) if they have developed behavioral strategies in response to thesevariations.The behavioral data set used in this thesis comes from a continuous telemetry monitoringrealized during 89 days and recording positions of 61 fish of which 23 of barbel, 19 chub and 11catfish. The study site is an area of 2 km of the Rhone River subject to hydropeaking and locatedfront of the Bugey nuclear power plant that generates water heated on the right bank. The studysite is the subject of a 2D hydrodynamic modeling to know, at any point of the site and for allflow values, the local abiotic conditions.In order to know the quality of positions acquired during telemetric monitoring and how theperformance of the telemetry system is likely to vary during the monitoring of fish movements,the accuracy of this system has been previously studied in this thesis. To the best of possiblecombinations of intrinsic variables, the probability of detection varies from 0 to 80%, and theaverage error is 3-5 m in the channel and <10 m in banks. The geometrical configuration of thehydrophones located around the acoustic transmitter adjusts the probability of detection, whilethe setting of processing acoustic signals parameters adjusts the positioning error.The position data coupled with the hydrodynamic model were used to determine the habitatpreferences of fish, their spatial distribution and their movement, in response to changes in theenvironment (phases of photoperiod, water temperature and flow value). Habitat preferences ofthe three species are referred to depths <1.4 m, velocities <0.4 m.s-1 and coarse substrate (ratherrock and stone). The main difference is observed with the water temperature: cyprinids prefertemperatures <22 ° C, while catfish prefer temperatures> 23 ° C. These habitat preferences varymainly with the flow since the three species prefer during high flow (> 630 m3.s-1) habitats thatare hydraulically less stringent (lower speeds and depths and a coarser substrate). Photoperiodprimarily affects the movement of fish (barbel are crepuscular, the chub are diurnal and catfishare nocturnal) while the flow and temperature affect the spatial distribution of species. Cyprinidsuse very little the heated zone (<10% of the time) while catfish spend ~ 55% of their time in thisarea. During hours of high flow, the fish mostly use the banks and rarely exploit the channel.Finally, environmental variables acting in combination on fish behavior, such as cyprinids thatbenefit low flows during their phases of activity to exploit temporary habitats became available.Bugey fish have therefore implemented behavioral strategies based primarily on extensive useof shoreline areas that allow them to conduct most of their vital functions. The different speciesshow high fidelity to a few key habitats they use frequently throughout the day, but they canleave during certain combinations of environmental variations

La gestion par éclusées des aménagements hydroélectriques (plus de 150 en France) pour la production d'énergie de pointe engendre de brusques variations de débit sur les cours d'eau et est susceptible d’altérer la composition, l’abondance et la structure des populations de poissons et d’invertébrés, sur de longues distances. Les objectifs de cette thèse ont été (1) de développer une méthode de caractérisation des éclusées au sein des hydrogrammes, ainsi qu'un indicateur synthétique du niveau de perturbation hydrologique, et (2) de progresser dans la définition des mesures de mitigation des impacts des éclusées sur les poissons. A partir de l'analyse de 97 stations et 1575 années de données de débit, les gradients des variations naturelles de débit ont tout d’abord été caractérisés sur 8 gammes entre 5% et 4 fois le débit moyen interannuel (module). Des formules représentant les variations de débit « les plus rapides possibles naturellement » ont été construites en tenant compte du type de variation (hausse ou baisse), de la taille du cours d'eau (via le module) et de la gamme de débit sur laquelle se déroule la variation, pour ensuite discriminer les éclusées des événements naturels. A partir de l'analyse de 80 stations et 491 années de données de débit influencées par les