Housing is one aspect of architecture and urban planning that has constantly been improved and redefined to suit the needs of people during the time periods they have been living in. People have taken significant steps in establishing how they want to live in retrospect to the times, according to their values and needs. Today, more architectural research may address the understanding and production of a healthy way of living than any other aspect of placemaking. It is no surprise that so much effort supports this spatial concern, which contributes to a fundamental building block of shared cultural definitions. The COVID-19 pandemic has simply underscored the importance of this movement. In human terms, these times have indicated that when the going gets tough, people turn to their own cocoons for shelter, safety, and storage, while this so-called place of safety becomes a focal point around which they can develop their life and subsequently their communication to the outside world. With the growing challenges in everyday urbanism, and the population of the world reaching new peaks every year, one must question if the issues of the past such as the scale and speed of construction can coordinate with the critical timelines that society now faces. On top of that, disasters and climate change simply heightens these challenges. Providing housing for all may not be a viable solution in the long term. People often see housing as a product or the result of the process, and this idea needs to be given significant thought so that the discourse of housing and eventually urban living reflect a world of comfort and social utopia. The thesis also narrowly touches on the fact that housing is a form of architecture that is ever changing. Once this idea has been accepted, urbanism can begin to address things that affect the environment, health, and other aspects of value which are now loosely attached to one’s living conditions. This thesis explores the various ways of establishing comfortable living space, in particular the notion of “Hygge” and its parallels across the world, and identifies “incrementalism” as a common framework to support health, facilitate safety, and build comfort for a large audience.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka skillnader i skogsstrukturer det finns mellan olika skogstyper i Östergötland, samt att diskutera hur dessa skillnader kan påverka den biologiska mångfalden. De skogstyper vi besökt är; hyggen, skogar som är ungefär 40 år gamla, avverkningsanmälda skogar samt naturskogar som är bevarade som naturreservat. De skogsstrukturer vi undersökt är; trädarter, diameter på träd och död ved, nedbrytningsstadie på död ved, spår av brand samt antal håligheter i träd och död ved. Vår studie visade att alla skogstyper hade åtminstone någon av de strukturer som kännetecknar en skog med höga naturvärden och därmed högre biologisk mångfald.  Naturreservat var den skogstyp som hade flest skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden. Detta tyder på att de hade en större biologisk mångfald gentemot de andra skogstyperna. Hyggen var den skogstyp som uppvisade minst skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden vilket tyder på att den biologiska mångfalden var minst på hyggen. Syftet med studien är även att utforma en skoluppgift som liknar vår studie men är anpassad till biologiundervisningen i gymnasieskolan. För att göra detta har vi valt att återskapa vårt arbete som ett biologiprojekt för gymnasiekursen Biologi 1. Detta biologiprojekt innefattar en exkursion med förberedelser och efterarbete.

År 2012 publicerades en sammanfattande syntesrapport från Energimyndigheten (2012). Rapporten fann bevis på att grotuttaget låg på ca 14 TWh/år. Rapporten visar också att Sveriges skogar kan hantera upp till 24 TWh/ år utan att orsaka allvarliga konsekvenser på omgivningen eller nästkommande generationer av träd. Studien beräknade grotens potentiella uttag utifrån insamlade analyser av markkemi, tekniska verktyg och uppskattningar. Dagens rapporter angående ämnet estimerar potentialen till ungefär densamma med en liten höjning till ca 27-30 TWh/år. Detta har satts i relation till hur olika hyggeslagrings tekniker påverkar det möjliga uttaget av grot tillsammans med hur kemin i marken påverkar trädens tillväxt och omgivningen. Grotuttaget gick ner till ca 8-9 TWh/år från år 2012 till 2019, från 14 TWh/år. Eftersom skogsägarna i Sydsverige är privatbrukare och behöver gå runt ekonomiskt för att kunna fortsätta sina verksamheter leder detta till att grotuttaget följer kostnadseffektiviteten av grot i sverige. I framtiden uppskattas det att grotuttaget kan öka drastiskt. Beroende på hur utvecklingen sker kan det verkliga uttaget skilja stort med många påverkande faktorer som t.ex. kostnadseffektivitet och utveckling av andra energikällor. / In 2012 a synthesis report was published by ”Energimyndigheten (2012)”. The report states that forest residues used as bioenergy represents around 14 TWh/year. The report also shows that Swedish forests can manage an outtake of up to 24 TWh/year without suffering from serious consequences, -on the plantation grounds or for, the next coming generation of trees. The study calculated the potential residue of forest outtake from collected analysis of soil chemistry, technical tools and estimations. Recent reports on forest residue outlet estimates a potential of about the same as 2012 with a slight rise to approximately 27-30 TWh/year. This has been put into relation of how different logging storage techniques affect the trees growth, the plantation grounds and the surroundings. The forest residue outlet went down to between 8-9 TWh/year from 2012-2019. This is because the main part of the forests in southern Sweden belongs to private owners and who experienced a decreasing economy to sell their residue. That leads to a problem, where the actual forest residue outlet is heavily dependent on the cost efficiency of forest residues. In the future it is estimated that the forest residue outlet can increase drastically. Depending on how the development proceed, the future outlet of forest residues may differ greatly depending on the future cost efficiency and how other energy sources develop and progress.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka skillnader i skogsstrukturer det finns mellan olika skogstyper i Östergötland, samt att diskutera hur dessa skillnader kan påverka den biologiska mångfalden. De skogstyper vi besökt är; hyggen, skogar som är ungefär 40 år gamla, avverkningsanmälda skogar samt naturskogar som är bevarade som naturreservat. De skogsstrukturer vi undersökt är; trädarter, diameter på träd och död ved, nedbrytningsstadie på död ved, spår av brand samt antal håligheter i träd och död ved. Vår studie visade att alla skogstyper hade åtminstone någon av de strukturer som kännetecknar en skog med höga naturvärden och därmed högre biologisk mångfald. Naturreservat var den skogstyp som hade flest skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden. Detta tyder på att de hade en större biologisk mångfald gentemot de andra skogstyperna. Hyggen var den skogstyp som uppvisade minst skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden vilket tyder på att den biologiska mångfalden var minst på hyggen. Syftet med studien är även att utforma en skoluppgift som liknar vår studie men är anpassad till biologiundervisningen i gymnasieskolan. För att göra detta har vi valt att återskapa vårt arbete som ett biologiprojekt för gymnasiekursen Biologi 1. Detta biologiprojekt innefattar en exkursion med förberedelser och efterarbete.