éclusées, une méthode a été mise au point pour repérer au sein des hydrogrammes les éclusées dont les caractéristiques sont au-delà de ce qui peut se rencontrer en hydrologie naturelle, à partir de 3 critères : une amplitude minimale (≥ à 10% du module et ≥ à 20% du débit de base de l’éclusées), un gradient minimal (> au gradient naturel maximal) et une limite haute sur le débit maximum (pour éliminer les événements de crues). Une grande variabilité des régimes d'éclusées du fait de la diversité des aménagements hydroélectriques et des fluctuations des apports hydrologiques et de la demande énergétique, a été constatée et illustrée […]. / Hydropeaking management of hydroelectric facilities (more than 150 in France) generates sudden changes in flow on the river and can affect the composition, the abundance and the structure of fish and invertebrates populations over long distances. The objectives of this thesis were (1) to develop a method for characterizing hydropeaks within hydrograph and a synthetic indicator of hydrological disturbance, and (2) to progress in defining mitigation measures of hydropeaking impacts on fish. From the analysis of 97 stations and 1575 years of flow data, rate of change of natural flow variations have been characterized within 8 ranges between 5% and 4 times the mean inter-annual discharge. Formulas representing the "fastest variations possible naturally" and taking into account the type of change (increase or decrease), the size of the stream (via the mean inter-annual discharge) and the flow range over which the variation takes place have been constructed and then used to discriminate hydropeaks and natural events. From the analysis of 80 stations and 491 years of flow data affected by hydropeaks, a method was developed to identify, within the hydrograph, hydropeaks whose characteristics are beyond what can occur in natural hydrology, using 3 criteria: a minimum range (≥ 10% of the mean inter-annual discharge and ≥ 20% of the hydropeak base flow), a minimal rate of change (> to the maximum natural rate of change) and an upper limit on the maximum flow rate (to remove flood events). A large variation in hydropeaking regimes, due to the diversity of hydroelectric schemes and fluctuations in incoming flow and energy demand, was observed and illustrated […]

Sammanfattning Användningen av korttidsreglering av vattenkraftverk kommer troligen öka då det är kostnadseffektivt och efterfrågan av förnybar energi är hög. Jag undersökte effekten av habitatkomplexitet och flödesändringar på simaktiviteten hos harr (Thymallus thymallus) i experimentella vattenrännor. Två olika habitat användes, ett beståendes av bara en grusbotten och en med större stenar placerade på grusbotten. I experimentet användes en behandling där flödet var stabilt och en där flödet varierade. Det fanns en signifikant interaktionseffekt mellan en ändring i flödet och habitat, som visade att simaktivitet ökade i samband med flödesändring, men endast i habitatet utan större stenar. I jämförelse av två konstanta flöden visade också studien att simaktivitet minskade med högre vattenhastighet. Effekter som dessa bör uppmärksammas för att bättre förstå påverkan korttidsreglering kan ha på fiskar i rinnande vatten. / Abstract The use of hydropeaking by hydropower plants will probably increase due to it being cost-effective and the demand for renewable energy being high. I examined the effect of habitat complexity and changes in flow on the swimming behaviour of graylings (Thymallus thymallus) in experimental flumes. Two types of habitats were used, one consisting only of a bed of gravel and the other with large stones added to the gravel bottom. In the experiment, one treatment with stable flow and one with variable flow were used. There was a significant interaction effect between change of the flow and type of habitat, indicating that swimming activity increased in changing flow, but only in the habitat without large stones. When comparing two constant flows the study also showed that swimming activity decreased with increased water velocity. Effects such as these should be considered when trying to understand how hydropeaking affects riverine fishes.

Vissa vattenkraftverk drivs med korttidsreglering som möjliggör snabb anpassning av elproduktion, vilket sker genom hastiga förändringar i vattenflöde. Flera olika typer av organismer påverkas negativt av korttidsreglering, till exempel fiskar. En möjlig konsekvens är strandning, vilket innebär att fiskar hamnar i torrlagt substrat eller annat ogynnsamt habitat. Risken för strandning påverkas av flera faktorer. I denna studie undersöktes hur strandningsrisk hos öringyngel (Salmo trutta) påverkas av tillgång till skydd och ljusförhållande, där prediktionerna var att strandningsrisken skulle vara större vid tillgång till skydd och i mörker. Dessa två faktorer testades i en 2x2 design. Det fanns en tendens till en större andel strandade yngel vid tillgång till skydd (48 ± 8,2 %) jämfört med när det inte fanns skydd (35,7 ± 23,7 %) och en större andel strandade vid ljusa förhållanden (50,2 ± 16 %) än i mörker (33,4 ± 17,3 %). Påverkan av tillgång till skydd på strandningsrisk var inte annorlunda vid de olika ljusförhållandena. Utifrån dessa resultat är rekommendationen för att minska strandningsrisken hos öringyngel att flödesreglering genomförs i mörker och att bottenstrukturen beaktas, vilket måste göras i varje enskilt fall. / Some hydropower stations use hydropeaking to be able to swiftly adjust electricity production, which is done through rapid alterations in water flow. Several types of organisms are negatively affected by hydropeaking, including fishes. One possible consequence of hydropeaking is stranding, which occurs when fish are separated from the water body and end up in dewatered substrate. The risk of stranding is influenced by several factors. The aim of this study was to investigate how stranding risk in brown trout fry (Salmo trutta) is affected by shelter availability and light conditions. The predictions were that stranding risk would be higher in conditions with available shelters and in darkness. The two factors were tested in a 2x2-design. There was a tendency for stranding rate to be higher when shelters were available (48 ± 8.2 %) compared to when there were none (35.7 ± 23.7 %), and stranding rate was higher in light (50.2 ± 16 %) than in darkness (33.4 ± 17.3 %). The effect of shelter availability on stranding risk did not differ between the two light treatments. Based on these results, in order to reduce stranding risk in brown trout fry the recommendation is that flow regulation should be carried out in darkness and that the bottom structure should be considered, which must be done on a case-by-case basis.

Periodic releases from an upstream dam cause rapid stage fluctuations in the Colorado River near Austin, Texas. These daily pulses modulate fluid exchange and residence times in the hyporheic region, where biogeochemical reactions are pronounced. We installed two transects of wells perpendicular to the river to examine in detail the reactions occurring in this zone of surface-water and groundwater exchange. One well transect recorded physical water level fluctuations and allowed us to map hydraulic head gradients and fluid movement. The second transect allowed for water sample collection at three discrete depths. Samples were collected from 12 wells every 2 hours for a 24-hour period and were analyzed for nutrients, carbon, major ions, and stable isotopes. The results provide a detailed picture of biogeochemical processes in the bank environment during low flow/drought conditions in a regulated river. Findings indicate that a pulse that causes a change in river stage of approximately 16-centimeters does not cause significant mixing in the bank. Under these conditions, the two systems act independently and exhibit only slight mixing at the interface. / text

Hydropower is an important source of renewable energy, but is often a cause of degradation to river ecosystems. Hydropeaking, i.e. the frequent alteration of discharge, is a process involved in hydropower generation and has been proven to affect aquatic organisms negatively. However, it’s unclear exactly what effects hydropeaking has on riverine ecology, in combination with important geomorphological characteristics. In this study, the interaction of hydropeaking and geological substrate (fine or coarse material) on aquatic macroinvertebrates was evaluated, while also assessing the influence of river width and water chemistry. Studies were conducted in 27 sites at rivers, 15 of which were exposed to hydropeaking, in central Sweden during June and August 2020. Sampling of macroinvertebrates was conducted using Hester-Dendy samplers. The following variables were investigated: i) total species richness, ii) species diversity, iii) macroinvertebrate density, iv) EPT (Ephemeroptera, Plecoptera, and Trichoptera) species richness, v) % EPT, vi) EPT/Chironomidae ratio, and vii) % Oligochaeta. The effects of hydropeaking and geological substrate on these variables were assessed using AIC model selection. Results did not indicate interaction effects of hydropeaking and geological substrate on any variable, and this did not concur with stated hypotheses. The results reaffirm the complexity of disentangling the effects that are in play during these processes. Studies of this kind is important in understanding how hydropower affects macroinvertebrates, and provides information on where and how most effective mitigation measures should be applied and provides valuable information for improving hydropower management protocols. / Vattenkraft är en viktig källa till förnybar energi, men är ofta en orsak till försämring av ekosystem hos älvar. Korttidsreglering, dvs. den frekventa förändringen av vattenflöde, är en process som är involverad i vattenkraftsproduktion och har visat sig påverka vattenlevande organismer negativt. Det är dock oklart exakt vilka effekter korttidsreglering har på älvens ekologi, i kombination med viktiga geomorfologiska egenskaper. I denna studie utvärderades interaktionen mellan korttidsreglering och geologiskt substrat (fint eller grovt material) på akvatiska makroevertebrater, samtidigt som påverkan av älvbredd och vattenkemi utvärderades. Studier utfördes på 27 platser lokaliserade vid älvar, av vilka 15 var utsatta för korttidsreglering, i centrala Sverige under juni och augusti 2020. Provtagning av makroevertebrater utfördes med Hester-Dendy-provtagare. Följande responsvariabler undersöktes: i) total artrikedom, ii) artdiversitet, iii) densitet av makroevertebrater, iv) artrikedom av EPT (Ephemeroptera, Plecoptera och Trichoptera), v) % EPT, vi) EPT/Chironomidae-förhållande samt vii) % Oligochaeta. Effekterna av korttidsreglering och geologiskt substrat på dessa variabler bedömdes med hjälp av AIC-modellval. Resultaten indikerade inte interaktionseffekter av korttidsreglering och geologiskt substrat på någon responsvariabel, och detta överensstämde inte med angivna hypoteser. Resultaten bekräftar komplexiteten i att utvärdera de effekter som har en påverkan under dessa processer. Studier av detta slag är viktiga för att förstå hur vattenkraft påverkar makroevertebrater, och ger information om var och hur de mest effektiva åtgärderna bör tillämpas och ger värdefull information för att förbättra hantering av vattenkraft. / Korttidsregleringens påverkan på biologin varierar med vattendragets geomorfologi

Hydropeaking is important to meet peak demand of electricity on the Swedish powergrid. The rapid changes in discharge may affect the ecology of streams and rivers negatively downstream of hydropeaking powerplants. In this study, the composition of five functional feeding groups (FFG) was investigated in the families Ephemeroptera, Plecoptera and Trichoptera (EPT) in samples collections by Hester-Dendy-sampler in 27 locations in streams and rivers with and without hydropeaking. The groups shredders, grazers, gatherers, filter feeders and predators were identified for each toxon. I expected that the flow regime downstream of a hydropeaking powerplant would affect the composition of FFG compared to non-hydropeaking streams and rivers, except for the group predators. No significant differenses in FFG between the streams and rivers with and without hydropeaking was found. These results indicate that effects from hydropeaking on FFG is not general and that spatially-explicit investigations may be needed to shed light on the effects of hydropeaking. / För att reglera effektbehovet på det svenska elnätet är korttidsregleringen från vattenkraftverk en viktig faktor. Dessa snabba förändringar i flödesregimen medför dock en påverkan på ekologin i vattendraget. I den här studien undersöktes sammansättningen av fem olika funktionella födosöksgrupper (FFG) hos Ephemeroptera, Plecoptera och Trichoptera (EPT) från insamling av evertebrater med Hester-Dendy-provtagare i 27 lokaler i vattendrag med och utan korttidsreglering. Identifiering av grupperna shredders, grazers, gatherers, filter feeders och predators gjordes för varje taxon. Jag förväntade mig att flödesregimen som förekommer nedströms korttidsreglerade vattenkraftverk skulle påverka sammansättningen av FFG i jämförelse med ett icke korttidsreglerat vattendrag, förutom för gruppen predators. Data visade att det inte fanns någon signifikant skillnad hos FFG mellan vattendragen med vs. utan korttidsreglering. Detta visar att påverkan på FFG av korttidsreglering inte är generell och att platsspecifika undersökningar kan behövas för att belysa regleringens effekter.

Daily demands for electrical power are met through sub-daily release of turbined water in the form of hydropeaking. Hydropeaking’s changes to stream flow are listed as a threat to biodiversity in river ecosystems as it causes rapid habitat alteration such as increased depth and velocity, affecting the species living downstream. The brown trout and landlocked salmon populations in Gullspång River, Sweden, are threatened and subjects to the hydropeaking regime. This study investigated the effects of hydropeaking in summertime (summer peaks) in Gullspång River on growth and survival of age 0 (fry) and age 1 (parr) brown trout and Atlantic salmon. The study used an individual-based model (inSTREAM 7.2-SD) to predict how different peak scenarios would affect the different species and age groups. A previous study’s parameters and model calibration for the study area were used, and I manipulated the flow time-series to create new flow time-series including three single peaking scenarios on different dates during summer, one multiple summer peak scenario as well as a no-peak (steady flow) scenario. The analysis focused on qualitative patterns in how the populations responded to the various flow scenarios. Age 0 salmon’s growth and survival were negatively affected by all peaking scenarios in comparison to the steady flow scenario, with the combined peaking scenario having the worst effect. Age 0 trout survival was either unaffected by single peaking (Scenario 1 &amp; 2) or negatively affected (Scenario 3) and was also worst affected by the combined peaks compared to steady flow. Age 1 survival of both species was positively affected by the combined peaking but either unaffected (Scenario 1 &amp; 2) or negatively (Scenario 3) affected by single peaks compared to the steady flow scenario. Age 1 growth followed a similar trend with highest growth rate in the combined peaks scenario and the lowest in the steady flow for both species. Results of the study may contribute to river management decisions regarding choice of peaking period depending on management goals regarding target species and life cycle stage. / Dagliga efterfrågan av elektricitet tillgodoses genom daglig korttidsreglering avvattenkraftverk där vatten flödar genom turbinerna. Korttidsreglering är listat somett av de större hoten mot den biologiska mångfalden i floders ekosystem då det ledertill snabba habitatförändringar som ökat djup och flödeshastighet, vilket påverkararterna som lever nedströms. Gullspångsälvens bestånd av öring och lax är hotadeoch utsätts för korttidsreglering som nyttjas i älven. Den här studien undersöktekorttidsregleringens påverkan under sommartid (sommartoppar) i Gullspångsälvenpå tillväxt och överlevnad hos ålder 0 (yngel) och ålder 1 (parr) öring och atlantlax.Studien använde en individbaserad modell (inSTREAM 7.2-SD) för att förutspå hurscenarion med olika toppar påverkar de olika arterna samt åldersgrupperna. Entidigare studies parametrar och kalibrering av modellen för studieområdet användesoch jag ändrade flödestidsserierna för att skapa nya flödestidsserier vilket1inkluderade tre enstaka sommartoppar vid olika datum under sommaren, ettkombinerat sommartoppscenario samt ett scenario utan topp (stadigt flöde).Analysen fokuserade på kvalitativa mönster bland populationernas respons till deolika flödestoppscenarion. 0-laxens tillväxt och överlevnad var negativt påverkad avalla flödestoppscenarion i jämförelse med det stadiga flödesscenariot, där detkombinerade flödesscenariot resulterade i en värsta påverkan. 0-öringens överlevnadvar antingen opåverkad (Scenario 1 &amp; 2) eller negativt påverkad (Scenario 3) avenstaka flödestoppar samt också värst påverkad av det kombinerade flödesscenariot ijämförelse med det stadiga flödet. Överlevnaden hos ålder 1 av båda arter blevpositivt påverkad av det kombinerade flödescenariot men var antingen opåverkad(Scenario 1 &amp; 2) eller negativt påverkad (Scenario 3) av de enstaka flödestopparnajämfört med det stadiga flödet. Tillväxten hos ålder 1 av båda arter följde ett liknandemönster där störst tillväxt uppmättes i det kombinerade scenariot och den lägstatillväxten i det stadiga flödesscenariot. Studiens resultat kan bidra tillförvaltningsbeslut gällande älvar när det kommer till utformningen av flödestoppar,beroende på vilka förvaltningsmål som finns för arter och dess livscykelstadium.